Utvärderingen fortsätter,

Nu är det dags att ta tag I spelet Hur har spelet och hur det utvecklats under säsongen, vilka förändringar har gjorts och varfrö har det sett ut som det gjort.

Jag hade tänkt utvärdera ledarna ihop med spelet, men det blev för långt. Tre A4-sidor om spelet får räcka så tar vi ledarna i nästa inlägg även om det går in i varandra.

Spelet:

Jens Öhman pratade mycket under säsongen i division-1 och inför säsongen i Allsvenskan om att den organiserade defensiven är starten till hela spelet. Sätta Björklöven den först så går det att bygga utifrån den.

Björklöven lyckades på försäsongen med att sätta defensiven ganska snabbt och imponerade med att vara väldigt effektiva med sina förstapass till spelare i fart, vilket syntes extremt mot Skellefteå där Björklöven vände spelet mycket snabbt

Under säsongen har Björklövens spel utvecklats mot en mer och mer primitiv hockey där nästan alla uppspel kommit efter burskydd och uppspelsvarianter. Detta har gett två effekter. 1 Björklöven har tvingats att börja dumpa pucken väldigt ofta då dom fastnar på motståndarnas syrspel i mittzon. 2. Björklöven har nästan inte haft några kontringar förutom när pucken vunnits mycket högt i banan.

Varför blev det då så här?

Björklöven hamnade i en situation ganska tidigt i Allsvenskan där laget slog bort oerhört många puckar och således bjöd motståndarna på chanser. Under de första 10 matcherna var det snacket efter varje avslutad match. Oskarshamn borta och Mora hemma var de ultimata exempelmatcherna. Där spelade Björklöven ut motståndarna, men förlorade klart efter att ha bjudit på 4 mål mot Oskarshamn och fem mot Mora.

Denna start på serien gjorde att Björklöven blev lite mindre vågade i sitt spel. Ju längre säsongen förflöt, ju mer burskydd såg vi och fler dumpar, ibland utan någon som jagar, kom det.

Varför kom då dessa misstag och varför utvecklades spelet som det gjorde?

Grunden är väldigt enkel. Björklövens backar är , bortsett från Stefan Andersson ( och faktiskt Patrik Nevalainen på försäsongen), inte tillräckligt skickliga på att slå förstapassen på en flygande spelare med hög procent. Den andra delen är att Björklöven har för få forwards med fart nog i skridskoåkningen för att ens kunna kallas ”flygande”. Spelarna håller helt enkelt inte för att spela med snabba spelvändningar utan att felprocenten blir för hög.

Försvarsspelet var under en del av säsongen riktigt bra. När Björklöven vann 10 av 11 matcher så fungerade det till punkt och pricka. Björklöven spelar med en ganska ”snäll” forechecking. Det som på fotbollsspråk kallas ”gegenpressung” att forechecka mycket hårt efter förlorad puck högt i banan existerar knappt förutom vid individuella virrfärder/insatser.

Istället ställer Björklöven upp och möter motståndarna på egen blålinje och vill tvinga dem att dumpa eller slå bort pucken där. Väl inne i Björklövens zon så ska mitten vinnas. Att hålla motståndarna ute längs sargerna är målet.

Varför har då detta havererat och Björklöven släppt in så många mål (170st i Allsvenskan)?

1. Allt slarv i början på säsongen. Det kändes som att Björklöven inte var beredda på hur straffade dom skulle bli i Allsvenskan. Som att försäsongen gick för bra och invaggade Löven i en farlig säkerhet.
2. Inledningsvis hade Björklövens backar svårt att anpassa sig till det faktum att Andrew Raycroft motade puckarna och inte höll dem. De var vana vid en annan målvaktsstil och många returer fick slås rakt in. Detta samarbete blev bättre, men havererade lite igen när Andrew kom in i en formsvacka efter jul. I de matcher Danne Wälitalo stått har  backarna varit trygga i sitt spel då Danne inte levererat alls när han fått chansen. Därför har det tummats rejält på försvarsdirektiven i vissa matcher
3. Självförtroendet. När Björklöven väl hade börjat förlora så många matcher började spelare tvivla på allt möjligt och något som blev vanligt var att flera spelare stod och stirrade puck. Något som de vet sedan barnsben är livsfarligt.

Mot slutet av säsongen och in i kvalserien började Björklöven spela ett enklare spel. Ett väldigt tråkigt spel, men också riksminimerande. Det är enkelt att fråga sig. Varför spelade inte Björklöven så hela säsongen?

För att mot det motståndet som stod på andra sidan i kvalserien och med den nervositet som det innebär att spela i kvalserien var det vinnande. I Allsvenskan vore det att ge motståndarna initiativet och att inte alls utytjta  spelarmaterialet. Det är komplxt det här med spelet, men det gundar sig naturligtvis i att spelarna ska värvas efter en spelidé så som de gjorts tydligt i Karlskrona (fart & passningskickliga backar), Västerås (Tyngd och superspets i en kedja) och Malmö (Tyngd & fysisk styrka & stabilitet).

Boxplay

Björklövens stora akilleshäl den här säsongen. Tre gånger änrades spelet i boxplay.

Inledningsvis hade Björklöven en ganska stor box och satte press på motståndarna, men en bit in i hösten, efter dubbelhelegen mot Djurgården/Södertälje var det panik. Där och då hade Björklöven släppt in 13 av 19 mål på fem matcher i boxplay.

Då valde tränarstaben att göra om sitt boxplay till enliten box där det skulle vara oerhört svårt att få till klara chanser. Det skulle krävas att skjuta utifrån, att vinna returerna och att komma in på mål för att göra mål på Björklöven.

Det blev erkligen bättre och under en 15 matchers period var statistiken klart bättre.

Sedan under Björklövens 19 matcher långa förluststreak så fungerade inte detta sett att spela boxplay heller. Björklöven blev för passiva och motståndarna kom för långt in i slottet. Jag minns Almtuna hemma där Marcus Högström klev in från blå till mellan cirklarna och pricksköt. Så liten var boxen.

Björklöven blev lite mer agressiva i sitt boxplay och man kan säga att det fungerade till och från. Ofta såg det väldigt bra ut i kvalserien, men sedan var det någon som gick bort sig och ”pnag” så satt pucken där. I slutändan har boxplay varit ett problembarn som oavsett vem som tränar Löven nästa säsong måst fixa till om det inte ska bli en bottenplats igen.

Powerplay

Spelet i fem mot fyra var innan Stefan Anderssons hjärnskakning faktiskt riktigt bra. Björklöven låg högt uppe i statistiken och det mycket tack vare en kvartett som fungerade bra tillsammans, Jon, Stefan A, Stefan Ö och Mårs kompletterade varandra perfekt. Vad Hållberg gjorde i PP, vet jag inte. Frågar ni mig skulle Alex Sundström spelat back i PP eller Tommy Wargh efter att han anlänt, men det är en helt annan sak.

Vad som gjorde att spelet i powerplay fungerade var att Stefan Anderssons skott var ett sånt hot att motståndarna la ett oerhört fokus på det. I sitt livs form hittade Stefan trots det utrymmen att leverera.

Efter att Stefan skadat sig så blev powerplay långsamt och utan något hot från backplats. Martin Johansson gjorde det hyfsat och Tommy Wargh jättebra, mendet först i kvalserien. Före det hade Björklöven problem i powerplay.

Allra värst var det i fem mot tre där Löven hade nio chanser under säsongen och gjorde två mål. Där blev spelet så långsamt att det nästan stannade upp helt.

Det man i övrigt kan säga om powerplay är att Björklöven ladrig någon gång under säsongen hade ett fungerande andrapowerplay. Det testades en del olika formationer, men det var endast i kvalserien där Kim Karlsson, William Quist och Alex Sundström spelade ihop som Björklöven hade två  fungerande linor.

Målskyttet

På en hel säsong gjorde Björklöven 112 mål i Allsvenskan, alltså 2.15 per match. Bara Troja/Ljungby var sämre med 111. Varför blev det så få?

Jag har delvis redan svarat på frågan. Mål görs primärt i två faser av spelet. I powerplay och i spelvändningar där du hamnar i numerära överlägen 1-0, 2-1, 3-2. Med Björklövens sätt att spela kommer laget sällan i dessa lägen och med ett hackande powerplay 17,57% i Allsvenskan och 16.67% i kvalserien minskar de naturliga lägena för att göra mål.

Dessutom utöver detta var det en klar fråga före säsongen vem som skulle göra målet. Det saknades målskyttar. Jag hade själv ett inlägg i bloggen som hette ”Vem ska göra målen?” inför säsongen.

Lucas Sandström var en av dom – 1 mål på hela säsongen, Mats Lavander skulle bidra – 3 mål, Linus Boström var målskytt i ettan – 2 mål, Patrik Nevalainen kom in som en offensiv back – 1 mål, Kim Karlsson värvades in som offensiv spets – 3 mål.

Det har saknats målskyttar i Björklöven. Så enkelt är det. Det är Jon Palmebjörk 24 mål, Stefan Öhman 16 mål, Olof Mårs 15 mål, Stefan Andersson 9 mål, Nicklas Johansson 6 mål och Emil Wrenman 6 mål som har kommit upp i förväntade siffror.

Framtiden

Hur kommer Björklövens spel att se ut nästa säsong?

Det beror naturligtvis väldigt mycket på vem som kommer att träna laget samt vilka spelare som värvas in. Jag kan tycka att tränaren bör sättas först och sedan kan han vara med och forma den trupp han vill ha. Spontant utifrån analysen ovan behövs. 1. En riktigt bra målvakt, 2. Passningsskickliga backar, 3. Forwards med fart och skridskoåkning, 4. En eller två målskyttar.

Hur som helst känns det som helhet att Björklöven behöver förändra några saker i sitt pel.

1. Färre klara misstag, 2. Högre fart, 3. Bättre special teams.

* * *

Efter denna långa analys av spelet så går vi vidare till ledarna i nästa inlägg.

Jag håller på för fullt med del två där jag kikar på spelet i helhet och i detalj samt ledarnas insatser under säsongen.

Det kommer i sin helhet när det är klart. Förhoppningsvis ikväll eller i morgon.

Ni vet, det tar tid sånt här.

På min lilla semester lyckades jag ändå få med mig från mina kollegor detta:

– Jag vill veta vilka pengar jag har att tillgå. Utan budget går det inte att börja, säger sportchefen Jimmy Blixt till Gunnar Johnsson i gårdagens tidning angående truppbygget.

Men vad i hela fridens namn är det jag hör.

Har inte styrelsen/VD gjort klart med en allafall preliminär budget för nästa säsong?

Alla klubbar i Sverige börjar jobba direkt deras säsong slutar med spelartruppen inför nästa säsong.

De flesta börjar långt före det genom att både diskutera och kontraktera spelare i truppen för framtiden under pågående säsong

I Björklöven så ska nu sportchefen vänta på besked fån styrelse/VD innan han kan göra det.

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag blir bara mörkrädd.

* * *

Sen har vi dagens nyhet som Erik Åström grävt fram.

Andrew Raycroft slutar med hockeyn.

Att Andrew inte skulle stå i Björklöven nästa säsong har känt ganska klart länge, men när jag tänker på det så var detta ganska logiskt.

Andrew har ett antal fina år i NHL bakom sig. Hur kul är det egentligen att kuska runt på en så otroligt mycket lägre nivå?

Inte så kul om jag får tippa, även om hockey alltid är roligt.

Det är väl bara att tacka Andrew för året i Löven. Han blandade och gav, men gjorde allafall sommaren spännande. Själva värvningen av honom var nästan häftigare än att han spelade i Björklöven.

Till sist.

Varför är det Björklövens VD som meddelar att Andrew slutar?

Är inte det en sportslig fråga eller är Björklövens VD med och bestämmer över det sportsliga?

Edit:

Jag har som sagt varit på semester och inte lyssnat på Kassmans poddcast eller läst John Linds twitter där det framkom att Andrew skulle sluta. Då ska inte Erik ha all credd själv, men han var först av medierna allafall.

Bloggen är i Tyskland på en minisemester. Därför blev detta inlägg några timmar sent.

Dags för den stora betygsättningen av spelarna i Björklöven för säsongen 2013-14. Detta fungerar ganska enkellt. Alla är indelade i kategorier med 1, 2, 3, 4 eller 5 ”kurrar”. Sedan har vi statistik och kommentar för spelaren. Jag bedömer ingen som spelat färre än 10 matcher.

Naturligtvis håller ni inte med mig, men det är det som är poängen. Så på vilka punkter har jag fel?

Fem kurrar ”¤ ¤ ¤ ¤ ¤”

Stefan Öhman, Forward (Kontrakt över 14/15)

Allsvenskan: 44 matcher, 16 mål, 24 assist, 41 poäng, +4

Kvalserien: 10 matcher, 2 mål, 5 assist, 7 poäng, +4

Kommentar:

Jag var tveksam till Stefan Öhman när han kom till Björklöven. Skulle kroppen verkligen hålla, klarar han av den snabba ishockey som spelas i dag. Stefan har varit oerhört jämn och presterat i match efter match. Det som imponerar mest är att han inte har den allra största explosiviteten i sin skridskoåkning, men trots det är han så smart som spelare att han klarar av att vara steget före i Allsvenskan ändå. Att han dessutom varit lagets bästa tekare är en positiv bisak som tar honom upp till högsta betyg.

Frågan är nu om han verkligen kan följa upp det här med en liknande säsong?

Jon Palmebjörk, Forward (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 44 matcher, 24 mål, 21 assist, 45 poäng, -3

Kvalserien: 9 matcher, 3 mål, 6 assist, 9 poäng, +6

Kommentar: Jon ”Kanon” gjorde alltså 27 mål på 53 matcher i ett lag som inte kunde göra mål. Det är mycket imponerande. Han hade bara Jeremy Williams och Joey Tenute före sig i skytteligan i Allsvenskan. Det många inte vet är att Jon spelade med en fot som knappt gick att använda under delar av säsongen. Ändå fortsatte han att leverera. Det som skrämmer mig är att han hade en rejäl svacka under säsongen. Hur många mål skulle han gjort utan den? Imponerande att en spelare kan fortsätta att utvecklas vid 27 års ålder. Det finns inget annat än toppbetyg för Jon.

Fyra kurrar ”¤ ¤ ¤ ¤”

Stefan Andersson, Back (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 38 matcher, 9 mål, 20 assist, 29 poäng, +4

Kvalserien: 10 matcher, 2 mål, 4 assist, 6 poäng, +6

Kommentar: Före hjärnskakningen var Stefan seriens bästa offensive back tillsammans med Nick Angell. Det var nästan skrämmande att se hur överlägsen Stefan var i vissa matcher. Björklövens powerplay var rysande effektivt och det var helt avhänget av Stefan Andersson. Skulle inte skadan kommit är det svårt att säga var den här säsongen hade tagit vägen. Nu kom den och efter 8 veckors frånvaro har Stefan glimtat i vissa matcher, men den där jämna makalöst höga nivån har inte varit densamma. Högt betyg ändå för Björklövens bästa backs säsongen 14-15.

Kim Karlsson, Forward (Kontrakt över 14/15)

Allsvenskan: 39 matcher, 3 mål, 12 assist, 15 poäng -6

Kvalserien: 10 matcher, 2 poäng, 6 assist, 8 poäng +8

Kommentar:

Ett ständigt orosmoment för motståndarna. Det måste vara ett elände att möta Kim Karlsson. Han är så irrationell, åker så mycket skridskor och är så skicklig med pucken. I Björklöven har han varit oerhört viktig i år, men han har inte producerat poäng på den nivån som han har kapacitet för. Därför får han inte ett högsta betyg trots att han varit lagets glöd och lagets näst bästae tekare. Var dock strålande i kvalserien, men där är motståndet klart sämre. Med rätt kedjekamrater känns det som att Kim kan blomma ut och bli en femma.

Tre kurrar ”¤ ¤ ¤”

Olof Mårs, Forward (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 42 matcher, 15 mål, 12 assist, 27 poäng, +6

Kvalserien: 10 matcher, 2 mål, 1 assist, 3 poäng, +3

Kommentar:

En väldigt begränsad hockeyspelare som knappt tar sig över isen med sin skridskoåkning, men det går inte att blunda för 17 mål. Han står där framför målet och rakar in puckarna.Där är han överlägsen i Löven.  Visst Olof var inte lika bra i kvalserien och fick spela som extraforward en del, men om vi ser till säsongen som helhet så är han ändå värd ett hyfsat betyg.

Tommy Wargh, Back (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 25 matcher, 1 mål, 9 assist, 10 poäng, -15

Kvalserien: 9 matcher, 5 mål, 7 assist, 12 poäng, +6

Kommentar:

Började lovande, men försvann under Björklövens stora svacka som lag och under de 25 allsvenska matcherna förtjänade han inte något högt betyg, men var kvalseriens kung i Björklöven och spelade troligen till sig ett nytt kontrakt där. Om han fortsätter så kommer Tommy att vara ett hot i powerplay för Björklöven. Fungerade bra med Fredrik Sandgren.

Isak Ahrling, Back (Inget kontrakt)

Allsvenskan: 9 matcher, 6 assist, 6 poäng, +4

Kommentar:

Spelade mycket enkelt och smart. Överglänste de felsta av Björklövens mycket mer rutinerade backar och förtjänade i mina ögon ett kontrakt. Har varit Tegs bästa back under säsongen, även om det inte räknas in här. Jag hoppas Björklöven tar in honom i sommar.

Emil Wrenman, Forward (Utågende kontrakt)

Allsvenskan: 50 Matcher, 6 mål, 3 assist, 9 poäng, -2

Kvalserien: 2 matcher

Kommentar:

Fullkomligt misshandlad av Björklövens ledarstab. En härlig rivig kille som gör hål i motståndarnas försvar med sin skridskoåkning och som dessutom har ett hyfsat skott. Känns som att Wrenman har en bra utvecklingspotential och var trots allt finalist i ”Guldskölden”. Under en del av säsongen när laget gick som sämst var Wrenman en av de bästa. Har dock inte fått chansen på något bra sätt utan bänkats eller spelat i märklig miljö och det gör det svårare att värdera honom.

Andrew Raycroft, Målvakt (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 41 matcher, 112 insläppta mål, 89.86 % 16W/24F

Kvalserien: 10 matcher, 22 insläppta mål, 90.95%, 6W/4F

Kommentar:

Har blandat och gett otroligt mycket. Supermatcher som den borta mot Malmö har kommit och sen har han kastat in puckar i nästa. Framförallt efter nyår var han sämre, men skärpte sig rejält i kvalserien. Har dock haft det svårt med alla öppna lägen motståndarna fått. Det som talar för ett högt betyg är alla idioträddning, det som talar mot är alla returer rakt ut i banan. Ändå inget totalfiasko trots att han hade stora förväntningar på sig.

Fredrik Sandgren, Back (Inget kontrakt)

Allsvenskan: 2 matcher, 1 assist, +1

Kvalserien: 10 matcher, 1 mål, 3 assist, 4 poäng, +1

Kommentar:

Spelskicklig back som imponerade å det grövsta när han kom till Björklöven. Blandade en del i kvalserien, men höll ändå en hög nivå. Förutom indianaren mot Piteå så minns jag inga direkta misstag från Sandgrens klubba. Smart och trygg spelare som jag gärna ser att Björklöven behåller.

Två kurrar ”¤ ¤”

Per Hållberg, Back (Kontrakt över 14/15)

Allsvenskan: 49 matcher, 2 mål, 23 assist, 25 poäng, -19

Kvalserien: 7 matcher, 3 assist, +2

Kommentar:

Att ge en back som gjort 25 poäng bara två i betyg känns konstigt, men det är ungefär lika konstigt som det är möjligt att ha -19 i +/- när du gjort 25 poäng. Hållberg har varit en säkerhetsrisk hela säsongen. Han har hyllats av ledarstaben, men jag är orolig när han får pucken. Att han sedan inte hänger med åkmässigt längre är även det oroande. Positivt är då hans spel i powerplay under delen av säsongen när det gick som bäst för Löven. En no-factor i kvalet.

Martin Johansson, Back (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 50 matcher, 4 mål, 8 assist, 12 poäng, -16

Kvalserien: 10 matcher, 1 assist, +/- 0

Kommentar:

Här snackar vi om en kille som blandat och gett. Har ibland spelat lugnt och säkert för att sedan slå de mest huvudlösa passningarna. Har fortfarande ett hyfsat skott, läser spelet bra, men hinner inte med i dagens ishockey. Martin har tvingats ta utvisningar flera gånger den här säsongen för att han har blivit gammal och långsam. Många av hans misstag hörrör till samma brister. Dock en stor hjälte med alla matcher han spelat i Löventröjan. Gör bäst i att avsluta karriären som den hjälten nu.

Nicklas Johansson, Forward (Kontrakt över 14/15)

Allsvenskan: 50 matcher, 6 mål, 4 assist, 10 poäng, -9

Kvalserien: 7 matcher, 1mål, +1

Kommentar:

Nicklas Johansson är en av de i Löven som har skridskoåkningen för att spela i Allsvenskan, men han är en målsumpare av rang. Nu har han ändå gjort 7 mål sett över hela säsongen, men har missat mängder med lägen. Är dock en kille som jobbar stenhårt i varje match och på så sätt pålitlig. Nära en trea i sitt betyg. 2+ så att säga.

Marcus Lundberg, Forward (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 38 matcher, 4 mål, 3 ssist, 7 poäng, -5

Kvalserien: 10 matcher, 1 mål, +/- 0

Kommentar:

Jag hade hoppats att Marcus Lundberg skulle kunna vara ännu lite bättre i Allsvenskan, men tog inte riktigt det där steget. Är dock en hårt arbetande spelare med en viss avslutskompetens. Hade ett enormt långt skadeuppehåll som säkerligen höll honom tillbaka något.

Alexander Hellström, Back (Kontrakt över 14/15)

Allsvenskan: 49 matcher, 3 assist, -20

Kvalserien: 10 matcher, 1 mål, +5

Kommentar:

Har haft en tung säsong och toppar Björklövens utvisningsliga med 103 minuter. Har slagit indianare så att det slog spön i backen, men från ingenstans spelade han upp sig och var riktigt stabil i kvalserien. Det är det och inget annats som tar upp betyget till en tvåa för Hellraiser. Spelar han på den nivån så är han verkligen en tillgång för Björklöven. Dock alltid en ledare i omklädningsrummet och på banan,  men det blir mer trovärdigt när han själv spelar bra.

Viktor Ekeståhl-Jonsson, Forward (Kontrakt över 15.16)

Allsvenskan: 34 matcher, 1 mål, 7 assist, 8 poäng -4

Kvalserien: 10 matcher, 1 mål, 1 assist,

Kommentar:

Många hade stora förväntningar på Ekeståhl- Själv har jag inte sett hans storhet, men han ska tydligen vara en mycket intelligent tvåvägsspelare. Jag hade hoppats att Ekeståhl  skulle ta nästa steg i Allsvenskan, men så blev det inte. Han har varit tämligen osynlig på isen. Säkerligen spelade armbågsskadan in, men killen är ingen säkerhetsrisk därute så det är bara att hoppas på fortsatt utveckling.

Gustav Hjalmarsson, Forward (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 36 matcher, 3 mål, 5 assist, 8 poäng, -15

Kvalserien: 10 matcher, 1 mål, 3 assist, 4 poäng, +1

Kommentar:

Hjalmarsson gjorde succé i sin första match mot SSK, men var sedan efter det mycket blek i mängder av matcher innan han blixtrade till i kvalseriens slutskede där han var riktigt bra. Offensivt har Gustav varit mycket uddlös och det syns så väl att han inte är en avslutare. Dessutom har han bjudit på helt sanslösa felpass ibland när man minst anande att de skulle komma. Det som tar upp betyget är spelet i boxplay och den fina avslutningen på kvalserien.

Alexander Sundström, Forward (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 31 matcher, 4 mål, 2 assist, 6 poäng, -11

Kvalserien: 10 matcher, 1 mål, 3 assist, 4 poäng, +6

Kommentar:

Har alla verktyg i lådan, men levererar inte på den nivån han kan. Visst Sundström var bra i kvalserien, men grundserien var en följetong av skador som förstörde säsongen. Det går inte att ge honom något  högre betyg än så sett till siffrorna. Det känns trist. Vi vet alla vad han kan.

Willaim Quist, Forward (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 32 matcher, 4 mål, 1 poäng, 5 poäng, -11

Kvalserien: 7 matcherm 4 mål, 4 assist, 8 poäng, +6

Kommentar:

En miserabel säsong där han mest åkte omkring och var osynlig, höll sig borta från hetluften och blev skadad. Sen från ingenstans var han helt plötsligt bäst i laget i kvalserien. Mycket märkligt. Alla ser potentialen i Quist, han är ju faktiskt draftad. Frågan är hur Löven ska göra nu. Om de förlänger. Är det kvalserieQuist dom får eller grundserienQuist? Hos mig får han en tvåa alla fall efter det kvalet.

Karl-Johan Lundström, Back (Kontrakt över 14/15)

Allsvenskan: 26 matcher, 1 assist, 1 mål, 2 poäng, -6

Kvalserien: 10 matcher, 2 assist, -1

Kommentar:

Gjorde en bra start på Allsvenskan och spelade stabilt. Fick en del beröm av ledarna under hösten. Har sedan varit skadedrabbad och tappat i självförtroende ser det ut som på isen. När det gick som sämst för Löven var pucken som en het potatis för K-J. Ändå i grunden en trygg back som inte gör så många misstag och kan spela fysisiskt.

Philip DeSimone, Forward (Kontrakt med option för 14/15)

Kvalserien: 10 matcher, 2 mål, -1

Kommentar:

Misshandlad av Öhman i kvalserien fram till näst sista matchen sett till vilka han fått spela med och fick därmed inte så mycket uträttat. Gjorde dock en stark avslutning med två avgörande mål i två av de tre sista matcherna. Borde kunna vara en tillgång för Löven nästa säsong i rätt omgivning. Svårt dock att ge högre betyg sett till helheten på de tio matcherna han spelade.

Jesper Thörnberg, Forward (Åter till SSK)

Allsvenskan: 2 matcher, 1 mål, 1 assist, -4

Kvalserien: 10 matcher, 1 mål, -4

Kommentar:

Thörnberg inledde riktigt bra när han kom till Löven med sitt fina skott, men blev egentligen bara sämre ju längre han stannade i Löven. Visst Jesper jobbade stenhårt, men produktiviteten blev sämre då han var inblandad i klart färre farliga lägen på slutet.

Linus Boström, Forward (Kontrakt över 14/15)

Allsvenskan: 39 matcher, 2 mål, 4 assist, -4

Kommentar:

Linus Boström är en av de stora besvikelserna i Björklöven den här säsongen. Känslan var före att han kunde överraska, men hans spela fungerade inte alls på samma sätt som i division-1. Mot slutet slog skador sönder säsongen. Svårt att bestämma om han skulle få en etta eller tvåa. Det blev det senare då han ändå fungerat hyfsat i defensiv zon.

En kurre ”¤”

Patrik Nevalainen, Back (Kontrakt över 14/15)

Allsvenskan: 1 mål, 3 assist, 4 poäng, -19

Kommentar:

Patrik var riktigt lovande på försäsongen där han både målade och var väldigt aktiv i powerplay. Sedan blev det sakta men säkert sämre, Patrik blev den alla fans skällde på och indianarna blev fler och fler. Spelet var på slutet helt under isen. Tillslut kom bänkningen. Ingen lyckad säsong för Nevalainen som nog har längtat eftersommarlovet ett tag. Kan även tänka mig att han gärna ser en ny tränare nästa säsong.

Oscar Molin, Back (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 26 matcher, -2

Kommentar:

Kändes som att han aldrig riktigt fick chansen. När han gjorde sin bästa match i slutet av Allsvenskan så kom knäskadan. Gjorde i mina ögon inte alls bort sig när han väl fick vara på isen. Borde fått fler chanser enligt mig, men som det nu blev totalt så blir det ett bottenbetyg tyvärr.

Jens Ledin, Forward (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 52 matcher, 1 mål, 5 assist, 6 poäng, -18

Kvalserien:  4 matcher, -1

Kommentar:

Jens Ledin hade väldigt svårt att klara farten som Allsvenskan har numera. Han var nästan bäst tycker jag när han fick spela back ett tag under säsongen. Får svårt att ta en allsvensk plats nästa säsong även om hans spel i boxplay är bra även på den här nivån.

Mats Lavander, Forward (Kontrakt över 15/16)

Allsvenskan: 32 matcher, 3 mål, 1 assist, 4 poäng, -23

Kvalserien: 5 matcher, 1 assist, +1

Kommentar: Mats Lavander är den största besvikelsen i årets Björklöven. -23 är en helt sanslös siffra på 32 matcher. Det är nästan inte möjligt. Nu har Mats plågats av skador hela säsongen, det ska ingen ta ifrån honom och ha har varit rak över vad han tyckt om sin egen insats, men det gör den inte bättre. Något bättre i kvalserien alla fall vilket är lite, lite , lite lovande med tanke på det långa kontraktet. Har svårt att vara den ledaren han var tänkt till när han inte spelar bättre på isen.

Lucas Sandström, Forward (Kontrakt över 14/15)

Allsvenskan: 18 matcher, 1 assist, -9

Kvalserien: 7 matcher, 1 mål, -1

Kommentar: Med tanke på att Lucas Sandström plockades in som en tilltänkt producerande spelare så kan 2 poäng på 25 matcher inte vara något annat än en besvikelse även om han varit pigg och fartfylld på isen. Visst den svåra knäskadan slog säsongen i spillror, men insatsen har inte varit bra ändå i slutändan. De onödiga utvisningarna är en annan detalj som drar ned betyget.

Daniel Wälitalo, Målvakt (Utgående kontrakt)

Allsvenskan: 15 matcher, 51 mål insläppta, 84.91 %, 1V/11F

Kommentar: Svår situation för Daniel som fick stå väldigt sällan, men när han kom in fungerade det inte. Gjorde en grym träningsmatch mot Luleå på försäsongen, sedan kom han aldrig upp i den nivån igen. Allsvenskans näst sämsta statistik kan inte bli till något annats än en etta.

Viktor Öhman, Forward (Lån från Modo)

Allsvenskan: 14 matcher, -10

Kommentar:

Viktor är ung. Så är det, men han gjorde ingen succé i Björklöven och fick spela väldigt många matcher sett till insatserna. Har framtiden för sig, men det är en annan sak.

Mikael Persson-Riis, Forward (Lån från Teg)

Allsvenskan: 12 matcher, -6

Kommentar:

Har haft en mycket fin säsong i Teg, men höll helt enkelt inte i Allsvenskan. Där vägde han för lätt och plockades bort. När han väl fick lägen så brände Micke dessa tyvärr.

Jag hade tänkt starta den stora utvärderingen i fyra delar i dag, men det blev inte så.

”Åkerblomsoppan” eller  ”Skandalfansen som jagade sin VD” kom mellan.

Det beror på vilken version man väljer att tro på.

Jag har ingen aning. Jag hade gått från hallen. Jag gick 19.30.

Jag bara konstaterar att en mycket onödig cirkus i riksmedia kunde ha undvikits, men nu gjorde den inte så.

Min syn på Åkerblom har jag redan avhandlat.

Att det som uppstått visar på en spricka mellan klubbens ledning och delar av fansen är allafall tydligt.

Åkerblom har ju talat ut i media flera gånger i dag, men från Green Devils som sa sig stå bakom banderollen har det varit tyst.

Jag är lite förvånad över att deras ordförande Erik Persson som tidigare under säsongen uttalat att:

”Vi har fullt förtroende för ledningen”

Inte har uttalat sig ännu om det hela.

Känslan är att det sista ordet inte är sagt i den här röran än även om vissa tycker att det nu är ”nuff said” när Åkerblom fått uttala sig.

Hos mig har både mailen och telefonen gått varm idag.

En sak är säker. Björklöven fortsätter att beröra.

* * *
I morgon drar jag igång min utvärdering i 4 delar.

1. Spelarbetygen – så presterade alla

2. Min syn på ledarnas insatser

3. Kontraktssituationen och lagbygget

4. Framtiden

Jag har skrivit det tidigt och jag har tyckt det hela vägen.

Fredric Åkerblom är och var en felrekrytering från Björklövens styrelse.

Beteendet igår när han hamnade i bråk med fansen för att sedan slänga ut fans som firar med sitt lag från Schlagerklubben för att de varit en del av banderollerna ”Avgå” och ”Vi kräver förändring” är bara pinsamt.

Jag hade hoppas att jag inte skulle behöva skriva om något sånt här efter matchen. Jag har varit så bitter på allt de senaste månaderna och hade hoppats att få slippa, men så blev det inte.

Fredric Åkerblom är en känslostyrd person som hettar av minsta lilla vilket jag vet efter berättelser jag fått både från hans tid i Lanza Chiefs och från personer som samarbetar med honom inom Björklöven nu.

Att han valde att själv kliva upp och ta ned banderollerna förstår jag inte. Skicka dit någon annan. Det sticker bara i ögonen när han gör det själv.

Kommentaren ”Jag betalar hyran” är bara helt idiotisk. Den talar bara om hur uppjagad han var av situationen som han inte borde ha satt sig i.

Det är IF Björklöven eller i det här faller Björklöven AB som betalar hyran. Inte Fredric Åkerblom och han är inte Björklöven. Det är människorna som kommer till match efter match som är Björklöven.

Jag har full förståelse för att banderollerna kommer upp och det missnöjet som finns från fansen. Det tycker jag även att Björklövens ledning borde kunna ha.

Sett till de resurser föreningen spenderat den här säsongen så är det inget annat än en dundermiss att Björklöven var så pass nära att åka ur.

Där bör alla inom föreningen rannsaka sig själva och varandra för att ta reda på vad som gjorts fel.

För att vara nöjda med den säsong som genomförts, det kan verkligen inte föreningen vara.

Jag skrev en krönika i VK/Folkbladets papperstidning där jag pratade om ödmjukhet som nyckeln till att Björklövens vändning från förlorare till att klara kontraktet.

Jag pratade då om ödmjukhet till motståndet, ödmjukhet till uppgiften, men avslutade krönikan med att ”Det finns mycket annat som inte är ödmjukt inom Björklöven. Men det är en annan sak”.

Nu vet vi alla vad/vem som inte är ödmjuk inom Björklöven.

Det är Fredric Åkerblom.

Efter det här kommer Åkerblom oavsett pudel eller ej att ha en mycket svår sits inom Björklöven i förhållande till föreningens viktigaste del som gör att Wille Quist står på isen i går och skriker att han ”Älskar Björklöven”. Den viktigaste delen är fansen. Det går inte att komma ifrån.Utan dem är Björklöven bara vilken klubb som helst.

Björklöven klarade det. En riktigt bra insats när det behövdes som mest.

Jag frågade efter hjältar och fick en hel drös:

¤ Tommy Wargh som varit Björklövens kung i kvalserien bombade in 2-0.

¤ Gustav Hjalmarsson som jag kapat å det grövsta gjorde sin bästa match i Löventröjan när det behövdes som mest.

¤ Andrew Raycroft var ruggigt stabil och i sin sista match i Löventröjan stod han för en riktig idioträddning, ett par högklassiga och höll nollan. Hatten av!!

¤ Stefan Andersson kom rätt till pucken och pangade in 1-0. Rätt man på rätt plats vid rätt tillfälle.

I dag är ingen dag för sågningar, ingen dag för utvärderingar. Vi vet alla hur nära det var att Löven åkte ur.

Den drar jag igång i morgon. Bloggens stora utvärdering och blick in i framtiden.

Nu konstaterar vi bara.

Björklöven är klara för HockeyAllsvenskan 2014-15.

Grattis Björklöven! Grattis Umeå!

Som jag ser det är det föreningens existens som står på spel ikväll.

Inte bara det. Hockeyns grundvalar i Umeå vilar också på att Björklöven håller sig kvar i Allsvenskan.

En degradering får konsekvenser för Teg som nog tappar sitt A-lag, för juniorhockeyn där en satsning mot SuperElit är omöjlig och för ungdomshockeyn då Björklöven blir en i mångt och mycket svagare förening.

Ja alla.inom hockeyumeå berörs om Björklöven ramlar ned,

Åker Björklöven ur nu, så ser jag inte att dom kommer tillbaka inom en överskådlig tid

Jag ser inte att sponsorer sluter upp och gör en ny satsning på samma sätt som under de tre åren som var i ettan.

Nej. Den här matchen är på liv och död i symbolisk mening.

Jag lyssnade igenom mina intervjuer med Stefan Öhman både före och efter matchen mot Krif.

Han sa en del vettiga saker.

– Vi måste våga njuta. Det är den här typen av matcher alla vill spela. Det är då man vill vara som bäst och det går inte om du åker omkring och är nervös. Det spelar ingen roll att vi bara behöver ta en poäng. Det är full fart framåt som gäller ändå.

– Vi har en fördel i att så många i laget har varit med tidigare i avgörande matcher. Delvis var många med i fjol, men spelare som jag själv, Acke, Hållberg m.fl har varit med tidigare och vet hur man ska hantera den här typen av matcher.

Jag hoppas att han har rätt. Jag hoppas att rutinen som faktiskt finns inom Björklöven blir en faktor en sån här match. Jag hoppas att spelarna vågar njuta, vågar vinna istället för att vara rädda att förlora.

Jag vill se att Löven inleder furiöst.

Minns ni matchen mot Karlskrona i kvalserien på hemmaplan i fjol.

Då när det gick att ta på luften. Det var något elektriskt i hallen.

Björklöven tacklade på allt och matchen var deras från första sekunden.

Det är vad jag vill se igen, men med en ännu mer packad hall, ännu bättre stämning.

Publiken ska bära fram sitt lag.

Phil DeSimone som jag hoppas får spela i förstalinan i dag sa det bra efter matchen senast.

– This team don´t belong in ettan. Everybody knows that. It´s time to go out and prove that saturday.

Det är tid för hjältar. Både på läktaren och på isen.

Om dryga 24 timmar smäller det och uppsnacket inför ”säsongens match” började redan i går.

Så här lät det på Trojas presskonferens:

Fårn 2.30 in snackar Paul Thomsson om matchen mot Löven.

Det går inte att komma ifrån att han är galet segerviss.

Sen är det en skön kommentar till Hästens ass på slutet.

”Now go and get drunk”

Först och främst för er som inte var i Kockumhallen.

Det kändes som att vara tillbaka i division-1 igen.

Det fanns ingen pressläktare, internet (väd är det?), mobiltäckning – nej det behövs inte.

Det fick dras en 30 meters internetkabel till mig för att jag skulle kunna liverapportera.

Det är inte varje dag det liverapporteras från Kockumhallen tydligen.

Att sen Björklöven blev utspelade i 30 minuter mot ett lag som tydligt hör hemma i division-1 det känns bara märkligt.

Hur kan det bli så egentligen?

Stefan Öhman var förvånad efteråt att det blev så.

– Det är svårt att förklara. Vi hade ju pratat om det innan att dom skulle komma ut som dom gjorde. Kanske tänkte vi för mycket på det och blev ännu mer passiva. Det är ganska svårt att vända det när man startar en match som vi gör. Det tog till mitten eller slutet av andra och då kunde dom ha gjort fler mål. Vi får tacka Andrew för det.

Jag ställde ju samma fråga till Jens Öhman på presskonferensen.

ZZZZzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Jens Öhmans svar är alltid så långt ifrån raka de kan bli. De är låt oss kalla det förklarande.

* * *
Kallinge var alla fall på väg att vinna den här matchen inledningsvis. Dom var etta på precis ALLT.

Dom hade dock lite stolpe ut.

1-0 målet som dömdes bort har jag sett på repris. Det borde ha blivit mål.

Hade det varit mot Löven skulle fansen blivit tokiga.

Nu sa en kille på Krifs kansli så här i paus:

– Han är den sämsta domaren som finns på jordens yta. Han har förföljt mig hela mitt tränarliv. När jag tränade smågrabbar då dömde han, när jag tränade juniorer då dömde han och nu dömer han på den här nivån när mitt lag spelar. Han har aldrig någonsin gjort en bra match,

Hörde jag bitter?

2.0 hade varit en tuffare uppförsbacke. Det går inte att förneka.

Nu klarade sig Löven med ”bara” 0-1 trots att dom var spelmässigt efter i 30 minuter och det var nog nyckeln till seger.

* * *

Sen har vi då det här med DeSimone.

Jag skrattade så att jag grät när jag lästa detta på TCIM (Björklövens forum): Signaturen ”Crimson Glory”

Vet inte vad årets största besvikelse är:
Kulturhuvudstads invigningen eller hur Jens använder Desimone?
Bubblare: ”Misshandeln” av Wrenman.

Det har vevats om och om igen. Från där jag sitter på läktaren ser DeSimone ut att vara en irrationell och kvick spelare med potential att fungera i en producerande femma.

Gustav Hjalmarsson är en trevlig kille och en kämpe, men därifrån jag sitter så se jag inte samma egenskaper även om han vevade in en kasse i dag.

I dag spelade Hjalmarsson två perioder med Palme/Öhman – Noll mål

DeSimone spelade en period med samma duo – Två mål

Sen skämtar Öhman på presskonferensen att han borde få cred för att han lyfte DeSimone till förstalinan.

Hela världen har ju skrikit om den förändringen den senaste tiden.

* * *

Jag ska sluta vara bitter. Sex poäng på det här två matcherna är galet bra oavsett vad det står på tröjan.

Det är ruggigt starkt att Löven ändå kan vända matchen i slutperioden.

Det var som att Kallinge hade fått bensinstopp och att Löven var ett långsamt godståg som när dom väl fått upp farten var ostoppbart.

Bytet av DeSimone till förstalinan föll perfekt ut. Stefan Öhmans pass till 1-1 är iskall.

Tommy Wargh är stekhet. Hans skott till 2-1 är en riktig pärla och även där Stefan Öhmans tekningar. Han är en av seriens allra bästa i den formen.

Som DeSimone sa det:

– Vi hittar sätt att vinna just nu. Det gjorde vi inte i början av kvalserien. Vi har växt som lag och vi helt rätt tillfälle.

Helt sant. Tre raka trepoängare när det har betytt som mest.

Det ska alla spelare och ledare har beröm för.

* * *

Grattis Vita Hästen. Maxim gjorde allt han kunde för att få med sig Löven till Allsvenskan med sitt mål och sin assist mot Troja, men det räckte inte.
Nu är det bara en match kvar. Visserligen behöver Löven ”bara” ta en poäng i matchen, men att spela på något sådant skulle bara vara livsfarligt.

Det är bara att försöka lära sig av den här matchen.

Full fart från start och sen så borde hallen vara full och publiken ska bära fram Björklöven.

Jag är ruggigt laddad allfall. 60 minuter kvar av säsongen ALLT står på spel.

Här har ni PK:n efter Kallinge.