Januariaktiviteter och ekonomi

Efter alla helger har det nu börjat sparka igång så smått med politiken och förutom några interna partimöten hade vi ett möte i tisdags med beredningen för Barn och Unga, BoU där vi klubbade igenom den rapport över det inledande arbetet och hur vi ser på det framtida för att möta med problematiken med barn och ungas mående. Så småningom kommer jag att lägga ut den för diskussion på bloggen, men då mötesprotokollet inte är justerat så får det vänta.

Sedan igår befinner jag mig i Lycksele på regionledningsmöte där länets ”toppolitiker/tjänstepersoner närvarat där dag ett handlade om den framtida sjukvården med bl.a projektet God och nära vård.

Hur ska den framtida sjukvården bedrivas ute i kommunerna?Om detta och arbetet med den samverkan som sker mellan regionen och kommunerna handlade denna dag mycket om.

Dag två började med en delredovisning om den process som fortgår med organiseringen/samverkansavtal/samverkansmodell av den nya regionkommunen (Region Västerbotten) och hur detta fortlöper.

Ett samhälle är komplext med allt vad det innebär och hur vi lyfter frågor från ”golvet”/ ute i länet till politiken inom kommun och region kräver samskapande/samverkan då många beslut många gånger får många olika konsekvenser.

Sista passet innan avslut var nog det mest intressanta där Chefekonomen på SKR, Annika Wallenskog höll i ett ekonomipass. En kvinna med mycket stor auktoritet inom den svenska ekonomin kopplat till kommunerna och regionerna. Detta i samband med att rikspolitiken nu i dagarna verkar debattera ev. tillskott från stat till kommun/region. Frågan är nog inte om den rödgröna regeringen kommer att tillskjuta medel utan hur mycket?

En fråga man från SKR drivit är typen av pengar till kommunerna och regionerna. Generella eller riktade statsbidrag?

Som nu varit har bidragen utgått i formen av riktade, där man i princip öronmärker hur/till vad pengarna ska användas. SKR (som är ”vår” organisation) driver att de statliga bidragen/anslagen ska ges som generella där kommuner och regioner mer fritt kan använda dessa pengar där behov finns. Detta utifrån att kommunerna och regionerna har olika utmaningar. Där den ena regionen har problem inom tex. förlossningsvården kan den andra ha det inom tex cancervården och då hjälper ju inte ett riktat stöd till mödravård. Ett exempel.

Passet ägnades en del åt hur det sett ut ekonomiskt under några år, men framförallt om framtiden med de utmaningar som finns.

Demografin ser annorlunda ut idag än för några år sedan och med en åldrande befolkning ska de i arbetsför ålder genom sina skatter ”dra” runt samhället. Barnomsorg, skola, vård, etc, etc…

På slutet kom vi in på ett mer filosofiskt spörsmål då det gäller hur ”man” från samhället ställer krav på vad samhället har för förväntningar på välfärden. ”Framstegens politik och de stora förväntningarnas missnöje” diskuterades  och hur samhället använder upp de pengar som finns, skapar välfärd och de förväntningar som skapas på samhället. Men då pengarna tryter och välfärden blir föremål för nedskärningar….

Detta är inget nytt utan finns beskrivet långt tillbaka i tiden, men mest känt är det nog från Tage Erlanders tid på 50-talet.

Wallenskogs pass var mycket nyttigt var nog allas intryck.