Bilden innehåller ett survivial kit för den svenska sommaren. Med dessa tre enkla attiraler klarar man sig långt…

…Crocs, för att de tål vatten så bra. Både regn och steniga eller leriga bottnar när man ska bada. Äger inte några själv då jag gått med våga-vägra-crocs-klubben men funderar på att säga upp medlemskapet då jag mer och mer börjar se fördelarna med plastskor ju längre sommaren går.

Handduk, kan behövas efter regnet eller när man har badat. Även bra att ha när vi sitter och fryser på någon blåsig strand. Välj gärna en med många eller mörka färger, det både ser ut och känns fräschare. Tänk att du kanske ska använda samma handduk på stranden i några dagar och sen efter du duschat på kvällen. 

Öl, funkar både i regn och sol. När det regnar lättar det ju upp stämningen lite och om det skulle råka vara sol nångång är det alltid gott med en kall öl. Själv väljer jag gärna en ljusbrygd, nackdelen med det är att de fort tar slut eftersom de verkar gå hem hos större delen av befolkningen och att man då måste bjuda fler.

Lägg även märke till gräset på bilden. Mycket praktiskt tycker många då man slipper dra med sig ett kilo sand hem från stranden. Är benägen att hålla med men samtidigt finns det ju inget som går upp mot en härlig sandstrand. Gör er egen bedömning, huvudsaken är ju att det är bra väder så vi får uppsöka vattnet och nångång per år ta oss ett dopp bara för att det är sååå varmt att vi håller på att dö!

Så där, tre enkla tips som ni klarar er långt på. En burk Bullens pilsnerkorv är också bra att ta med. Har man barn så går det alltid hem och ni slipper kylbagar och macktillverkning mm mm…. 

…att vi inte tog med en större burk att plocka åkerbär i!

Har väl aldrig varit med om mer svårrensade bär.

Tänkte i våras när jag såg hur mycket åkerbärsblommor det fanns att jag kanske skulle ge mig ut i sommar och plocka.

Och idag tog vi med oss en liten burk och traskade i väg för att se om vi skulle kunna hitta lite av dessa helt fantastiskt goda bär.

Och det gjorde vi faktiskt. Vi fick slåss med några elaka reaplan och deras släktingar "gråbremsen" och leta oss in i gräset för att hitta bären men vi fyllde burken och knatade glada hemmåt. 

På vägen hem funderade vi på vad vi skulle göra av bären och drog oss till minnes en härlig farbror, Harald, som varje höst i början på 90-talet brukade komma in på vårat jobb och bjuda på Åkerbärs parfait som han gjort själv. Till det hade han bakat havreflarn.

Med det i tankarna satte jag mig och började rensa.

Men vilket elände, trodde aldrig jag skulle bli klar. Ett kladd utan dess like.

Tänkte på Harald och förstår nu varför han var så stolt över sin parfait. 

Känner mig glad att jag senare i ett annat sammanhang fick träffa honom och tala om hur uppskattat det var när han dök upp med sina frysta formar.

Och trots att han var ganska dement sken han upp och mindes klockrent sina besök hos oss på Larssons Tryckeri.

Nu står en härlig åkerbärs parait i frysen och i morgon ska jag nog slänga ihop lite havreflarnsmet och sen blir det kalas i Stöcke.

Hoppas bara att solen vill återvända snart.

Har ju haft problem att lägga in bilder.

Testar nu för att se om det funkar bättre med "nya" bloggen.

Nu vill jag inte ha mer av denna vara som syns (förhoppningsvis) på bilden.

Till helgen börjar min semester nämligen…

Kram

…fantastiska djur va?

Helt otroligt läskiga, tycker jag.
Undrar ibland varför jag tycker att en spindel är så mycket läbbigare än tex en myra.
Har ingen förklaring???

Men jag tycker ofta en spindel dyker upp så oväntat precis om om den suttit och lurpassat på mig, bara för att skrämmas.
Och sen har den ju sin spindeltråd den kan ta till för att fira sig ner vart den vill.
Och det känns ju lite otryggt.

Uhä…

Förra året hade vi en stooor spindel som bodde utanför fönstret på vår övervåning.
Varje kväll kom hon utklättrande i sitt nät och satt där hela natten.
Vad hon gjorde när vi sov vet jag inte men förmodligen sörplade hon i sig olika insekter som fastnade i hennes nät.

En kväll kom en friare spankulerande in i hennes nät.
En likadan spindel men ganska mycket mindre. Alltså en manlig om jag förstått det hela rätt.
Tror ni hon blev glad?
Nähä då, dom började slåss!
Så knasigt, där sitter hon, natt ut och natt in, alldeles ensam i sitt nät och när det väl kommer en artfrände som vill göra fler spindlar med henne så ger hon honom däng!?

Klart man kanske inte ska ta första bästa men kan ju säga att det verkade ju inte krylla av killar i de trakter hon höll till.
Men hon kanske hade flyttat dit för att få vara ifred.
Man vet ju inte vad hon hade haft för förhållande tidigare.
Hon kanske till o med höll sig undan eftersom hon låg i klammer med rättvisan.
Kanske t o m mördat sin förra kille???

Hur som helst stod vi där allihop för att betrakta skådespelet.
(Kanske det var därför hon var så stingslig?)
Fy så olustigt med spindlar och som dessutom slåss.

T o m Jonas, som till en början tyckte det var lite häftigt med spindelslagsmål fick gåshud.
-Hu, nä fy f-n nu får dom ge sig, det här klarar jag inte av, sa han och vek för persiennen.

Då hade vi andra redan dunstat för länge sen.

Kvällen efter var hon ensam igen.

I Mädan finns en riktigt gammaldags källare under huset.
Där bor det spindlar minsann.
De största jag någonsin sett i ’vilt’ tillstånd i Sverige.

Stora svarta kroppar med långa kraftiga ben.
De hänger upp och ner i taket och bygger vita bollar som jag förmodar innehåller massor av spindelbebisar.
Det konstiga är att det sällan blir fler än 5-7 st där inne.
Förmodligen är de kannibaler och äter upp sin egen avkomma för att slippa konkurrens om maten.

Har aldrig sett någon utanför källaren och hoppas för mitt liv att jag slipper det också.

Brukar påpeka för pappa att jag tycker vi ska ’göra-oss-av’ med dessa källarodjur.
Men han bara skrattar och säger att det är hans husdjur.

Vad är det för fel på en katt eller möjligtvis en hund?

Jag går aldrig in där men varje år måste jag ställa mig i dörröppningen och fascinerat kika in förstås.
Och alla som kommer och hälsar på för första gången brukar vara nyfikna och vill gärna få en liten guidad tur ner till källardörren.
För den vågade finns ju även alternativet att gå in i källaren.
Men det finns ingen som inte oroligt håller ett vakande öga ovanför huvudet, spindeltråden ni minns…

Förra året hittade Lisa en stor spindel som låg död på källargolvet.
Oj oj, det blev begravning och allt som hör till. (Morfars flicka det där, tror jag)
Kan säga att jag inte var bland de sörjande och heller inte deltog särskilt aktivt varken under förberedelserna eller själva ceremonin.

Till helgen ska vi dit och på något konstigt sätt hoppas jag spindlarna finns kvar, skulle nog kännas tomt utan dem…?

Har med åren lärt mig att hantera min rädsla och skriker inte rakt ut varje gång jag ser en spindel. Men, jag hajar till och hjärtat börjar slå lite extra när de oväntat dyker upp, och det gör dom ju oftast…….

Jaha ska jag måsta städa nu?

Hela familjen är borta, solen har gömt sig det blåser kalla vindar i Stöcke.
Perfekt dag att städa.

Tja, det måste göras ibland men när solen lyser och det är riktig sommar så ser jag ingen anledning att vara inne och städa.
Man vill ju ändå mest vara ute.

Sola har sin tid och städa har sin. Som nu t ex.
Stryka skulle jag också behöva göra.

Idag har jag varit på Coop och handlat.
Fy faderullan vilken eländig butik.
Hittar ingenting, får gå fram och tillbaka en massa.
Sen har vi alla knasbollar som ställer sig och pratar väder med någon bekant.
Det är ju trevligt men de glömmer ofta bort att de med sina vagnar blockerar gångar och försvårar tillgängligheten för oss andra.

Och varför finns det bara en våg vid fruktavdelningen för oss självscannare?
Bara en kassörska vid självutcheckningen?
Jag fick ställa mig i kö!!! Tänker att hela idén med självscanning måste ju vara att det ska gå fort men jag vet inte det jag.

Det framgår kanske att handla inte heller är en av mina favorit sysslor.

Färdig gnällt, nu drar jag igång lite musik och skrider till verket…

Städa städa varje fredag också varje jul det tycker jag är…

Kram

Snacka om att jag har ett stort problem att lösa idag.

Ensam och alena går jag här hemma och tankarna maler och maler.

Kan tyckas vara ett angenämt problem men dock inte mindre knivig att lösa.

Vilken strand ska jag välja idag?

Har ledig dag, barnen är hos farmor.
Solen steker jag måste till havet.
Eller måste jag det?
Jo det måste jag.

När ska jag åka?
Ska kanske äta lunch först annars blir jag ju hungrig direkt och måste fara hem.

Ska jag cykla eller ta bilen?

Jonas tog hojjen i morse så den är inget alternativ.

Klippor eller strand?

Om jag väljer klippor känner jag bara till ett ställe men stränder finns det gott om här ute.

Hm, men om jag ska cykla måste jag ta ryggsäcken och den blir ju ganska tung om jag ska ta med mig filt, vatten, bok, handduk, fika, solskydd, telefon m m.

I bilen kan jag ju lasta med en strandstol och det är ganska skönt om man vill sitta och läsa.
Tänk om någon fler var ledig som kunde ringa och säga typ, -Maria, hänger du med till Skaten?
Så enkelt det hade varit.

Men samtidigt har jag gått hela veckan och längtat efter denna dag. Ensam med en bok på en strand.
Ja kanske inte helt ensam jag tycker ju om att ha människor runt omkring mig.
Men ganska skönt och avslappnande att inte behöva tänka på någon annan än mig.
Nästan som semester faktiskt.

Förra helgen såg vi till att barnen åkte till Byske på fredag så vi kunde ta en tur till Lycksele.
Helkonstigt att det bara var vi två men mycket härligt.
Vädret var helt underbart.

Vi gjorde inget speciellt mer än badade och solade.
Kikade på alla barnfamiljer som hade fullt sjå med ungar som spillde, kissade på filten, stänkte vatten när de kom upp från badet, sprang med sandiga fötter över filten m m, m m.
På resturangen hällde fina familjens flicka ut drickan två ggr, föräldrarna tittade uppgivet på varandra men sa inte ett ord.

Härligt med barn;-D

På hemvägen svängde vi av i Tväråbäck (tror jag det var) och hittade en liten badplats vid en sjö.
Tog ett dopp precis innan vi skulle åka vidare och då gick det riktigt bra att dra på sig de varma mc kläderna.

Mera sommar tack…

Nä, nu tar jag en fil tallrik, lastar bilen och åker iväg så får vi se vad det blir…