Den stora stölden

Björklöven har lärt sig att vinna hockeymatcher och nu visade man ett helt nytt sätt att göra detsamma borta mot Asplöven.

Tyvärr kan jag inte bjuda er på någon presskonferens på video för det hölls aldrig någon presskonferens. Detta trots att vi var ett 10-tal journalister på matchen.

Hela matcharrangemanget var av den lägre kvalitén. Det märks att Asplöven HC inte är vana vid att arrangera matcher med lite mer publik och med tv.

Ett exempel på detta var att Björklövens klacka knappt rymdes på bortastå medan det var typ fem personer i Asplövenklacken på hemmastå. Det finns fler exempel men jag ska inte gnälla för mycket.

Ja, ja låt oss släppa det.

Tillbaka till matchen.

– En av årets sämsta perioder, sa John Lind om förstaperioden och jag är beredd att hålla med.

Framförallt när det kom till energi, vilja och sådant som inte handlar om att ha rätt dag utan bara inställning. Det ska inte få vara så.

– Andrew höll oss kvar i matchen och gav oss chansen att vända, sa John Lind och jag kunde inte hålla med mer.

Han hade tre räddningar som bara inte finns. Där man redan bokfört mål och sen kommer ett benskydd dit. En av dom när han i en sidledsförflyttning får ut benskyddet och räddar öppet mål från Bejmo är banne mig årets räddning.

Jon Palmebjörk avgjorde matchen, men innan det var han näst intill värdelös. Asplövens 1-0 var en jättebjudning av Jon. Han borde egentligen ha fått assist på det målet.

Sen hade Jon ett läge i andra perioden där han bara inte ska kunna missa,

– Jag kan komma på fyra sätt som jag borde ha gjort istället för den backhand jag sköt och visst det gick ganska fort, men jag ska bara göra mål där alla dagar i veckan.

Jon ville ge credden för det avgörande målet till Stefan Öhman, som fortsätter att göra poäng, men det var galet starkt av Jon att sätta dit den och trots en bedrövlig match så ska han ha beröm.

Alex och Mats utgick skadade och det var locket på som gällde efteråt.

– Dom är båda skadade, mer vill jag och kan jag inte säga nu, sa Blixt efteråt.

Jimmy som hade klart för sig vad den här matchen var.

– Den var en stöld, men jag stjäl gärna trepoängare ibland också.

Utan Alex och Mats var Löven nere på tre femmor i andra perioden och det tärde på laget. Framförallt när dom inte fock någon utdelning på det jobbet dom gjorde i andra. Löven gick lite på knäna fysiskt och det där brejket dom fick när det skulle videogranskas om mål eller inte. Det var mycket viktigt.

Att Löven klarade 3 mot 5 och sen inte fick något mål mot sig där. Det blev matchavgörande. 3-0 där och det hade inte blivit någon vändning.

Sen: Varför Olof Mårs som straffskytt. Jag vet att han satte en pärla på träningen i går, men han är ju så långsam. Han är långt ned på min lista.

Kim Karlsson. Denna Kim Karlsson var ännu en gång lysande. Han är på väg mot en ruggig form. 1-2 målet var som en målning av Monet eller nått. Peter Forsberg släng dig i väggen (eller kanske inte). Det var snyggt hur som helst.

Ni får dock inga kommentarer från kim.

– Nej, jag hinner inte. Måste träffa släkten, var Kims kommentar efter matchen.

Låt gå om han gör sådana mål varje match.

Hur som helst så kan vi slå fast två saker.

1. Det var makalöst starkt att kunna vinna trots den här insatsen

– Killarna ser inget annat än sätt att vinna just nu, beskrev John Lind det hela.

1. Insatsen i första och andraperioden räcker inte mot många lag. Det går inte att komma med sådana insatser.

– Vi ska utvärdera det här och kika på vad vi inte är nöjda med även om det blev tre poäng. Jag håller med om att insatsen inte är så bra som helhet idag, sa Lind.

Nio segrar på tio nu. Galet, bara galet egentligen.

Avslutningsvis så kan vi bara konstatera en sista sak.

Stefan Öhman syns inte så mycket. Men jösses vad han levererar och vad bra han är.