Lucas vardag

Lite smått och gott som jag bjuder på - smågodis surt och sött, samt lite salt

Ja se de där barnen….

Barnhistorier..

Alltid skoj att berätta saker som barnen sagt och särskilt pinsamt att dessutom blogga om de.. Var så goda!

När jag var där i 10 års åldern så hade min moster fått barn, jag och min syster slogtes om vem som skulle få hålla i honom och jag drog i armarna och syrran i benen.
Morsan sa då – Men Jari sluta bråka du kan ju göra dig en egen bebis!
– Jag är faktiskt inte könsmogen svarade jag då..

Gissa om jag fått äta upp det några gånger..?

Jag var på en resa en gång och gjorde ett besök i en fängelsebutik.
Jag köpte ett sällskapsspel där.
När mina barn spelade med detta så sa jag lite finurligt:
– Pappa fick det där då jag var i fängelse..
Nästa dag när sonen kom hem från skolan så sa han:
– Pappa du är inte den enda av oss i klassens föräldrar som satt i fängelse.
R och R:s pappa har suttit i fängelse för han stal elgitarrer.
– Jaha svarade jag då vad sa du att jag suttit i fängelse för då?
– Men pappa jag sa ju som det är att du stulit shampo tvål och toapapper i hytten på Finlandsbåten….

Ungefär samtidigt så sa förskolefröken till eleverna:
– Idag får ni vara lugna för jag har inte mycket till tålamod.
Min den så försynte sonen räckte försiktigt upp handen och sa:
– Fröken igår tappade pappa sitt..

Jag berättade för barnen lite försiktigt om hur barn kommer till.
Min version är att först är man i pappas pung och sen är man i mammas mage.
Gick bra med det tills min dotter en dag frågade:
– Men hur kommer man från pungen in i magen då?
Min son suckade djupt och viftade med armarna och sa:
– men Helene det är ju KÄRLEK!

Min dotter kom hem från kyrkans barntimmar och var så salig och pekade på allt
– Pappa Gud har skapat träden, Gud har skapat gräset och gud har skapat oss människor.
Min son sa då:
– Har du kanske sett Gud? Han finns inte – jag har inte sett honom!!!
– Pappa visst finns Gud? Frågade då dottern..
-Somliga tror på gud och somliga tror inte på gud.
Anna-Lena i kyrkans barntimmar tror att Gud finns och det är hennes tro. Robert tror inte han finns för han har inte sett honom.. svarade jag lite diplomatiskt.
Nästa gång jag skulle hämta henne från kyrkans barntimmar kom hon ut och sa rasande åt mig.
– Anna-Lena säger att hon ljuger inte alls!!

Vi bastade och min son kikade på sin snopp och tittade på min och så säger han:
– Min snopp är som prinskorvarna vi får äta i skolan.
Pappa din är som den där korven vi får som de gör i ugnen med äpple och lökbitar mellan.
(Hmmm.. inte riktigt sant..)

Jag:
– Mamma min kompis har fått schäfervalpar jag vill ha en hund!
-Oj vilken svår förlossning din kompis ska ha haft när han födde fram de svarade min mor..

Ja detta var lite barnhistorier från mig som är sanna..

image

3 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.