VK:s artikel om socialtjänsten innehåller felaktigheter

VK skriver i dagens tidning om arbetsmiljöarbetet inom Socialtjänstens myndighetsutövning. Nämndens utredning över arbetsmiljön har presenterats och tidningen rapporterar om detta. Tyvärr har det smygit sig in felaktigheter i reportaget om vad rapporten säger. Och jag tar upp det här nedan:

Inga tecken på utbredd tystnadskultur

Det utredarna berättade för nämndens ledamöter vid nämndens sammanträde 25 januari var att de inte ser några tecken på att det skulle finnas en utbredd tystnadskultur inom myndighetsutövningen, En uppgift som cirkulerat bland inte minst media och olika politiska företrädare det senaste året. Man berättade att det man snarare ser är att det finns en stor vilja till öppenhet.

De säger utredarna till oss efter att ha fångat in synpunkter från personalen. Svarsfrekvensen var 84%.

Detta utelämnar VK och skriver istället att jag som ordförande ”upplever” att det finns en ”hög ambition och öppenhet på arbetsplatsen”. Det är inte jag som kanske enbart ”upplever” att det finns en hög vilja till öppenhet, utan det är vad utredarna presenterade för nämndens ledamöter vid nämndens sammanträde den 25 januari.

Det är utredarna som presenterat för nämnden att de inte ser tecken på tystnadskultur. Det är inte min sak att ha en subjektiv åsikt om det förekommer tystnadskultur eller ej, utan det ska grundas i faktiska omständigheter. Finns tystnadskultur så ska den bort omedelbart, men det är inte vad nämnden fått till sig av utredarna och den här utredningen.

Feelgood skriver vidare:

”Det som framförs fungera väl på det stora hela av medarbetarna är att enhetschefer och gruppledare är öppna för samtal och dialog. Det gäller både samtal rörande den egna arbetssituationen och det som rör det organisatoriska samt det som fungerar och det som skulle fungera bättre. Medarbetarna upplever sig överlag lyssnade på och beskriver att enhetschefer och gruppledare uppmuntrar tyckande och tänkande. Likaså beskrivs av gruppledare, att de har en nära och öppen dialog med enhetscheferna”

Artikeln tar inte upp vad dagens anställda säger om bemötande

I rapporten konstateras att ”i förevarande arbete framkommer vad gäller öppenheten mellan medarbetare och ledningsfunktioner, att den generellt är god” och att ”medarbetare uppfattas känna sig trygga att bli bemötta av gruppledare och enhetschef på ett respektfullt sätt”. Däremot pekar man på att för att stärka öppenheten ytterligare handlar det om återkoppling på organisatorisk nivå och göras delaktig i detta, inte minst vad gäller varför personer slutar och organisatoriska förändringar.

VK skriver dock om detta att ”när det gäller öppenheten att ”när det gäller öppenheten på arbetsplatsen på arbetsplatsen upplevdes bland medarbetarna ett större respektfullt bemötande från kollegor medan en majoritet inte upplevde det från chef”

Problemet är bara att det är inte det dagens anställda säger. Det man skriver om i rapporten är intervjuer med ett antal medarbetare som slutade 2021.  Men det framgår inte och inte heller att Feelgood skriver att ”det låga antalet svar och den relativt låga svarsfrekvensen gör det svårt att dra slutsatser kring huvudsakliga åtgärder till varför 18 medarbetare slutade 2021”

Återigen som jag skrev så säger de 84% av dagens anställda som blivit intervjuade: ”medarbetare uppfattas känna sig trygga att bli bemötta av gruppledare och enhetschef på ett respektfullt sätt”. Det är den nulägesbild som just denna utredning ger och som vi alla behöver förhålla oss till.

Företagshälsovården har aldrig varit självändamål för (S)

Den andra felaktigheten rörande (S) är att VK skriver att:

”För Socialdemokraterna var det viktigt att facket och skyddskommittén valde att utredningen skulle utföras tillsammans med företagshälsovården.”

Det här är inte korrekt och är nog ett syftningsfel. Men det faller in i den gamla ”dolkstötslegenden” om att (S) skulle ha blockerat en extern utredning. Socialdemokraterna har aldrig uttalat eller drivit att specifikt företagshälsovården skulle väljas att utreda detta. Däremot att en utredning ska tas in för arbetet och att de fackliga organisationerna ska ha inflytande över utformning.

Vi har varit tydliga med det vi vill är att de fackliga organisationerna ska vara med och bestämma över vilket stöd som ska tas in och hur den här processen ska gå vidare, då de är del i skyddskommittén. Det har varit centralt för oss och utgör kärnan i den svenska modellen där fack och arbetsgivare samverkar och tar gemensamt ansvar över arbetsmiljön, enligt rådande delegation.

Som nämnden tidigare beslutat lämnade vi öppet om företagshälsovården eller annat externt stöd skulle anlitas, det var upp till parterna och då specifikt facklig part då vi ville att parterna skulle hitta samsyn i skyddskommittén. Det är Socialdemokraternas linje och inget annat. Och för den delen alla övriga partier också utom ett. Den lösning som parterna landade i var att anlita specifikt företagshälsovården och då jobbar vi vidare med det och stöttar parternas beslut.

Bred samsyn

Utredningens resultat och rekommendationer ska nu arbetas vidare med. Såväl skyddsombud som fackliga organisationer och arbetsgivaren ansåg att utredningen kan ligga till grund som underlag för fortsatt arbete, vilket bådar gott. Vi behöver nu hjälpas åt i bred samsyn med att stötta våra socialsekreterare där arbetsbelastningen är hög pga högt inflöde av ärenden.

Nämnden kommer att följa arbetet, få återrapport och underrättas vad parterna behöver för ytterligare stöd.