Tidigt på torsdagsmorgonen smackades en snygg flagga upp i en fin campingstuga i Vilhelmina.

Den här stjärnan skjutsade oss hela vägen från Vilhelmina till Dorotea.

Vi besökte Husvagnsmuseet i Dorotea. Där fanns mycket kul att göra!

Man kunde vara härmapa.

Eller mysa i sängen.

Den här gosbollen fick vi lifta med mellan Bjurholm och Umeå.

Jag var rätt less på att lifta när vi stod i Dorotea tidigare i eftermiddags och bara väntade och väntade och väntade…

I Fredrika hade vi varit och hälsat på de här trevliga damerna, som driver ett bed and breakfast i Viskagården.

I Dorotea träffade vi den här killen, Ali, av en slump. Han målade hus och var världens trevligaste och gulligaste 19-åring.

Okej, bilderna ligger inte helt i ordning här. Och okej, jag ville hångla upp en man på Husvagnsmuseet.

Mikke Lindmark och hans hund Rajju (skriver nu namnen ur minnet, och jag hoppas verkligen att jag fått dem rätt) plockade upp oss i Bjurholm och körde oss hela vägen till Umeå, trots att Mikke egentligen skulle svänga av vid Vännäsby. Alltså denna man och hans hund! Vilka hjältar! En rolig grej var att Mikke gick i skolan med Lars-Ove Rönnlund, som vi ju bodde hos första natten på Mickelbo gård. Cirkeln är sluten, säcken ihopknut’n!

Så tog resan slut! Vi klarade av att lifta ända till VK-dörr´n. I lördagens tidning kan ni läsa om resans allra sista dag. Men sluta inte gå in här, vi kommer bju på lite go-grejer från resan snart.

http://www.vk.se/929572/hemma-igen

Här är nästan alla platser vi besökte under luffen.

http://mega.vk.se/geo/?map=luffen

Det enda vi hade ätit på hela dagen, när vi sent nu på eftermiddagen nådde Bjurholm, var en smörgås i Vilhelmina i morse vid åttatiden. Därför, och eftersom vi gjort alla intervjuer för dagen och dessutom hade så nära hem, tänkte vi att det inte kunde vara fusk att för första gången sedan i söndags plocka fram kortet och köpa lite förnödenheter. Så det gjorde vi. Var det fusk det?

Så här ser jag ut när jag liftar, enligt Izabelle.

Efter två timmar vid vägen har vi nu äntligen fått lift och är på väg till Dorotea. Ses vi där?

Här står vi i Vilhelmina och är extremt kaffesugna. För första gången önskar vi att vi hade några kronor för att köpa en köpp svart. Men vi är kvinnor av stål så vi överlever nog detta.

Josefin Isaksson visar hur man bäst försvarar sig mot ohyra i vildmarken.

Ibland blir det inte som man tänkt sig…

Sametingspolitikern, renägaren och musikern Lars-Jonas Johansson tog med luffarna till renhagen på torsdagsförmiddagen. En jävulskt sliten tjej fick prova på att kasta lasso för första gången någonsin.

Lars-Jonas Johansson och en tjusig ren.

På Saiva camping, där vi fick låna en stuga i natt av världsgulligaste superhjälten Nicolina i receptionen, bor också sköningarna Britt Graaf och Lars Jämte från Jämtland som far lite hit och dit i landet och sover i bilen.

De här sommarlovsfirande ungdomarna ägnade torsdagskvällen åt att fiska, hänga och åka epa i närheten av campingen. De heter så mycket som Hanna Weinheimer, Emilia Göransson, Myrra Törnebro, Rasmus Sjödin och Andreas Fjellström.

De här två hjältarna från Tärnaby, Christer och Kidde Vikberg, körde först förbi oss där vi stod och viftade med tummarna utanför Storuman. Sedan kom de plötsligt backande tillbaka längs E45, plockade upp oss och körde oss hela vägen till Vilhelmina. Tack!

På torsdagsförmiddagen fick vi hänga med Noice Makers-sångaren Lars-Jonas Johansson i Tärnamo. Det var kul, och extra kul blev det när han hämtade gitarren och bjöd på en finstämd liten konsert vid vedhög’n sin.