-Det är roligt ett halvår…

Är nu, 11 år senare, benägen att hålla med damen på banken. Jag minns hur hon såg på oss med moderlig blick och fällde kommentaren som gjorde att, i alla fall, jag gav mig tusan på att vi skulle bygga.

Det är klart, hon var i den åldern att hon kanske hade hunnit bygga hus, fixat trädgård, klippt gräsmattor, renoverat, skottat snö, målat om fasaden ett antal ggr, skurat och oljat altaner, sett barnen bli stora, sålt huset och förnöjsamt slagit sig ner i en trevlig lägenhet centralt i staden. Hon visste vilket h-vete det var med hus minsann!

Och visst händer det att jag slänger längtans fulla blickar i Bil Och Bostad.

Tänk er en etta längst upp i nått av Bågenhusen. Vi klämmer in oss allihopa. Lever minimalistiskt. Inte en massa prylar. En telefon och en dator var räcker väl? Inga bilar som behöver tankas eller bytas däck på, inga styrleder som glappar. Inga andra motordrivna fordon heller. Det finns ju bussar. Max 2 fönster som ska putsas, liten golvyta att städa. Ingen gräsmatta som ska klippas eller toppdressas. Inget ogräs. Ingen snö som ska skottas. Nära till allt som du dessutom helt plötsligt har fått tid till.

Tänk att bara behöva slänga upp en fondvägg så har du helrenoverat. Ett dopp i skurhinken är allt som behövs när du städar. 3 blommor att vattna och plantera om. En vaktmästare som sopar bort snön utanför porten. "Gården" är asfalterad och rabatterna sköter kommunen.

Visst låter det lockande?

Det är säkert "roligt i ett halvår" sen slår jag vad om att jag sitter där med Bil och Bostad igen. På jakt efter ett litet hus där det finns nått att göra…