Den galna kollapsen

Björklöven såg ut att ha hittat någon slags stabilitet före uppehållet. På tio minuter slängde de bort den stabiliteten mot Almtuna

Det kändes lite snopet där i slutet på andra perioden. Björklöven hade startat matchen ganska bra, tagit ledningen, återtagit ledningen. William Eriksson som vi alla hoppats på mycket hade både målat, spelat fram och det kändes för första gången den här säsongen ganska hoppfullt. Då föll Björklöven ihop.

De hade haft problem med Almtunas forecheck i sekvenser även de första 30 minuterna på matchen, men det var efter 2-1-målet som backarna, framförallt backarna, men även andra som Lyran, började spela så sjukt överkonstruktivt och bjuda in Almtuna att sätta press. Resultatet var att Almtuna vann pucken gång efter gång så högt i banan och det i kombination med att Oscar Masiello inte hade sin bästa dag gjorde att puckarna regnade in.

Lägg till att Björklöven lät Almtunaspelarna stå framför målet som de ville så hade vi katastrofen som ett faktum. Jag orkar inte ens gå igenom mål för mål bakåt. Det blev bara så fel. När Lövenbackarna backade nästan ned i knäet på Masiello så att Fredrik Forsberg fick kliva djupt in i slottet och skjuta då insåg jag allafall att laget var helt på hälrana.

Det känns lite som slöseri att Emil Lundberg gjorde ett klassmål i den här matchen, att Jacob Peterson levererade igen och framförallt då att William Eriksson visade att han offensivt håller hur bra som helst på allsvensk nivå.

Det gav ju inget i den här matchen, men jag tar ändå med mig det sista. Det känns som att den kedjan med David Lindqvist och William Eriksson kan bli rätt spännande. Det känns som att William Eriksson kan bli rätt nyttig i powerplay.

Det går ju inte att bortse från de tio minuterna i andra perioden som förstörde matchen för den präglade också tredje perioden. Den gjorde att Björklöven fick jaga, att spelet blev så öppet som gav frilägen till Almtuna, som rörde till matchen, men ser vi till de första 25-30 minuterna och delar av pushen i tredje så tycker jag ändå att jag ser ett mera frejdigt Björklöven som skapar en hel del.

Dock får de inte så lätt fastna i egen zon bara för att motståndarna går för det. Det måste gå att straffa en motståndare som checkar nästan med tre eller fyra gubbar, rena Tommy Jonsson-style som Almtuna gjorde.

Oscar Masiello fick stå kvar i målet hela matchen. Fagervall sa i intervjun med kollega Johnsson att det snarare handlade om lagets spel, om backarna varför Björklöven släppte in så många mål och inte Masiellos insats, men för mig. Hallå, ändå, du måste ta ut din målvakt, om så för hans egen skull när det ser ut så här. Efter fyra tycker jag man borde lyft honom. Nu kom det aldrig. Sex mål bakåt slaktar Masses statistik något.

Nu väntar en galet matchtät sekvens med Leksand borta på fredag, Karlskrona hemma på måndag, Västervik hemma på onsdag, AIK borta på fredag och Västerås hemma på söndag. Det finns inte tid att slipa på så mycket, det finns knappt tid att både utvärdera matcherna och titta på scouting inför nästa. Björklöven måste hitta tillbaka till det enkla spelet i egen zon igen. Det är det som är deras identitet. Sedan att David Lindqvist och William Eriksson gjort laget lite mera kreativt offensivt. Det ska i grunden bara vara positivt.

Till sist ett par deljer:

¤ Jakob Stenqvists snurrfint som sista back i andra var på något sätt sinnesbilden av den här matchen. Man gör bara inte så när man är sista back.

¤ Pierre Schillken missade matchens två tydligaste utvisningar. En halvnelson framför målet och en supercrosscheckning på Emil Lundberg. Jag förstår inte hur han kan missa dem. Han står mitt framför. Nu var Löven för dåliga för att det skulle bli avgörande, men slipa bort lite från Lövens spel i andra perioden och då hade de missarna kunnat bli än mer kostsamma för Löven.

¤ Det kom inget matchdagsinlägg idag. Men jag intervjuade sportchef Fredrik Grönberg i 45 minuter. Det ska bli en artikel till fredagens tidning, men intervju kommer även här i bloggen under torsdagen som fråga svar. Håll till godo.