VK skriver om IFO:s utredningsenhet

VK fortsätter nu sin halvårslånga granskning av Socialtjänsten i Umeå. Idag handlar det om personalrotation på IFO:s utredningsenhet.

Under 2021 har vi sett att fler slutat på IFO Unga, medan året innan 2020 var det betydligt färre. Att personer slutar på utredningsenheten beror på flera olika orsaker, det handlar om annat jobb, flytt, missnöje etc.

För Individ- och familjenämnden är det helt centralt att personalen vid IFO ungas utredningsenhet har en god arbetsmiljö. Personalen ska ha en hanterbar arbetsbelastning. Man ska få stöd från sin chef. Alla ska känna att man vågar säga vad man tycker och om man så vill kunna framföra det till ledning och politiken.

När jag kom in som ny som ordförande 2014 så var vi i en liknande situation. Hälften av personalen på utredningsenheten hade slutat och den här negativa spiralen av personalrotation var i full blom år efter år. Utredningstiderna låg långt över 4 månader. Det här var en situation vi delade med många kommuner runt om i landet.

Det som jag och den nya nämnden satte som vår högsta prioritering var att bryta den utvecklingen. Vi höjde lönerna och införde en kompetenstrappa, införde specialistsocionomtjänster(nuvarande gruppledare), uppdaterade och införskaffade teknisk utrustning. Sakta men säkert bröt vi tillsammans den här utveckling och fick en stabilitet. Umeå blev ett gott exempel nationellt på hur man kan arbeta med att uppvärdera den sociala barn- och ungdomsvården.

När vi nu igen ser att den här utvecklingen tar fart så kommer politiken inte lämna IFO till sitt öde. Vi har bara för året tillskjutit 10 miljoner ytterligare till Individ- och familjeomsorgen förutom uppräkning för index och löner för att minska effektiviseringskraven. Vi satsar också mer resurser på nämndens utbildningsplan för att säkerställa att fler utbildningar kan bli av, samtidigt som vi bygger ut de tidiga insatserna för att på sikt minska inflödet av barn som behöver stöd.