Kommunutredningen. En bra dag

I fredags var jag nere på internt partimöte iom att jag sitter med i distriktsstyrelsen för Västerbottens Socialdemokrater. Här sitter politiker från kommun, region och riksdag och även Eu-parlamentet. Mycket bra möten där samtal, information och politik diskuteras på alla nivåer.

En stor del av dagen ägnades åt arbete med de 53 motioner som skickats in till partiet och som ska upp och behandlas på vår distriktsårskongress i början på april.

Vi hade även en gäst, Niklas Karlsson (S) som är ordförande för den parlamentariska Kommunutredningen, en utredning som är av stort intresse för oss alla ute i kommunerna, men främst oss i glesbygden vilket jag tycker i understryks i beskrivningen/motiveringen till utredningen:

”Under de närmaste decennierna ställs kommunerna inför en rad utmaningar, bl.a. till följd av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstakten. För att kommunerna på lång sikt ska kunna möta samhällsutvecklingen krävs att de har en kapacitet som står i proportion till deras uppgifter.”

Han började med att redovisa uppdraget

• Analys av hur utmaningar bör mötas, samt vilka strukturella förändringar som är nödvändiga
• Strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar
• Förslag om åtgärder och genomförandeprocess

Slutbetänkandet finner du här, men det är en diger lunta att läsa men jag tänkte ta några axplock ur det att han berättade och som det blev mest diskussioner om.

• Kommunsammanslagningar

Detta har det varit en hel del prat runt ikring där ytterligare samverkan mellan kommunerna är av nöden och där är vi överens.

Men vi i norr har svårt att se se fördelarna med kommunsammanslagningar(Och min åsikt i frågan är skeptisk), men man måste komma ihåg och ha i åtanke att denna utredning sträcker sig över ALLA 290 kommuner i Sverige och de består sålunda inte bara av stora kommuner i norr. Denna inställning är man medveten om.

• Effektiviseringar

Här anser man att det finns potential inom kommunerna genom digitalisering (något vi kommit långt med i Vilhelmina), men hur stor är osäkert, men lyfter digital infrastruktur, enklare regelverk och kommunstöd som viktiga.

• Försöksverksamhet

Ett område som jag fann mycket intressant där jag lyfte de problem vi har i stora, glesbefolkade kommuner som ska ”lyda” under regelverk som är anpassade till våra motsatser och som många gånger ställer till det för oss och kräver stora ekonomiska och personella resurser som gräver hål i våra kommunala börsar. Denna försöksverksamhet som man måste anmäla in till stat skulle kunna innebära:

• Undantag från lag, förordning eller myndighetsföreskrifter
• I första hand strukturförändringar men öppen för verksamhetsutveckling
• Möjliggöra anpassning efter lokala förhållanden

Naturligtvis blev det även diskussioner kring ekonomi och finansiering då detta är ett av de hetaste ämnena inom svensk kommun/regionpolitik och utredningen har redovisat sina förslag utifrån detta:

• En statsbidragsprincip, likställd med finansieringsprincipen godkänns av riksdagen
• En bred översyn av det kommunalekonomiska utjämnings-systemet initieras
• Löpande förvaltning och uppföljning av utjämningssystemet

Sist diskuterades statens ansvar och närvaro ute i kommunerna vilket är av vital betydelse.

• Sköta sina åtaganden gentemot kommunerna
• Finansiera och utföra sina egna uppgifter i kommunerna
• Finansieringsprincipen måste följas
• På olika sätt vara närvarande i kommunerna

Av naturliga orsaker och utifrån det ekonomiska läge Vilhelmina kommun är i tog jag mig mig en pratstund med ordf. Niklas där jag beskrev våran bakgrund, våra utmaningar, men även våra möjligheter för allt är inte nattsvart och jag vägrar att komma och ”gnälla” över att det bara är ”någon annans fel”.

Sist: Detta är som jag skrivit en bred parlamentarisk utredning där ALLA riksdagens partier varit med och nu lämnat ett slutbetänkande. Vi Sossar i Västerbotten är positiva till utredningens förslag i stort, men vi är även oroliga över att det ska bli med denna utredning som det blev med Landsbygdskommitten 75 förslag. Dvs noll och intet.

Här går det nu inte att börja skylla på varandra utan nu är det upp till ALLA lokala och regionala politiker inom ALLA partier att trycka på sina riksdagsmän att genomföra det som nu föreslås.