Ett sätt att förlora igen

Björklöven hade segern som i en ask mot Södertälje, men som vi lärt oss av tidigare upplagor av Löven. Har du börjat skapa förlorarkultur är det svårt att bryta.

Det här var en match som Björklöven förtjänade att vinna, som de borde ha vunnit för Södertälje gjorde en riktigt risig insats. Fjolårets Björklöven hade vunnit den här matchen lugnt och städat med 3-1, men det är inte riktigt så det ser ut den här säsongen. Då det saknas målskyttar och då de som faktiskt ska göra mål och brukar göra mål inte gör det så ja då förlorar du matcherna. För här är det inget snack. Det är målskyttet och inget annat som är grejen.

Mattias Pettersson var riktigt bra i Lövens mål, räddade frilägen, såg stabil ut, stod för fina sidledsförflyttningar. Normalt så släpper en målvakt ett eller två mål på den lägena som SSK hade. Men normalt så gör ett lag 3-5 mål på de lägena Löven hade.

Ett par exempel.

Löven kommer tre mot två, Jacob Peterson får rent läge till vänster, plock av Sahlin. Peterson har gjort 11 mål, är Lövens bästa målskytt. Han sätter inte dit den.

Marcus Jonsson har gjort 8 och 8 mål sedan han kom tillbaka till Björklöven och brukar faktiskt sätta dit den då och då. Nu fick han ett helt öppet läge och ett friläge. Ribban och bröstet på målvakten blev facitet.

Oskar Ståhl-Lyrenäs och Emil Lundberg kommer i två mot etta. Lyranäs, invärvad för att blomma ut som målskytt, Lundberg tilltänkt spets i förstalinan. Det blir inte ens ett skott på mål.

Spelarna som ska göra det för Löven gör det inte. Sedan när Söder, Granlund, Lindqvist, Ericsson eller Wiklund får ett läge tror jag inte ens att de ska sätta dit den. Det är så många som känns som minimal chans att de gör mål när de får ett läge. Delvis handlar det om att vissa spelaren är för dåliga som målskyttar för att vi ska kunna förvänta oss det, och det finns för många av dem i laget. Men sedan handlar det om att systemet, det som Björklöven är har fått spelare att bli sämre än de är.

William Eriksson gjorde mål för Vännäs ikväll så uppenbarligen finns det där för honom fortfarande även om han varit osynlig de senaste matcherna i Löven.

Den här matchen var dock inte alls bara elände. I första och framförallt andra perioden gjorde Björklöven en bra match. Verkligen nivåer upp från mötet med Vita Hästen. De var rejäla, få misstag, de vann närkamper och i vissa delar av matchen var de ganska kreativa. I första perioden handlade det om Linkan, Ericsson och Selin, men i andra var det många som klev fram. Framförallt var det kul att se med vilken energi de tryckte ned Södertälje i egen zon, satte press och skapade genom den energin.

Spelet i boxplay var sedan kanske det bästa Björklöven presterat på ett tag så det var en helt del som var ett tydligt steg framåt i den här matchen. Problemet är bara att du i omgång 37 i princip utan skador inte ska måste prata om steg framåt från botten.

Där i andra perioden borde laget gått ifrån till 2-0 eller 3-0. Det var egentligen bara Dyk och Meyers kontringar, en spelsugen Martin Janhols och när Löven drog på sig onödiga utvisningar som det kändes farligt. Men det var ju det där med målskyttet.

Sedan i tredje perioden går det att klaga på att Löven backade hem, men det blir nästan alltid så när du leder på bortais. Du orkar inte hålla uppe spelet, du tar den enkla utvägen. Det har straffat sig för Löven mot Karlskrona, mot Västervik på slutet och nu straffade de sig igen. Det kändes dock som att det skulle hålla då SSK var lite för veka i sina insats idag ända fram till Lukas Ericssons viftande med klubban som zorro som gav en 2+2:a.

Sedan hade Lindqvist varit lite farlig på linjerna under matchen så det förvånade mig inte direkt att det var han och Stenqvist som gav friläget till Meyer som avgjorde.

Noterbart i matchen var annars att Filip Cruseman som gjorde comeback från frysboxen var ganska bra. Hade härlig energi. Så dock mer ut som än brunkare än en snidare, men bättre än inget helt klart.

Björklöven pratar fortfarande om slutspel och naturligtvis, vad ska de göra, men från jul och framåt har de i mina ögon ödelagt den här säsongens möjligheter.

De har blivit ett varannandagslag. Men de har blivit ett loserlag. Från att ha varit ojämna, vunnit när de spelat bra, fallit tillbaka till plattmatcher som blivit förluster tidigare under säsongen har Björklöven efter jul på sju matcher stått för:

Tre fullständiga plattmatcher: 2-6 mot Tingsryd, 0-2 mot Karlskoga och 0-2 mot Vita Hästen.

Fyra spelmässigt stabila insatser: 1-2 mot Karlskrona, 3-4 mot Västervik, 3-2 mot Modo och 1-2 mot Södertälje.

Fyra matcher där Björklöven varit bättre, haft ledningen, men sedan slängt iväg den på grund av misstag eller för att de bara inte kan göra mål och avgöra matcher.

Så kikar vi på sista sju matcherna där Björklöven har en seger, fem poäng, men ingen seger under ordinarie tid så är det fyra bra insatser där laget varit på väg mot seger.

Det vi ser nu är resultatmässigt och när det gäller att bygga en karaktär det sämsta vi sett på hela säsongen. Björklöven håller på att bygga en förlorarmaskin.

Vad tyder egentligen på att Björklöven vänder den här säsongen när de inte ens vinner matcher där de spelar bra?

Näe, det är svart just nu. Så är det.

Seriens hetaste lag Oskarshamn hemma på lördag, Pantern som Björklöven aldrig slagit borta på onsdag och sedan stekheta Västerås efter det.