Ytterligare friskolor i Vilhelmina kommun?

I onsdags hade Utbildningsnämnden (Ubn) möte och den fråga som kan sägas vara ”hetast” är frågan om hur Vilhelmina kommun ställer sig i frågan ang. en ev. etablering av ytterligare en friskola, nu i Malgovik/Nästansjöbygden?

Den som har följt med i Vilhelminapolitiken och min blogg vet att i början på mars togs ett besparingsbeslut utifrån en MYCKET ansträngd kommunal ekonomi om att avveckla de två grundskolorna i Malgovik och Nästansjö.

Redan nu vill jag ha sagt att detta inlägg kommer att ha mycket fokus på ekonomi. Detta just pga av det dåliga ekonomiska läge vi i Vilhelmina kommun nu befinner oss i.

Ganska snart efter sista Kommunfullmäktige (eller tom före) sökte en grupp föräldrar i området via Skolinspektionen tillstånd att få starta friskola vilket Skolinspektionen har att ta ställning till. I detta ställningstagande tar inspektionen in bl.a synpunkter från kommunen om hur den ser på en sådan etablering av en fristående skola. För eller emot.

Det är ingen hemlighet att vi Socialdemokrater inte är ngr anhängare av friskolor, men i detta fallet behöver vi inte ens fundera över den ideologiska frågan. Det räcker med den ekonomiska för att vara emot.

För oss Socialdemokrater förvandlades ett budgetbeslut om en avveckling för att spara pengar på den kommunala grundskolan till hur mycket denna ”besparing” skulle bli värd om de kommunala skolorna i Nästansjö och Malgovik nu skulle ersättas med en friskola?

En fråga ingen visste svaret på och därför sattes våra kommunala tjänstepersoner på uppgiften för att vi skulle få ett svar och detta via ett beredningsuppdrag. Svaret från tjänstepersonerna finner du här.

Vi blev stumma av svaret då det visade sig att denna ev. etablering av en friskola skulle kunna komma att kosta kommunen nästan 12 miljoner kronor (11 665 954 kr).

En budgetbesparing (på i runda slängar 8 miljoner) genom avveckling av de bägge skolorna i Malgovik och Nästansjö skulle med andra ord vändas till en större kostnad än den vi hade innan besparingsbeslutet i början på mars.

Här har vi slitet för att få ned kostnaderna via budget -20 för att komma ned i ram för att se stora delar av detta jobb slukas av en ev. etablering av en friskola. Helt oacceptabelt.

Frågan från Skolinspektionen dök upp till förvaltningen och för Ubn att svara på. Vi Socialdemokrater hade vårt svar klart för oss. Liksom Centern hade sitt.

Vad PD! svarade och hade i bakfickan visste vi inte, förutom att det nog skulle vara positivt till en etablering. Frågan vi ställde oss var om där skulle komma några anvisningar VAR pengar till en ev. etablering skulle tas ifrån?

Alla förslag redovisas nedan (och ta dig tid att läsa igenom dem. De är inte långa).

Socialdemokraternas förslag

Centerpartiets förslag

PD!s förslag

Efter div. omröstningar ställdes till slut Socialdemokraternas förslag mot  Centerpartiets förslag. PD! röstade på Centerns ”mildare”  variant, men med formulering som fortfarande avstyrker en friskoleetablering. Värt att notera. Vår reservation kan du läsa här.

Det om själva beslutet och det svar som nu kommer att inges till Skolinspektionen.

Det har skrivits en hel del i denna fråga och jag skulle vilja kommentera iaf. ett av de ”påståenden” som florerat.

Rickard Norberg (KD) menar att den beredning som nu gjorts från tjänstepersonerna var styrd av Centern och Socialdemokraterna där han”läst yttrandet från förvaltningen och det blev som förväntat utifrån den politiska majoritet kommunen har sedan den 2 mars dvs s och c.”

Detta påstående måste innebära att han anser att tjänstpersonerna som jobbat med beredningen låtit sig styras av politiker från Centern och Socialdemokraterna?

Något sådant har aldrig förekommit. Tvärtom har de gjort ett bra jobb och OM han inte tyckt om resultatet hade han kunnat sagt att han inte hållit med ist. för att anklaga dem för att gå politikens ärenden. I mitt tycke ett mycket fult påstående som tar all heder och ära från tjänstepersonerna och borde rendera i att de får en ursäkt från honom anser jag.

Sedan. Finns det en spricka mellan oss Socialdemokrater och Centern?

Jag tror att de flesta som tänker efter förstår om vi inte var riktigt överens i denna fråga. Det kan inte ha kommit som en skräll. Visst vore det väl bra om vi kunnat vara eniga, men det går inte alla gånger och detta var en fråga som delade oss redan från början och som vi visste om.

Slutklämmen då.

Oavsett vad som sägs/sagts och skrivs så landar jag till slut i samma slutsats och det blir i att ta ansvar för den kommunala ekonomin och OM det nu skulle bli en nyetablering av en friskola vilar ansvaret tungt på de partier inom PD! +SD på att tala om för Vilhelminaborna vilken finansiering och besparingar de tänkt sig. Jag är inte förhoppningsfull i den frågan då de inte lyckades med det inför budget -20.

Till den prioriteringslista som nu finns på Ubn (och observera att detta bara är deras verksamhet) inför budget -21 ligger prioriteringar på dryga 53 miljoner. PD! + SD ska skaka fram ytterligare nästan 12 miljoner vid en ev. friskoleetablering. Ska bli intressant att följa med tanke på vad pengar som ligger i prioriteringspotten (drygt 52 miljoner). 

Det om detta i denna fråga och hur jag ser på saken.

10 kommentarer

  1. Conny Hellsten

    Hej Magnus
    Nog måste du väl ha missförstått hela frågan och problematiken kring tanken på en friskola. Du kan väl inte på fullaste allvar tro att befolkningen i Latikberg, Malgovik och Nästansjö ska stå med händerna i byxfickan och ta emot ytterligare en ren käftsmäll från landsbygspartiet centern och ni socialdemokrater. Nej, så är det inte och därför duckar man ju, går i försvar och lyfter fram alternativet friskola för annars finns en uppenbar risk, om ingen säger ifrån, att elevhemmet öppnas igen för elever i Saxnäs och Dikanäs, att gymnasieskolan dräneras och förskolan förtätas när skolan ska ta besparingen. Ansvaret för kostnaden för en ev. friskola kan omöjligt ligga på PD och SD som du påstår. Det måste ligga på de som förespråkat en nedläggning av skolorna i Nästansjö och Malgovik.
    Du kan väl också förklara vad som hänt inom Ubn som motiverar beslutet om nedläggning när organisationen på skolområdet i stort sett varit konstant under det senaste årtiondena. Det kan inte ha varit nån ”rocket science” att räkna på det för kommande budgetar.
    Budgetunderskottet måste ju härröra från andra verksamheter – vilka är dom? Det är det som många frågar sig när miljonunderskottet plötsligt exploderar. Har man blundat för förebud i tidigare delårsrapporter och bokslut, har organisationer fått stå orörda när verksamheter förändrats eller avvecklats eller har investeringarna varit för ambitiösa? (Det är frågor – inte påståenden). Vad ska sparas på när det inte finns nåt mer att spara på?
    Det är bra att du låter räkna på olika alternativ och som du själv säger så sparar kommunen 4 miljoner på att behålla skolorna i Malgovik och Nästansjö jämfört med alternativet friskola. Din egen beräkning stöder ju det.

    • Magnus Johansson (inläggsförfattare)

      Hej Conny!
      Det här är inte frågan om att dela ut ”käftsmällar”. Vi snackar ekonomiskt ansvar vilket du som gammal rektor torde begripa. Om verksamheter som blöder krävs handling. Då går det inte sitta still i båten och tro att allt går över av sig självt, höja skatter och leva på lånade pengar. I detta var det två partier som tog detta ansvar. Vi Socialdemokrater och Centerpartiet. Men i detta har det skrivits spaltmeter, bl.a i min egna blogg och du får läsa där om du vill fördjupa dig.

      I dom dragningar, analyser mm. som gjorts från förvaltningar och ekonomer och redovisats för oss ALLA i Vilhelminapolitiken är budskapet solklart var pengarna ”rinner ut mest” och det är inom utbildningsförvaltningen och som svällt och inte varit konstant. Senaste jämförelsen vi fick se var att Vilhelmina kommuns grundskola var 34 miljoner ”dyrare” än jämförbara kommuner. Vi lägger mest pengar av ALLA Sveriges 290 kommuner på våra skolelever. Det är fakta. Även efter de neddragningar vi nu gör kommer vi att lägga mycket pengar.
      Minskad befolkning = minskat skatteunderlag och statliga utjämningsbidrag. Som du skriver. Ingen Rocket science.
      Och detta med ”andra verksamheter”? Vilka då? Alla (för ni är ngr stycken) som skriver om detta måste börja redovisa vad de menar för jag vet inte. Sociala? Kommunstyrelsen? Miljö och bygg? Vad är det (om det nu inte är skolan) i Vilhelmina som kostar oss sådana ofantliga summor?
      Sist om kommande budget -21.
      Budget -20 var inte roligt. Budget-21 blir inte roligare och jag bävar för hur vi ska få detta att gå ihop UTAN att behöva lägga nästan 12 miljoner på en ev. friskola i Malgovik/Nästansjö.

  2. Viveka Abramsson

    Jag har full respekt för oroliga föräldrar och bybor som engagerar sig i skolfrågan, men jag tycker att det är beklagligt när skolmänniskor, som borde veta hur det förhåller sig, och politiker med ansvar för kommunens ekonomi eldar på. Den risk du nämner för Dikanäs och Saxnäs, gymnasieskolan och förskolan blir ju resultatet av en oansvarig politik. Eftersom PDI inte gick med på en nedläggning av byskolorna och dessutom föreslog att kommunen skulle ställa sig positiv till en etablering av friskola så är väl det minsta man kan begära att de även visar hur den ska finansieras. Jag har tidigare förklarat hur det kommer sig att vi befinner oss i den situation vi gör, men kort: underskottet har inte exploderat, vi såg utvecklingen redan 2015 och skull ha vidtagit åtgärder redan då, men mottagandet innebar dels att lokalerna behövdes till annat dels att ersättningen från staten var hög, samtidigt som vi organiserade verksamheten på ett förnuftigt sätt och gick med ca 50 miljoner i överskott. I det läget var det inte så enkelt att motivera och föreslå neddragningar. Budgetunderskottet beror helt enkelt på att vi levt över våra tillgångar och byskolorna har levt på övertid i många år. Ingen är förskonad, både kommunstyrelsen och socialnämnden ser över sina verksamheter, men hela debatten har cirkulerat kring byskolorna. Hemtjänsten går på knäna, IFO har stora problem och KS är till stor del stödverksamhet till oss andra. De har personal- ekonomi- IT- och kostenheterna, den enda verksamhet som inte direkt berör oss andra är arbetsmarknadsenheten och turistbyrån. Om ansökan beviljas så blir det billigare att behålla byskolorna i kommunal regi, men det innebär inte att vi sparar 4 miljoner, det innebär att vi måste minska våra kostnader med 8 miljoner på annat sätt, så jag hoppas att så inte blir fallet.

  3. Jonas E

    Fast – vi har ju haft en liknande situation här i byn utanför Umeå, när det skulle sparas pengar, och ”alla från kommunen hade räknat på detta” ……. visade ju sig vara en ren dumsnålhet när vi föräldrar tittade på detta mer noggrant !.
    Man skulle spara på skolans budget genom att öka kostnader på 2 andra budgetar istället – transporter och kostnad för att bygga om skolan !….. man skulle alltså spara 500.000:- ( visade sig bara vara 250 när vi kollande upp detta ), men gjorde fördyringar med miljonbelopp i transporter, och fördyringar i mångmiljonbelopp i ombyggnader ( detta är dock inställt nu )
    Vårt bråk fick faktiskt kommunen att tillsätta en tjänsteman just för att titta på dumsnålheten !.

    Blir det friskola istället för kommunal så blir det ju dumsnålhet där också tydligen !.

    Sen har jag ju själv kopplingar däråt – släkt i Saxnäs och Dorotea, samt sommarstuga i Storbäck …. man ser ju hur tomma vissa byar blivit genom åren – så problemet kan jag ju förstå, men det blir ju som vi såg här i byn sen ….. kommunens agerande förstör elevunderlaget – då föräldrar flyttar familjen eller sina barn för att få en stabil skolgång – blev en enormt tapp under ett par år !.

    • Magnus Johansson (inläggsförfattare)

      Jag säger inget om din berättelse om er skola, men att att jämföra Vilhelmina och Umeå ekonomiskt haltar betänkligt. Två mycket olika kommuner med helt olika förutsättningar.

      Fast i detta med Vilhelminas kommuns ekonomi har inte bara kommunala tjänstemän/ekonomer tittat. Även från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner har gjort det. Och dessa tillhör nog de främsta inom sitt gebit skulle jag vilja påstå. Om vi inte ska lita till dessa sammantaget. Vilka ska vi då lita till?

      Att ”kommunens agerande förstör elevunderlaget” köper jag inte heller. Det är lagt ned skolor, i närtid i byar kring Vilhelmina och inte är de byarna tomma på folk. Både Dalasjö och Latikberg är bevis på det.

      • Jonas E

        Jo Umeå kommun har nog en klart bättre budget – det tvivlar jag inte på !.
        Men min jämförelse kom av att det är en byskola i Umeås absoluta ytterkant – 5 mil från Umeå …. i princip inland alltså !.

        Hörde av en Rektor att det är ju just skolpengens utformning som gjort att dessa byskolor blivit för dyra för kommunerna – talande är ju att det inte finns några vinstdrivande friskolor som vill driva sådant ….. utan då blir det kooperativ bara – det hade även vi funderingar på, men sen backade kommunen tur nog !.

        Sist jag var i Saxnäs var ju när Saxnäsgården hade rehabilitering år landstinget för sjuka där – bra många år sedan ….. var fint där dock !.

  4. Conny Hellsten

    Hej igen Magnus
    Jag avslutar min kommentar till din blogg med att utbyta några tankar kring följande. Visst är skolan en kostnadskrävande verksamhet för kommunerna och speciellt för en landsbygdskommun. Det ser vi i skolverkets statistik men man ska inte stirra sig helt blind på vilken plats man hamnar på. Varför då?
    Jo, det är ju resp. kommun som förser SCB med uppgifter och ingen kommun gör helt lika. Vi försökte grotta i det ärendet en gång men gick bet. Varje kommun bestämmer ju vilken lokal-kostnad som gäller, på vilken nämnds budget reparationer, underhåll och avskrivningar hamnar helt eller delvis på osv. En del kommuner belastar skolan så fort skola eller undervisning finns med i sammanhanget medan andra gör andra bedömningar. Budgetposterna är många och finns spridda i den stora gemensamma potten i kommunerna. Skolan fick t.ex en gång betala hyra av släpvagn till förrådet och internkontera förrådet för avlastning av en pall kopieringspapper. Det var säkert rätt då men ger en fingervisning om sådana kostnader kanske hamnade under rubriken ”Lärverktyg” i Siris statistik.
    Skolmåltider ligger i överkant i kommungruppen men där är också spridningen stor i gruppen men nånting hände ju kring åren 2015 2016 i Vilhelmina då både kostnader för lokalhyra och elevvård sköt i höjden. Mellan åren 2015 och 2018 ökade lokalkostnaderna i grundskolan med ca 55%. Elevvården ökade med ca 260%. Varför blev lokalkostnaderna dyrare fr.om. 2015? Av nödvändighet – troligen? Elevvården – var det rätt att skolan skulle ta samtliga kostnader. Skulle kanske en del eller alla extraordinära ha hamnat på andra nämnder som i andra kommuner. Fördelades statsbidragen rättvist i förhållande till de uppkomna kostnaderna. Avvikelserna 2015 2016 mot tidigare trend ställer onekligen frågor och vi vet nog svaren. Det man frågar sig är: Den organisation som föranledde dessa kostnadsökningar har den anpassats efter nya förutsättningar eller ligger den kvar och kostar. Ska då skolorna i Nästansjö och Malgovik betala för de extraordinära kostnadsökningarna 2015 2016.

    • Magnus Johansson (inläggsförfattare)

      Hej Conny!

      Hur det varit historiskt kan jag inte uttala mig, men det ligger en del i det du skriver. Där har du nog betydligt mer på fötterna i din roll som rektor en gång i tiden.
      Detta med statistik är också något att fundera över då inrapporteringen kanske kan ske på olika sätt. Jag vet inte. Men faktum kvarstår att det är på så många olika håll och kanter vi får höra om detta med höga skolkostnader och man får även ta in i beräkningen att vi är en stor kommun med två fjälldalar med skolor på bägge ställena.
      Men slutligen vill jag tro att de olika kommunala verksamheterna nu får bära sina egna kostnader. Något annat skulle vara mycket konstigt.

    • Åsa Össbo

      Conny, det är exakt det som jag skulle vilja se – en utredning kring den kostnadshöjning som skedde under de senaste åren, var hamnade höjningen? Såg under min tid som fritidspolitiker att kostnad för viss migrationsverksamhet inom skolan hamnat i Saxnäs – varför, i Dikanäs fanns asylsökande under under ett år och sedan en familj kvar. Men Saxnäs, inte vad jag visste. Var det för att Saxnäs skola framstod som ”billig” annars? Eftersom vice KSO inte heller verkar veta så mycket om läget, kanske det vore på sin plats att utreda detta och kräva en budget och årsredovisning där alla ”konton” framgår per verksamhet (och då menar jag skolenheter mm inte nämnd eller grundskola). Jag skulle gärna se siffror som går 10 år tillbaka i tiden.

      • Magnus Johansson (inläggsförfattare)

        Ja du får fortsätta med Conny, men eftersom jag omnämns i din kommentar vill jag lägga in en egen.

        Det är svårt att köra framåt genom att titta i backspegeln.
        Det är bra. Titta 10 år tillbaka i tiden. Det kan säkert ge någonting, men jag väljer att fokusera på framtiden och det som komma skall.

Lämna ett svar till Åsa Össbo Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.