Otur ?

Känner mig lite otursförföljd.

I måndags var det toppenväder. -Vi packar fikaväskan, sticker  till Degernäs och åker lite pulka, sa jag.

Vi hann bara dit så blev det stormvindar så granarna nästan blåste omkull. Sen kom störtregnet. -Äsch, ni är väl inte gjorda av socker, tyckte jag och min granne Micke, när barnen klagade. Men hur kul är det att åka pulka i spöregn. Vi packade ihop och åkte hem. Klart att man bara hinner svänga in på garageuppfarten så skiner solen igen. Inte ett moln så långt ögat kunde nå! Typiskt. Men då hade jag redan lovat tjejerna att åka till stan. Det blev i och för sig mysigt.

I tisdags tänkte jag att nu blir det perfekt med en skidtur. Iväg, men hann bara en bit så kände jag att nått var fel. Visstja, hade inte ätit något mer än en macka och en kopp kaffe 3 timmar tidigare. Mycket nyttigt och näringsrikt. Hade absolut ingen ork och blev supertörstig direkt. Bara att vända alltså.

Igår var det också toppenväder. Jag var ledig och hade hela veckan siktat på att åka slalom på fredag. Vi packade bilen full med ryggsäckar, skidor, stavar, pjäxor och hjälmar. Solen sken visserligen men iskalla vindar drog upp genom backarna och det var så stenhårt underlag att vi nog mest såg ut som tre Stig Helmrar. Efter 1,5 timme gav vi upp och åkte hem. När inte ens barnen ville fortsätta åka är det inte bra.

Inte blir det bättre av att Jonas och barnen går och skryter om förra Lördagens helt fantastiska utflykt till Bygdsiljum. Underbart väder och fantastiskt före i backarna. Oj oj vilken perfekt dag dom haft.

Förbaskat också, man ska aldrig göra sig till och framför allt aldrig ha för stora förväntningar.

Vecka 14 blir det Ammarnäs. Kommer säkert att bli skitväder och urtråkigt. Men okay jag följer väl med ändå, nångång måste det ju vända, oturen alltså.

Vad är väl en bal på slottet…..? Urtråkig och dötrist… eller alldeles underbar…