Budgetar, gymnasieförbund och gökungar

Idag måndag hade vi vårt sista fullmäktige där den senaste ekonomiska rapporten (per 31/5) visade på ett prognostiserat överskott på ca 7 miljoner för 2021. Ett glatt besked inför sommaren, men som följde med ett varningens finger om att mycket återstår av året. Inte mycket behöver hända för att det ska vända till ett sämre resultat.

Den allmänpolitiska debatten följde och som präglades mycket av ekonomin, men även om den eviga frågan om dåligt med information och insyn där vi i majoriteten naturligtvis bär en stor del av skulden enligt oppositionen.

Men debatten rann även in på ens egna ansvar att ta till sig information och att inte likt gökungar vänta på att bli matad. Detta verkar ha varit en öm tå då en av ledamöterna kände sig träffad i sammanhanget fast själv uppfattade jag det hela som en mer allmänt hållen uppmaning.

Vad vi även ser är bristande engagemang och stor/icke befintlig närvaro från de av folket valda ledamöterna till de olika posterna och bland de sista frågorna vi behandlade var valfrågorna där partier trots uppmaningar från valberedningen, dels att komma in med namn, men kanske främst att dyka upp på mötena inte hörsammar detta. Att sedan komma och klaga på dåligt med information då man inte deltar på mötena gör ju saken inte bättre.

Våra barn och ungdomars psykiska (o)hälsa diskuterades och där jobbar vi med frågan via vår barn och unga-beredning som är ett stort och viktigt område inför framtiden.

Budgeten debatterades flitigt och mest var den sittande majoritetens förslag, PDI och Sverigedemokraternas förslag på tapeten.

Som jag tidigare skrev anser jag PDI och deras budgetförslag som oseriöst och som skulle kasta tillbaka oss till en ekonomisk härdsmälta. De har många synpunkter om de statliga kostnads och skatteutjämningarna och framförallt om ”Riksrevisionsrapporten”, men lösningarna lyser med sin frånvaro och man efterlyser ett mer ”aktivistiskt synsätt” och att använda den kommunala utjämningsreserven. För mig så är det att ”slå blå dunster” i folk.

Märkligt blev det då en representant från PDI ville återremittera budgeten.

En omröstning vidtog där budgeten klubbades med en kraftig majoritet. 20 av 27 röstade för budgetberedningens förslag (S+C).

SD vill höja skatten med 50 öre, inrätta jourskola för elever som inte kan bete sig med lärare som har pondus där de ska ”korrigera” elevernas beteenden. Jag är trots allt lärare och jag känner inte igen detta och har inte hört att vi har sådana stora problem. Påminner i mina öron om filmen ”Hets” och Stig Järrel.

Sista togs beslut om att bilda ett gymnasieförbund tillsammans med Storuman vilket jag tror kan vara en räddning för vår gymnasieskola. Även här stack PDI ut och ville återremittera med motiveringen att ”de var för ett förbund”, men de ville att alla 10 kommuner inom R10 skulle vara med.

Gymnasieproblematiken har varit en långbänk och den dagen man får med sig alla 10 kommuner i R10 i ett gymnasieförbund har helvetet frusit till is enligt mig och då har vår egna Malgomajskola gått under.

Nästan tolv timmars möte gick mot sitt slut och vi tacka alla varandra för detta politiska året.