Den retroaktiva segern
Björklöven gjorde i mångt och mycket en skitmatch mot Karlskoga. Trots det blev det tre poäng, som jag ser det en retroaktiv seger för Löven.
Björklöven spelade riktigt bra mot Oskarshamn borta och Timrå hemma, men fick bara med sig en poäng på de två insatserna. Nu fick de tre poäng mot Karlskoga trots en rätt eländig insats. Ibland är det så ishockey fungerar. Du förlorar ibland även om du är bra och du vinner ibland när du är dålig. Över tid får lag som är bra, effektiva och har ett fungerande spel betalt.
Låt oss inte skönmåla den här matchen alls.
Björklöven gjorde en riktigt dålig förstaperiod. Karlskoga kändes etta in i duellerna, de vann viktiga tekningar, de var snabbare, hetare och det kändes som att de skulle ta ledningen. Det gick att förstå varför de har vunnit så pass mycket på slutet. De kändes oerhört jobbiga att möta med den press de sätter på motståndarna. Det enda laget inte gjorde var att ta sig till riktigt vassa målchanser.
Då hände det som ofta händer när ett lag inte tar betalt. Björklöven fick ett powerplay och trots att de hade rätt svårt att få till spelet mot Karlskogas aggresiva box hittade de Erik Rainersson till vänster som drog till och via Roope Talaja gick pucken in. 1-0, ett fantastiskt resultat för Löven där och då.
Talaja för övrigt är bra när matcherna blir trassliga, tjafsiga och röriga. Då kliver han fram och vinner kamper, täcker skott, sliter och är där framför målet redo att raka in puckar eller kommer på kontringar med tyngd. Den här hockeyn passar honom ganska bra.
I andra perioden kom Karlskoga ut ganska bra inledningsvis, men de föll på eget grepp med tre utvisningar och det gjorde att Björklöven istället fick en gyllene chans att avgöra matchen, men de klarade inte av att hantera Karlskogas boxplay. Jag vill inte rakt av säga bara att Lövens powerplay är värdelöst, då skulle de inte ha så bra statistik. Det är logiskt. Dock får de svårt mot så aggressiva lag som Karlskoga i boxplay. Speciellt om det börjar dåligt, då känns det som att Björklöven blir stressade i spelformen och alla vill göra det själva. Nu fick de inget uträttat och då slutade perioden mållös.
Noterbart är dock att Björklövens boxplay fortsätter att leverera. Sedan Fagervall byggde om lagets boxplay har det hållit riktigt hög klass och fortsätter att göra match efter match.
Under hela matchen hade Björklöven haft problem med ovanligt många turnovers. Karlskoga fick vinna pucken högt i banan gång på gång, på gång och någon gång straffar det sig. Nu var det en sådan vändning som tog pucken ned djupt, Pavel tvekade lite och Karlskoga kunde ta pucken i hörnet, spelat upp till Lundegård som via lite flax fick in pucken bakom Werner. Först trodde jag att målet skulle dömas bort, men det var först efter att pucken gick i nät som Werner fick en spelare över sig. Rätt dömt av Schillken som var ganska bra i matchen.
Den här matchen hade verkligen kunnat sluta hur som helst från det här läget. Den här dagen var Björklöven mer effektiva och speciellt då Axel Ottosson. Han hade haft en ganska dålig match där han inte fick igång sin normalt briljanta lina, men mot Karlskogas hockey blev det för trångt för ofta. Ottosson såg frustrerad ut under matchen, men vad spelar det för roll när han får pucken efter en fin passning av Stefan Andersson och trycker in 2-1. Vad spelar det för roll när han åker upp och skickar in 3-1 i tom kasse.
Björklöven hade svårt spelmässigt hela matchen och jag tycker nog att Karlskoga spelmässigt var det bättre laget över 60 minuter, men överlag var det bara en dålig hockeymatch med allt för många misstag av spelare framförallt i Björklöven, men även i Karlskoga. Inget direkt att se för publiken. inget som säljer serien.
Axel Ottosson var en matchvinnare idag, han ska ha beröm trots en tung match i övrigt, Roope Talaja ska ha beröm, Marcus Jonsson för sin kämpainsats ska ha det, men framförallt ska Adam Werner ha det. Han stod återigen för en avgörande insats och hade ett par svettiga räddningar i tredje när Löven behövde det som mest. Han har växt ut till exakt den målvakten Björklöven hoppades att han skulle bli. Han vann dessutom matchen mot troligen sin framtida kombattant om spaden i Färjestadskassen idag.
Sedan blir det som det blir mot Karlskoga. De är inte riktigt vad de var, men Daniel Wessner står och skriker på domaren, motståndarna och alla andra hela matchen i båset. Carl Berglund och Mikael Eriksson för vidare BIK-traditionen som uppviglare och fuskare som Eriksson själv sa på upptaktsträffen ”Den som fuskar mest vinner”. Det sätter lite tonen på hur stämningen blir på isen. Idag klarade ändå Björklöven av att hantera det i slutändan även om det var knappt.
Segern ger råg i ryggen, poäng i tabellen, men spelet måste upp en nivå nu när ett revanschsuget Leksand väntar inför troligen fullsatta läktare. Revansch både på Löven för tidigare den här säsongen och för deras insats idag 0-3 mot Södertälje. Då kan Löven inte räkna med att få något retroaktivt. Då måste de göra det själva. Lyckligtvis spelar inte Leksand som Karlskoga. Det spelar en betydligt positivare hockey och jag tror att det passar Björklöven bättre.
Till sist så kan vi konstatera att Björklöven med elva matcher kvar är i slagläge för att ta sig till slutspelet, med poäng i fickan och med form. Detta trots att sex spelare var på frånvarolistan idag. Trots den miserabla underhållningen. Vi får mot den mest intressanta våren på många år med Björklöven. Det trodde jag inte två veckor före jul.
Senaste kommentarerna