Nej tack, jag tror på välfärd efter behov
Fick ett brev idag. Bemanningsföretaget Agila(tidigare Vårdinstans) vill att jag som socionom ska ansöka om att få börja arbeta hos dem.
Jag får veta att jag gör en oerhört viktig insats och behövs nu mer än någonsin. Och utlovas väsentligt högre lön än i kommunen.
Ja det låter ju bra. Och helt sant att socionomer behöves mer än någonsin.
Vad som dock inte står är att när bemanningsföretag sedan hyr ut sina socionomer till kommunerna så tar man kanske 800-900:- kronor/timmen. Det rör sig om cirka hundratusen kronor mer i månaden än kommunens ordinarie anställda. Av dessa pengar går en mindre del till den anställde, som förvisso får högre lön, men merparten går till bemanningsföretaget.
De 40 största kommunerna i Sverige betalar idag 250 miljoner årligen till stafettsocionomer. De här pengarna skulle göra nytta hos den enskilde i att få bra stöd och behandling. Men istället går de ned i fickorna på företag som tjänar grova pengar på att skapa sig ett grossistled.
Vi ska ha en välfärd utifrån behov och inte plånbok. Pengarna ska gå till barnen som har det svårt och dräglig personalpolitik. Därför avstår jag detta erbjudande.
Andreas Lundgren(s)
Ordf Individ- och familjenämnden
Senaste kommentarerna