Till slut, efter vad som känns som en evighet i Kina, var det den sjunde januari dags att åka hem till Sverige igen. Även hemresan gick för min grupp via Amsterdam, den här gången fick vi vänta 5 1/2 timmar på nästa flyg. Vissa åkte in till Amsterdam en sväng, men Emma, Johannes och jag slog ihjäl tiden med Mc Donald´s-besök och fika.

Efter den långa resan var det obeskrivligt skönt att lägga sig i den mjuka hotellsängen på Quality hotell, Arlanda! Frukosten dagen därpå, bestående av yoghurt med müsli, ostsmörgås och mjölk, var också fantastisk. Bättre än alla nudelsoppor, starka chilirätter och andra varmrätter som serverats i Kina, som jag hellre äter vid andra tidpunkter på dygnet än just morgonen.

Nu gäller det att försöka vända tillbaka dygnet igen. Igår tänkte jag att jag skulle hålla mig vaken till tio på kvällen, men det var helt omöjligt, somnade i soffan hemma hos mamma vid åtta, så hon fick till slut väcka mig så jag kunde sova i sängen istället. Mitt i natten vaknade jag och var helt klarvaken, så jag satte mig och sorterade bilder på datorn. Efter två timmar kunde jag till slut somna om.

Nu hoppas jag att alla de som var förkylda under resan kryar på sig, att alla är nöjda med sina nyinköpta jackor från ’silk market’ och ’pearl market’ och att värsta jetlagen har gått över, så ses vi på Norrlandsoperan!

Martin, Andreas, Bengt, Håkan, Kersti, Hedda och Kerstin, några av murenbesökarna.

Kinesiska Muren ringlar sig uppåt. Jag var uppe i tornet som man ser högst uppe på toppen av berget. Därifrån hade man en fantastisk utsikt.

Fagottsektionen på Kinesiska muren.

Idag var det helt overkligt tidig väckning: 03.15 ringde det i telefonen! Jag var så trött, så när den ringde tog jag upp fjärrkontrollen till TV:n istället för telefonluren, la den mot örat och sa ’hallå?’, men det fortsatte ringa, och till slut fick jag tag i luren. Bussresan mot tågstationen i Changchun tog två timmar. Även i Changchun fick man gå igenom en säkerhetskontroll innan man fick komma på tåget, och knivarna var välkomna med på resan även den här gången. Klockan 6 på morgonen efter alldeles för lite sömn hade jag verkligen inte mycket tålamod kvar för kinesernas bristande förmåga att stå lugnt och fint i en kö och vänta på sin tur. De trängde sig före i kön till säkerhetskontrollen hela tiden. Herregud, de kommer väl inte iväg fortare för att de knör så, tåget kommer inte fram tidigare för det?!

Tågresan kändes jättelång, speciellt eftersom det var ont om plats med allt bagage och alla instrument som vi hade med oss, och sitsarna gav verkligen träsmak! Men till slut kom vi äntligen till Peking! Där väntade två bussar på oss, en som körde shoppingsugna till hotellet och en som körde en liten skara på 14 pers, som tydligen inte skrämdes av ytterligare tre timmars bussresande, till Kinesiska muren. Jag åkte till muren, och jag ångrar mig absolut inte! Det var helt fantastiskt, kanske det bästa på hela resan! När det är högsäsong är det visst ingen hit att åka till den delen av muren som vi var på, men vi kom dit sent på dagen under lågsäsong, så det var väldigt lugnt! Det var hur häftigt som helst att se muren ringla iväg bland bergen! Naturen var jättevacker, och vi hade himla tur med vädret; inte ett moln, och fantastiskt fint ljus! Det var verkligen mäktigt! Jag och 3-4 stycken till gick upp till toppen, en promenad som tog uppemot en timma om man stannade och hämtade andan och fotograferade lite längs vägen. Det var väldigt brant, och väldigt ojämna trappsteg, vissa var väldigt höga! Uppe på toppen firade jag och Håkan med en liten whisky respektive cognac innan vi vände och gick ner igen.

När jag kom till hotellet skyndade jag, Andreas och Marco iväg en snabbis till ’Silk Market’ för att shoppa lite. På min önskelista fanns tyg, medan Andreas och Marco var ute efter billiga jackor. Silk Market var ett kaotiskt ställe med hundratals försäljare som ville sälja märkeskopior till överpris, så man var verkligen tvungen att pruta! Jag tycker verkligen inte att det är ett särskilt trevligt sätt att shoppa på! Min uppgift är att låta försäljarna förstå att jag inte tycker deras varor är värda någonting, deras uppgift är att bli förolämpade av mina skambud och skälla på mig och säga att jag är en elak människa. Men när affären är avklarade är vi ändå bästisar. Det enda jag köpte var en topp som inte alls passade =( Och den var så konstigt sydd att jag tvivlar på att den sitter bra på någon! Synd, för den var verkligen snygg annars. Vi hann bara shoppa i en halvtimma, sen var det middag på hotellet, så jag hann inte köpa något tyg.

Imorgon ska det bli skönt att åka hem till Sverige, ostsmörgåsarnas och de mjuka sängarnas förlovade land! Det har verkligen varit en spännande resa med mycket intryck! För det mesta har det varit roligt, men det har också varit ganska jobbigt med alla resor, den annorlunda maten och kulturkrockarna. Det känns märkligt att man ska åka tillbaka till Umeå, repetera och spela konserter i konsertsalen som vanligt igen. Det har varit ett jättebra tillfälle för mig som ny i orkestern att lära känna folk bättre, man kommer alltid närmre varandra på turné.

Så här ser ett typiskt ’hål i golvet’ ut…

Idag har vi haft den sista konserten för turnén, och jag måste säga att jag tycker vi har gjort ett bra jobb. Många har varit sjuka, mest förkylningar har det varit, men några har även varit dåliga i magen. Det har varit väldigt varmt ibland och kallt ibland, och ingenstans har det varit särskilt gynnsam akustik. Ändå har det låtit bra på konserterna tycker jag!

Idag kom vi till Jilin någon gång mitt på dagen. Jag passade på att gå en promenad efter lunchen. Staden är känd för att det blir så vacker rimfrost på träden vid vattnet, pga att vattnet kondenseras efter att ha blivit uppvärmt av industrierna längs floden. Det var jättefint med de vita grenarna, men jag tror bestämt att jag såg träd med frost även i Umeå när jag gick vid älven tidigare i vinter…

Efter promenaden vid floden handlade jag lite i en vanlig mataffär. För 7 yuan (ungefär 7-8 kr) fick jag fem klementiner, en godispåse och en flaska sprit… Ganska billigt! Spriten var mest tänkt som en souvenir, blir väl blind om jag dricker den kan jag tänka mig. Tyvärr var inte korken helt tät, så flaskan har läckt lite. Luktar inget vidare… Jag tror flaskan får bli kvar på mitt hotellrum.

Imorgon blir det en trött dag. Väckning kl. 03.15!! 4.00 går bussen som ska köra oss till tåget mot Peking, och när vi kommit dit ska en tapper skara bestående av mig och 15 personer till på utflykt för att se kinesiska muren.

Andreas spelar på flygeln…

Idag har det varit en ganska lugn dag. Efter en bussresa på endast ca två timmar kom vi till Songyuan. När vi kommit fram tog jag en promenad längs vattnet. Det var en trevlig promenad. Det fanns några djur uthuggna i sten och en utomhusscen med en flygel. Flygeln förvånade oss lite, för den borde inte ha det så bra utomhus vare sig på vintern eller sommaren, men efter en liten inspektion konstaterade vi att det inte var en riktig flygel.

Hotellrummet var ok, men hade sina egenheter. Toaletten såg ganska använd ut när jag kom. Vattnet i den var gulbrunt, och grumligt. Även vattnet i kranen var brunt, men det blev bättre när jag spolat en stund. Toaletten blev dock bara marginellt bättre efter att ha försöökt spla några gånger tyvärr. Det fanns även lite spännande saker till försäljning på rummet, allt från strumpor till sexattiraljer av olika slag.

Konserten idag var ganska speciell. Det var jättevarmt på scen och snustorr akustik, så det var nog den värsta konsertlokalen hittills. De som filmade (det var ett TV-team där), och skötte ljuset var jättekonstiga. Kameramannen sprang omkring på scen och filmade folk jättenära mitt under konserten, och ljuskillen tände och släckte en spotlight en massa och tände lamporna till publiken mitt i ett stycke, och enligt Emma såg det jättekonstigt ut! (Hon satt i publiken och lyssnade idag, för att de fortfarande har en helt oduglig cello.)

Det skulle vara intressant att få lära sig lite om de kinesiska trafikreglerna! För den oinvigde framstår det som att ren anarki råder på vägarna. Ska man göra en vänstersväng och det kommer mötande bilar tränger man sig igenom så alla de mötande måste stanna, omkörning sker både i höger- och vänsterfil, även på motorvägarna, och de vita strecken på övergångsställena verkar snarare betyda att fotgängare ska ge företräde åt bilar än tvärtom. Går man över på övergångsstället tutar bilarna, t.o.m. polisen tutar! Men det är ingen som kör särskilt fort, så mitt i allt kaos verkar det som att trafiken för det mesta ändå flyter ganska bra!

Ikväll ska jag lägga mig tidigt så jag hinner sova ikapp lite efter alla sena kvällar och tidiga morgnar.

Idag fick jag se en lite lyxigare del av Kina. Det var himla härligt att checka in på hotellet som var fräscht och ljust. Gick en runda på stan med Emma och Andreas, men det blev inte mycket shopping. Det fanns bara en massa märkesbutiker, typ Fendi, Dior, Nike osv, och det är inte billigare här än hemma, så vi satte oss på ett hotell och drack exklusivt kaffe och te. Jag köpte te för 60 spänn. Dyrt! Men värt det! Har inte fikat på hela turnén, det verkar inte vara så vanligt här…

Vi har också fått väldigt bra mat här i Changchun, så nu har min värsta hemlängtan gått över. Trots att vi fått bra mat så har många ätit ute idag. I lyxiga Changchun finns nämligen så exklusiv mat som Mc Donald´s och Pizza Hut… Verkar som att att det finns fler än jag som längtar efter västerländsk mat…

Cellisterna och basisterna fortsätter att få värdelösa instrument att spela på. En av basarna gick sönder på konserten igår, så den fick limmas inför dagens konsert. En cello har så lågt stall att strängarna kommer för nära greppbrädan, så den är helt ospelbar. Både idag och igår har vi därför tvingats spela en cellist kort. Det intressanta är att man försökt få fram ett nytt stall i en musikaffär, men de säger att alla spelar på samma sorts stall i Kina, att det inte finns något annat att välja på. Säkert! Vi har också fått nöja oss utan Pepita på flöjt, eftersom hon är sjuk. Det är många i orkestern som är förkylda just nu.

Idag hade vi väldigt bra publik på konserten, och orkestern spelade fint. Det var lite gulligt att arrangörerna hade ställt ut en flaska vatten till var och en i publiken.

Efter konserten var alla lyckliga över att kunna ta en en starköl i hotellbaren. Den kinesiska ölen är något svagare än svensk folköl, och har kanske en lite blaskigare smak. Jag tycker i och för sig att den är ganska god och läskande, särskilt som måltidsdryck. Hur som helst, det var inte fel att avsluta dagen med en gammal hederlig Heineken.

Kolla in hur små människorna i bakgrunden är så får du kanske en hint om hur stor statyn är…

Efter ankomsten efter den långa resan till Siping igår väntade ännu en måltid med massor med smårätter. För en gångs skull hade de på musik i bakgrunden. När jag klev in i matsalen hörde man ’I´m a big, big girl in a big, big world’ med svenska artisten ’Emilia’ från högtalarna, och i alla fall jag tyckte det var roligt, just för att det var en svensk artist. Det måste vara en väldigt populär låt här i Siping, för de spelade den åtta gånger i rad, tills den avbröts av livemusik. Kinesiska låtar på saxofon och synth.

På kvällen kände jag en sån otrolig hemlängtan! Det är verkligen jätteroligt och spännande att vara i Kina och se den här delen av världen, men det är så himla mycket intryck och konstiga situationer hela tiden, och mat som man inte är van vid. Det jag saknar mest är min säng och en smörgås (osötat bröd) med ost!

Imorse tog jag lite sovmorgon. Jag kände att jag höll på att bli förkyld, så jag stannade kvar på hotellet fram till att det var dags att åka till konsertlokalen på eftermiddagen. Det var faktiskt lite skönt att ta det lite lugnt; vila, handtvätta lite kläder och öva lite!

Konserten idag kändes ganska tung. Det var ont om plats, så vi satt lite annorlunda, och det är alltid ovant när man tvingas byta platser, för ljudbilden blir inte samma som på repen. Det var också väldigt varmt på scen, publiken var pratig och det var allmänt svårt att hålla koncentrationen uppe.

Imorgon åker vi buss till Changchun för att ha konsert där på kvällen. Det ska bli kul, det sägs att det är en vacker stad.

Jag vill passa på att göra reklam för Göran Jarmars blogg också, även han bloggar om Kinaturnén på VK´s hemsida.

Det är mycket som är annorlunda. Förutom installationen på bilden, som förmodligen är en hemgjord rökmaskin eller luftfuktare, har man även fått se ett antal roliga skyltar:

-Please do not smoke on the bed

-Slip carefully

-No burning
-No sonking
(rökning förbjuden)

-Tollet (=toilet)

-No everywhere expectoration