Svar till Jan Hägglund

Jan Hägglund skriver ett inlägg om att jag agerat för att en fråga inte fått ställas i kommunfullmäktige. Det är mycket allvarligt att Hägglund i ett ärende som är föremål för myndighetsutövning, anklagar mig från att jag ”…så länge som möjligt, försöka undvika kommentarer med anledning av den skarpa kritiken i våras”

Det är helt befängt.

Anledningen till att Kommunfullmäktige inte hanterat Arbetarpartiets fråga har att göra med att enskilda ärenden enligt kommunallagen inte får behandlas i kommunfullmäktige. Det är anledningen till att arbetarpartiets fråga inte fick ställas – inte att jag vägrat svara på en fråga.

Det var kommunfullmäktiges presidium, som utifrån kommunallagens bestämmelser, gjorde avvägningen att föreslå kommunfullmäktige att frågan inte fick ställas. Kommunfullmäktige beslutade enligt det förslaget. Frågan var således aldrig föremål för besvarande från mig.

Var det då ett korrekt beslut av kommunfullmäktige?

Det finns ett enkel sätt att ta reda på om presidiets bedömning var korrekt eller ej, och det är att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Det är nämligen domstolen, inte Jan Hägglund eller för den delen Andreas Lundgren, som ytterst avgör vilka frågor som får ställas i kommunfullmäktige.

Alla ”försök att undvika kommentarer” eller vad nu Hägglund skriver om är således helt dömda att misslyckas på förhand. Kan vara bra även för Arbetarpartiet att veta.

Jag hade självfallet försökt svarat på frågan om kommunfullmäktige anmodat mig att göra så. Däremot är det korrekt att såg jag en stor svårighet att kunna besvara den utifrån hur den var formulerad.