Afro-Power

Skrev ju för en tid sedan om hur förträfflig motionsformen dans är och gjorde mig lustig över 25+:are i trikåer och att jag skulle följa med Pia på styrdans. Jag är så kaxig ibland och just då i skrivandets stund såg jag nog verkligen hur roligt vi skulle ha och hur jag virvlade runt på dansgolvet.

Självklart hakade Pia på det direkt. Klart jag skulle med! Datum bokades in och jag fick en konstig puls samt en klump i magen. Nu var det j-lar i min låda allvar. Klumpen blev inte mindre när hon gjort klart för mig att, om man är ny måste man ligga i som tusan och bjuda upp själv för att få dansa. Skulle tro att det beror på att man helt enkelt är ett osäkert kort som ingen vill kasta bort värdefull danstid på. Köpa grisen i säcken helt enkelt. Men det är ju just det jag är så inni-baljan dålig på och gruvar mig för. Genast grumlades mina skimrande danskvällsbilder i huvudet av andra bilder där jag sitter ensam vid ett bord men en Loranga och försöker se glad ut fast jag helst vill gråta.

Nu (o)turade det sig inte bättre än att just den fredagen vi bokat in danskväll kommer min bror med familj och hälsar på. Pju…

Fast å andra sidan skjuter jag bara fram det jobbiga. För följa med och dansa ska jag. Det kommer att vara kul det vet jag och efteråt kommer jag vara så stolt så stolt.

Att förlöjliga damer i min egen ålder var också lite dumt tycker jag. Igår deltog jag i något som heter Afro-Power. Ett antal entusiaster och Stöcke IF:s senaste satsning på bybornas hälsa. Vi tog danssteg som hette Jordgolv, Rumpsnurr, Krigare, Frihetssteg, Tvättahåret mm och jag lovar att jag nog såg bra mycket fånigare ut än alla trikåklädda 40 åringar som brukar ställa upp på Dansskolans avslutningsshow. Men å andra sidan har jag inga planer på att visa upp mina nyinlärda danssteg, vare sig på en scen eller på Ersboda Folketshus.

Fast det kanske skulle bli succe?