Odemokratiska krafter. Var finns de?

Det har varit lugnt med bloggandet för min del under denna julperiod och uppe i Saxnäs har julefrid rådigt. Något man inte kan säga om hur det ser ut i vår omvärld och jag funderar på vad vi har att vänta av 2021?

2020 var ett turbulent år både på det lokala planet i Vilhelmina, men känns ganska futtigt om man jämställer det med pandemi och med allt som hänt (och händer) i det stora landet långt borta i väst, USA.

Men även om det känns långt borta kan jag tycka att det känns skrämmande nära då hela den situation som råder i USA i mångt och mycket direkt kan skrivas över till vårt lilla Sverige.

Ifrågasättande av allt från statliga institutioner och verk till press och media. Sverige har världens äldsta tryckfrihetslag, men som från ifrågasätts och ständigt angrips från högerkonservativa med en hel palett av olika grupperingar från våra partier och människor på högerkanten.

Public service är det man främst siktar in sig på, men även ”gammelmedia” får sig regelbundna kängor till förmån för ”alternativmedia” och social medieplattformar förordas utan möjligheter till kontroll och pressetiska regler.

Precis samma tillvägagångssätt har Donald Trump använt under hela sin presidentperiod och skapat en känsla av misstro. Misstro mot allt som är etablerat. Känslor är viktigare än faktan. Känslan hos miljoner amerikaner av att ett val blev ”stulet” har fått full genomslagskraft. Att det sedan är granskat ut in i minsta detalj och befunnits varit i stort ett rent val spelar ingen roll. Konspirationsteorierna flödar och makteliten lurar ”folket”. Till slut blir det ett självspelande piano som leder till mer polarisering för att till slut brista ut i våld och folk får sätta livet till. Och var kommer det att sluta? Skulle det kunna hända här i Sverige?

I vår närhet inskränks fri och rättigheter i tex Polen med våra inhemska nationalisters hurrande och bifall.

Hur vi ser på demokrati är en fråga om människovärde och Olof Palme uttryckte det så bra och som Socialdemokrat skriver jag under dessa ord:

”För oss är demokratin en fråga om människovärde. Och människovärde, det är de politiska friheterna, rätten att fritt få uttrycka sin mening, rätten att få kritisera och bilda opinion. Människovärde – det är rätten till hälsa och arbete, utbildning och social trygghet. Människovärde – det är rätten och den praktiska möjligheten att tillsammans med andra forma framtiden. Dessa rättigheter, demokratins rättigheter, kan inte få vara förbehållna ett visst skikt av samhället. De måste vara hela folkets egendom.”

Under det gångna året har jag tyvärr fått se och höra sådant som jag tror skulle ha varit otänkbart för ett antal år sedan, men visar på hur snedvriden vår samhällsdebatt håller på att bli, men främst på hur vissa i vårt samhälle ser på sina medmänniskor.

Men om man nu ska lyfta blicken och se något positivt så innebar ju faktiskt 2020 att Trump förlorade valet och att det nu, i början av 2021 verkar som att de högerkonservativa kristna och nationalisterna tappar ännu mer makt i det stora landet i väster.

Vi hoppas nu alla på att det stabiliserar sig i USA och att vi får en fredlig övergång i presidentämbetet, men jag ser framtiden med tillförsikt. Det finns hopp.