Nära säsongens ras – trots en grym insats

Björklöven stod länge för en av säsongens bästa insatser, men höll på att slänga bort den. Det hade varit så onödigt.

Jag har redan skrivit nästan för mycket om/från Björklöven – Västerås. Ni hittar det här:

Andersson: ”Hade blivit galen om vi förlorat”

Wiklund: ”Det var mera som en 6-2-match”

Fagervall: ”En riktigt bra insats”

4 snabba: ”Onödigt spännande”

Vann trots tappad ledning

Min krönika ”Löven har hittat sitt sätt att vinna matcher”

¤ ¤ ¤

Men om vi ska kräma ur det sista ur den här matchen här i bloggen så var den så här.

Så var matchen:

Björklöven kom ut riktigt bra, klev på mål direkt i första bytet, skapade chanser, var riktigt obekväma och redan andra bytet hade Jacob Peterson öppen kasse, men kom fel till pucken. Det satte tonen och det syntes att Björklöven verkligen inte skulle göra samma fel som mot AIK. Det var rättvist att Löven tog ledningen även om spelet i powerplay inte varit strålande innan Simon Åkerström sköt in pucken via Alexander Wiklund.

Det kunde ha blivit mer redan i första perioden, men det som imponerade mer på mig var att Björklöven vann i stort sett alla närmkamper och stängde ned Västerås totalt. De fick chippa in, jaga och oftast var Björklöven före. Det var stängt så att säga. Precis som Björklöven visat upp i många matcher på slutet.

I andra perioden fortsatte det och det blev nästan värre. Det var bara Björklöven ända fram till 3-1-målet från Västerås. Då fick de energi, då började de ta sig in lite mer i heta ytor, men fortfarande så kändes det inte farligt.

Om vi ska kika på målen före det så till skillnad mot matchen mot AIK så satte Löven ett par frilägen. Att Mattias Granlund skulle göra det kom oväntat, men han gör ju så där 2-3 gånger per säsong och ser ut som en sniper. Läcker pass för övrigt av Messy som nu har nio assist. Att Peterson sätter dit den är inget att snacka om. Han är lagets bästa spelare just nu. Det ser ut så i match efter match. När Sebastian Selin gjorde 4-1 kändes det klart. Det var ett riktigt powerplay-mål och där måste vi konstatera att det var nog mer Oscar Masiello än Björklövens som lag som gjorde det här jämnt.

Han släppta 1-3 för lätt vid stolpen. Den ska han ta även om det var ett högt skott. 4-2-målet var visserligen ett stenhårt slagskott som helt ensamt inte skulle vara något vi klagar på, men när det slås ihop med de andra målen känns det som att med bättre positionering kunde han tagit det. 3-4 var bara klantigt av Masiello. Ska du ut bakom målet ska du vara säker på din sak. Fyra känns oerhört enkel, den bara smiter in, relativt lös vid stolpen.

Det kändes bara helt fel. Björklöven var det klart bättre laget. De hade spelmässigt stängt ned stekheta Västerås och ändå tappat till 4-4. Så tungt. Då klev Fredric Andersson fram. Mer om det på detaljerna, men viktigt var det. Matchen skulle dock varit avgjort tidigare. Emil Lundbergs jätteläge i slottet i tredje ska vara mål. Det är Lövens tilltänkta primära målskytt som får pucken ren rakt framför målet i perfekt läge med tid.

Så det är spelet, sättet Björklöven tar bort Västerås spel som jag tar med mig från matchen. Det är det som gett nio poäng på en vecka. Att Masiello är dålig går att byta bort genom att Pettersson kliver tillbaka in i målet eller att Masse hittar sin form han hade tidigare. Målskyttet. Ja, nu blev det fem mål här, men det är där skon klämmer för mig. Det är det som måste vara tillräckligt bra för att vinna när försvaret inte räcker självt.

Matchens detaljer:

¤ Förstalinan hade haft ett möte inför matchen för de kände att de inte levererar tillräckligt. Det berättade Fredric Andersson efter matchen. Hela laget har ju förenklat sitt spel för att ta ned misstagen, men där kände Freddan att det hade tagit bort deras kreativitet. En massa korsdumpar och nedlägg hade gjort det svårt för linan att skapa och göra runt ett mål per match som de ska göra som han uttryckte det. Det syntes att de hade gjort något för Sebastian Selin gjorde sin bästa match på ett tag, även Fredric Andersson spelade med rejäl desperation. Sedan fortsätter Emil Lundberg att bränna lägen, men det är en annan sak.

¤ Simon Åkerström är nu uppe på 12 (3+9) poäng. Det är inte bara Jacob Andersson som bidrar från backplats. Det är även Åkerström. Han har nu tre poäng fler än Stenqvist. Det hade man inte gissar före säsongen.

¤ Alexander Wiklund hade blivit flyttad till linan med Wille Wesla och Jacob Peterson och vilken skillnad det blev. Wiklund gjorde sin bästa match på länge i Löven. Inte bara att han gjorde mål utan hur han fick fram puckar till de mer tekniska medspelarna i bra situationer. Han kan faktiskt bli nyttig där.

¤ August Tornberg gjorde en av sina bättre matcher defensivt på ett tag. Det känns som att han börjar klara det allsvenska spelet bättre och bättre.

¤ William Eriksson har fem poäng på sju matcher och då spelade han bara en period i sin första. Just saying!

2 kommentarer

  1. Per

    Bra match av Löven! Masiello borde ha fått kliva av. Såg inte ut att trovas på isen.

    Nu behövs bara den där förstecentern. Då kan vi med gott samvete låta Kristofer Söder utvecklas i Vännäs. Han är återigen anledningen till att fjärdelinan är vår skakigaste enhet defensivt. Precis tvärt emot vad som är tänkt.

  2. M

    Håller med om allt!
    Kul att Tornberg börjar smyga igång – det är hans första pass som är grunden till Granlunds mål men han gör också en oerhört bra insats vid ett friläge i andra halvan av andra perioden. Finns fortfarande mycket att förbättra men det blir bättre och bättre.

Lämna ett svar till Per Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.