Bolagisering av VA/renhållning och budget -22

Så hade vi i måndags en dag med fullmäktiggruppen där två stora frågor behandlades.

Det ena är kommunens verksamheter inom vatten och avlopp (VA) och renhållning av våra ”sopor”.

Sedan ett drygt år har vi dryftat frågan inom politiken där vi inom Socialdemokraterna ser en framtid med att bolagisera dessa kommunala verksamheter. Det innebär att att vi på intet sätt avhävdar oss detta utan det kommer fortsatt att vara en kommunal verksamhet men i bolagsform. Detta till en början med Lyckseles kommunala bolag inom området LAVAB, men i förlängningen vill, och tror vi att andra kommuner i vårt närområde kommer att ”haka på” då det inte är bara vi i Vilhelmina som står inför denna utmaning.

En arbetsgrupp är tillsatt med såväl politiker och tjänstepersoner som nu hade en första dragning för oss fullmäktigeledamöter. En mycket bra dragning, men varför vill vi göra detta då?

Medborgarnyttan i fokus
Främst ser vi att det inom detta område kommer att hända mycket framöver och en liten kommun som Vilhelmina (till befolkning) har svårt att upprätthålla de olika lagkrav som kommer att ställas framledes. Att rekrytera folk med kompetens är liksom inom andra områden svårt och att bli större ger stordriftsfördelar, men den lokala närvaron kommer att finnas. Med en större och bredare organisation så blir den inte lika sårbar och de som jobbar inom den har en chans att få hålla på inom sitt ”gebit”. Även att hålla ned framtida kostnadsökningar ser vi som en möjlighet, men kontentan av det hela är att det ska gynna kommunens medborgare.

I de analyser som nu görs finns där naturligtvis frågor som måste utredas vidare och det mesta gäller sk ”tjänsteköp” mellan bolaget och ”skattekollektivet”. Som det är idag så har vi personal som utför tjänster åt såväl taxe som skattekollektiv, dvs sådant som betala via skattsedel eller via en avgift. Lite krångligt att ta detta här.

Jag är spänd och tror på denna ide och vi får se vad det landar i då beslut i frågan ska tas den 17/5 på fullmäktige.

Budget -22
Jag skrev tidigare om hur vi i budgetberedningen jobbat med budget -22 och denna dag lade vi fram vårt förslag efter att våra ekonomer lagt en hand på siffrorna.

Chefekonom Niklas med stab gick igenom det hela för att sedan släppa loss ledamöterna med ett batteri av frågor. I beredningen var vi eniga då vi släppte loss materialet, men vi får se vad det landar i nu då materialet ska ut på partiremiss för att tas in på måndag den 26/4. I juni ska budgeten klubbas.

Ifjol uppstod en psedodebatt om ”pengar som vi borde ha enligt Riksrevisionen”, kallat Monopolpengar av bl.a undertecknad som kändes väldigt konstig och jag hoppas vi slipper den i år då den inte tillför något positivt i budgeten och Vilhelmina kommuns skattebetalare enligt min mening. Den debatten ska föras, men på rätt spelplan.

Vi har en budget att jobba med och som består av intäkter och kostnader. Punkt.

Har du frågor eller funderingar? Hör av dig vet jag….

Fyra dagar av härlig sol och värme uppe i fjället verkar nu gå mot sitt slut.

Sköt om er !

Etiketter: ,

8 kommentarer

  1. Nicke

    Jag kan hålla med om fördelen att samarbeta mellan kommunerna för att hålla kompetens, uthållighet och minskad sårbarhet inom verksamheten. Men jag är mycket tveksam att det därför ska behöva bedrivas i bolagsform.

    Det finns en uppenbar risk att det blir dyrare för medborgaren då ett bolag ska hålla sig med egen VD, styrelse, administration samt det faktum att lönerna i kommunala bolag brukar vara högre för samma befattning än i kommunal förvaltning. Inte heller att ”hålla nere framtida kostnadsökningar” är något som blir bättre bara för att verksamheten bedrivs i bolagsform, snarare tvärtom. Möjligen är det enklare för fullmäktige att bara peka på att bolaget behöver höja taxan med x% årligen för att täcka sina kostnader istället för att själva ta ansvar för utvecklingen.

    Nej fortsätt bedriva verksamheten i förvaltningsorganisationen men gör det gemensamt med grannkommunerna.

    • Magnus Johansson (inläggsförfattare)

      Hej Nicke och tack för din kommentar!

      Ja det ligger nog en del i det du säger och det ska utredas vidare. Vad jag dock vill veta mer om är OM ett samarbete kan bedrivas som gör att vi kommer åt de effekter vi är ute efter.
      Vad det landar i återstår att se. Än är inget beslut taget.
      Ha det gott!

  2. Åsa Össbo

    På vilken spelplan ska diskussionen om vad tas? Menar du det du kallar monopolpengar? Jag anser också att det inte går att spika in ett budskap från riksrevisionen för många gånger – de som inte vill, lyssnar eller begriper de vill, lyssnar eller begriper helt enkelt inte. Men frågan om glesbygdskommunernas svältdöd måste ändå tas tag i. För svältdöden kommer med den väg kommunen har framför sig med besparingar mot bakgrund av befolkningsminskning år efter år. Vilken spelplan ska ni i S ta den på? Jag mejlade ekonomichefen för en månad sedan med en fråga men har inte fått ett svar. Jag kommenterar inte det men det rör budgetarbetet. Tycker du att det är rimligt att en partiremiss om budgeten ska ges 4 arbetsdagar (utskick måndag 19/4 em, sedan ska den in på måndag 26/4) och sen helgen som de flesta fritidspolitiker får lägga. Dessutom, vad gör ni med facknämndernas prioriteringar? De stuvas om helt av KSau, eller? När du skriver ”vi i budgetberedningen jobbat med budget -22 och denna dag lade vi fram vårt förslag efter att våra ekonomer lagt en hand på siffrorna” undrar åtminstone jag vilka ”vi” är och vilka ”våra ekonomer” är? Är det KSaus ekonomer, är S ekonomer? Eller vilkas? Var det någon som reflekterade över att pensionskostnaderna inte syns i detta sätt att arbeta? Hur tänker ni där apropå en pinsamt gammal motion som jag skrev om strategier för pensionskostnaderna som KFM ännu inte besvarat. Är det nu detta år någon som har diskuterat med SKR om varför vissa lagstadgade plikter för exv UN inte ges några beräkningsgrunder/standardpris inom den tekniska ramen? Utan måste läggas till som en prioritering. Och vad det gör för facknämndens ram i förhållande till nämnder som exv KS men även SN?

    • Magnus Johansson (inläggsförfattare)

      Hej Åsa!
      Som vanligt så verkar du Åsa tro att du är ensam om att föra glesbygdens talan i frågan om ”svältdöden”, men så är inte fallet. Vi är fler, men vi verkar kanske på andra planer än du, men det är minst lika viktigt.
      Den ”spelplan” jag talar om är tex i de olika möten VI ALLA inom politiken är på och möter än den ena, än den andra. På partiernas distriktsmöten där jag möter kamrater från region och riks tex. På R10 där jag träffar andra ”toppar” från liknande kommuner. Eller som igår där jag fick chansen att tala inför min (S) partiledning och slå ett slag för Inlandsbanan.
      Jag är rätt jordnära i detta, men tror att varje gång jag träffar människor i olika konstellationer och sammanhang så är det min plikt att försöka föra mitt områdes talan så bra som möjligt och kanske, kanske kan jag i bästa fall så ett frö, men om tillräckligt många gör det så kan vi tillsammans förändra saker till det bättre.
      Senast igår satt jag på ett samverkansmöte ang gymnasieförbundet där vi fick höra att det ÄNTLIGEN verkar lossna i frågan och regelverket kring distansstudier och att R10 och dess kommuner haft en stor inverkan i den frågan. Kul tycker jag.
      Och ja. Att försöka lura våra medborgare med pengar ”vi borde ha”, monopolpengarna känns uttjatat, men du får väl prata med dina kompisar i PDI. För prata med varandra gör ni väl? Eller?
      Utifrån det du skriver så verkar det inte så iaf.
      Budgetberedningen är Ksau där det sitter 5 representanter från tre partier. Socialdemokrater, Centerpartister och en Kristdemokrat. Ingår inte KD i PDI?
      Beredningen har inte stuvat om ett dugg i prioriteringarna. De ligger där som nämnderna la dem.
      Både skolan och äldreomsorgen ingår i beräkningsgrunden och får sina tekniska ramar. Däremot så räcker inte de finansiella resurser vi har till att täcka upp våra verksamheter utan måste sålunda täckas med prioriteringsmedel. Dessa är ca 53 miljoner och räcker inte till allt som vi skulle vilja. Vi närmar oss, men kostymen är fortfarande ett par nummer för stor.
      Och då blir frågan om hur var och ett parti vill göra? Hitta intäkter någonstans? Monopolpengar? Skära i kostnaderna och minska kostymen?
      VI (alla. Där ingår även du och Pa) har en hög kommunala ekonomer som står till vårt förfogande vilket iaf vi Socialdemokrater utnyttjar till vår hjälp.
      Jag kan hålla med dig om att remisstiden är kort, men den har presenterats partierna sedan tidigare och ingår i den budgetprocess som är spikad och som iaf de flesta partierna varit medvetna om, men nu är det som det är.
      I övrigt hade vi en jättebra dragning med Niklas V i måndags med fullmäktiggruppen där Politiskt alternativ var representerade.

      • Åsa Össbo

        Men nu får du väl hejda dig. Skulle jag ”som vanligt” tro mig vara ”den enda som för glesbygdens talan”? Har jag någonsin sagt det – i EXAKT vad utläser du det? Vilket övergrepp på en rak fråga om ”Vilken spelplan ska ni i S ta den på?” och du svarade ju, så tack för det, men inte utan att du försöker trycka ner på något sätt, otroligt tråkigt bemötande. Jag skrev också att jag inte heller tror på att hamra in budskapet från riksrevisionen. Men av andra anledningar än du.
        Det jag menar är att jag vill höra insikten om svältdöden då budgetdebatten förs, att dessa besparingar pga av befolkningsminskning riskerar att leda till att skeppet sjunker med masten (tätorten) i topp som sista utpost innan vattenytan slukar allt. Och givetvis: vad ska vi göra åt det? Och då menar jag inte osthyveln. Som det nu ser ut framgent, talet om ”kostymen” som anses vara några nummer för stor – det anser jag är att lura medborgarna, för kostymen kommer att vara några nummer för stor – varje år. Istället – backa bandet och gå tillbaka, hur var saker var före 1991 då ”god ekonomisk hushållning” infördes i kommunallagen, någon gång innan offentlig sektor övergick till privat sektors ekonomiska principer och NPM. En undran är ju om finansieringsprincipen fortfarande gäller : ”Utgångspunkten är att kommuner och landsting inte skall ges nya eller utökade obligatoriska uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter. Om ett statligt beslut omfattas av principen sker den ekonomiska regleringen genom att nivån på det generella statsbidraget förändras. I de fall uppgifterna förändras så att kostnaderna ökar höjs nivån på de generella statsbidragen och om kostnaderna minskar görs motsvarande minskning av statsbidragen.” (SOU 2001:76) Förnuftigt men vad malströmmen av en kontinuerligt minskande yngre befolkning gör och ställer för krav på minsta möjliga organisation, var väl ännu inte upptäckt då.
        Av de prioriteringar som UN beslutade var åtminstone två ändrade eller uppdelade: Ordinarie verksamhet Gymnasiet och Ordinarie verksamhet Grundskolan till istället fyra poster. Det som bekymrar är att det finns ”prislappar” satta på UNs verksamheter men korreleras det med varifrån pengarna emanerar? I år t.ex. baseras prioriteringen kring fjällskolorna i alla fall på vad skolornas elever ”ger” och prion blir det som måste läggas till för att få till en skola i glesbefolkat område och det anser jag borde varit självklart från början, men hur mycket av UN:s verksamhet behandlas fortfarande så i år? Ni eller du kanske har ekonomer till ert förfogande, jag redogjorde i min första kommentar för att jag inte fått svar på en fråga om budgeten på en månad från ekonomichefen. Men det är väl för mycket begärt. Och nu spelar det ingen roll längre.

        • Magnus Johansson (inläggsförfattare)

          God morgon Åsa!
          Ja du tycker det är ett tråkigt bemötande, men det kan ju vara så att det är utifrån hur man själv bemöter?
          Att lägga en budget utifrån de förutsättningar som gäller anser jag inte vara att lura befolkningen, men parallellt med detta MÅSTE vi alla försöka övertyga våra högre makthavare om vad och hur det ser ut för oss glesbygdskommuner. Däri tror jag att vi är överens.
          Du har varit med så pass länge att du vet att de ekonomer VI har till förfogande är de olika kommunala ekonomerna och att du inte får svar från ekonomichefen kan väl i rimlighetens namn inte ändra på detta? Förslagsvis kanske du ska höra av dig till honom? Kan ju finnas många orsaker till att han inte har svarat.

  3. Kenth

    En sak som ni måste titta över är den avgift ni tar ut på runt 800:- utan att ni gör något för den.
    Jag har en stuga i fjällen sen 25år och har fått betala avgiften men inga sopor efterlämnat under den
    tiden…skulle jag haft sopor kostar det utöver för kärl o tömning. En fastighetsägare som har sportstuga får betala dubbla avgifter fast sophämtningen bara nyttjas på ett ställe.

    • Magnus Johansson (inläggsförfattare)

      Hej Kenth
      Du måste nog förklara detta med de 800 kr lite bättre.
      Känns konstigt att du efter 25 år inte lämnat några sopor efter dig.

Lämna ett svar till Magnus Johansson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.