Obligatorisk insamling av matavfall

Det kan låta konstigt, men under årens lopp kan jag konstatera att bland de frågor som verkar engagera flest debatter så tillhör ”sopor” en utav dem därav detta inlägg.

I slutet på förra veckan fick jag in en kommentar som handlade om arbetet med ett nytt EU-direktiv som handlar om obligatorisk insamling av matavfall och det slog mig att skriva ett inlägg i frågan. Dels för att reda ut och förklara, men även som ren information.

Bakgrunden är att utifrån ett EU.direktiv ska allt matavfall sorteras ut och tas om hand och detta ska gälla fullt ut den 31/12 -23. Detta i ett led i att minska ”sopberget” och att ta hand om den resurs som faktiskt matavfall kan vara. Till detta har alla Sveriges 290 kommuner bara att rätta sig efter och OM man inte redan nu har system som skiljer ur matavfallet (vilket många kommuner har) så blir det till att ställa om sina system till att passa kommande gällande lagstiftning. I ´Vilhelmina kommun skiljer vi inte ut matavfall (liksom de flesta av våra inlandskommuner).

I dagsläget har vi även en privat utförare av tjänsten att köra ut och tömma återvinningskärlen hos alla fastighetsägare.

I sedvanlig ordning har vi ett antal tjänstepersoner med kunskap inom området som nu berett frågan och utifrån dessa har vi tagit ett antal beslut:

Vår ambition är att ”det ska vara lätt att göra rätt” och att det ska vara så kostnadseffektivt som möjligt, men även att vi ska dra vårt strå till stacken då det gäller miljön.

Vi har haft att gå på om vi ska försöka fortsätta gå på det nuvarande systemet och lägga till en tunna för matavfall eller att använda ett nytt system där EN tunna har två fack. Ett för ”sopor”/restavfall och ett för matavfall.

Till detta system använder man en lastbil med sidolastare med två kärl där avfallet separeras. Nuvarande ”sopbil” klarar inte att köra två olika sorters avfall utan då måste en annan bil köra en runda till.

Detta matavfall som samlas in ska då köras i första hand till Skellefteå för rötning och tillverkning av biogas.

Som jag skrev ovan är det i princip hela Västerbottens inland som berörs av detta och därför väcktes frågan inom vårt gemensamma organ R10 där tio inlandskommuner (varav åtta från Västerbotten) ingår och vi alla sitter i samma sits.

Norsjö tog ledartröjan och har dragit mycket i detta ärende och nu har alla åtta Västerbottenskommuner gått samman för att göra en gemensamt samarbete med sopsystem, men även en gemensam upphandling av fordon. Allt för att jaga kostnader och bli så effektiv som möjligt.

På detta vis kan vi hjälpa varandra med insorteringen på ett betydligt effektivare vis till en mindre kostnad. Sopor kan även mellanlagras i annan kommun vad jag förstår. Sju kommuner har tagit positiva beslut om detta. Vilhelmina är sist på snöret och frågan ska upp på fullmäktige den 26/10 för att avgöras.

Men vän av ordning (och det gjorde nog de flesta i Ks) frågar sig nog om miljönyttan av detta med att samla in lite matavfall? För i våra trakter är det lite matavfall det är frågan om.

Enligt de beräkningar (Tyvärr var bilagan för ”stor” för att läggas ut)  vi fått till oss är matavfallet så energirikt och på totalen ger biogasen som utvinns mer energi än den energi som går åt att frakta matavfallet från oss vid ”källan” till slutstationen i tex Skellefteå, men det bygger på att detta tvåfackssystem används och att matavfallet INTE hämtas separat.

En annan fråga som dyker upp är om alla måste slänga sitt matavfall i behållaren och svaret är NEJ. Om du tex komposterar så fortsätter du med det som vanligt. Detta vänder sig främst till dem som kastar sitt matavfall i soppåsen.

En annan fråga är om att det kan vara så att vi skulle kunna ansöka om ett undantag från att sortera ut matavfall och i princip fortsätta med dagens system.

Idag körs våra sopor för förbränning på Dåva utanför Umeå och för detta får vi betala en 715 kr/ton. Av detta är 75 Kr/ton skatt som till 2022 höjs till 125 kr/ton. Denna skatt väntas öka ännu mer och  att det blir dyrare och dyrare att bränna sopor och det kan man anta ha att göra med att man vill komma ifrån förbränning av sopor/matavfall. Rötning i Skellefteå kostar 480 kr/ton för tillfället ska sägas.

I detta nu verkar ingen veta, men vi vet att klockan tickar och att detta i att skaffa ett helt nytt system tar tid med allt från att avtal ska sägas upp, byte av sopkärl till byte av fordon (minst 18 månaders leveranstid på fordon tex) tar tid och tiden går fort…

Lek med tanken att vi begär ett undantag och får det. Vad kommer det att innebära?

Utifrån som jag förstår det hela så kommer det isf att innebära att vi kan fortsätta med nuvarande tunnor och fordon, men att det avfall vi får in och som måste förbrännas i slutändan kosta mer än att gå in i det nya systemet med samarbete med sju andra kommuner.

Det finns mer att skriva i ämnet och jag har säkert glömt något, men ber i så fall att få återkomma. Det finns även praktiska frågor att fundera över.

Sammanfattningsvis med det nya systemet:

Nytt fordon
Nytt kärl med separering av restavfall och matavfall
Inga fler turer utan fortsatt samma turtäthet

Ha en bra vecka!