Det är snart jul och här sitter jag och fundrar på en önskelista. Oj så lång den skulle kunna bli.

Men allra överst skulle det nog stå, SKRUVDRAGARE, en riktigt fin, liten men urstark, och med litiumbatteri. Finns ta mig tusan inget tråkigare än att skruva för hand. Ser ju så läckert ut när Martin skruvar med sin, verkar roligt och enkelt också. Jag skulle vilja uppleva det.

Sen ska jag nog önska mig en ny dator. Den jag har har fått tuppjuck och går inte att skriva på. Jo det går om man är riktigt försiktig och inte ivrar iväg för då kan det helt plötsligt vara så att jag hamnar 20 tecken bakåt och det blir väldigt konstiga meningar. Men jag kan ju inget om datorer, tycker de vita som börjar på i är fina sen är det stopp.

På tredje plats skulle det stå, 30 cm till och då helst på längden. Ja nu tänker ni kanske att längden inte har någon betydelse men, JO det har den i det här fallet. En perfekt längd för den lägenhet jag bor i. Högt i tak och skåp som är lika höga. Skulle inte skada om armarna blev proportionellt längre också. Släpar runt min stege överallt. Pallen jag köpte passar bättre till att ställa blommor på. Förstår ju att det är ingen mening att önska mig "längre" men kanske en ny snygg designstege som jag inte behöver gömma undan är en rimligare önskan. Så får det bli.

Det finns så mycket så mycket att önska, saker som skulle underlätta livet. Kanske ska ta och önska att VK kan skriva en snyfthistoria om hur synd det är om ensamma mammor, intervjua mig och sen starta en insamling. Händiga personer sökes och lånas ut till de stackare som behöver. Det skulle vara så fint att slippa sitt eget ansvar för att saker ska tas tag i och fixas. Tänker också att jag i förlägningen, när det ändå inte blir gjort, har någon att skylla på. Inrednings-Anna har inte köpt mig någon stege så jag når inte pannan på översta hyllan och kan alltså inte laga någon mat idag. Hjälp mig, ta hand om mig…någon! Jag vill inte själv.

Inser ju när jag skrivit att det bara är trams alltihop.

Jag håller mig till min vanliga lista. Här kommer den.

1. Snälla barn

Men ett nyckelskåp skulle vara fint förstås. Nått måste hjälpa mig att hålla ordning och reda och utan nycklar stannar livet.

Resten försöker jag fixa själv 🙂

Dåligt, Maria, dåligt! JA JAG VET!

Jag kan bara skylla på att jag-inte-haft-tid eller, utan-internet-går-det-dåligt-att-blogga.

Skulle kunna skriva om en massa saker men besparar er allt joxande och hattande och går direkt på de mer spännande, nya, i mitt liv.

Jag har bl a flyttat till lägenhet och därigenom bokat tvättid för första gången på..hm…18 år. Ja jag har faktiskt tvättmaskin inne i min lya också men är lite snål och har faktiskt längtat efter att få uppdatera min status på facebook med:

 "Tvättstugan! Pust, jobbigt jobbigt, hela dagen..åh..ojoj!"

Få lite bekräftelse på hur duktig jag är som kämpar med att fylla på tvättmedel, vrida rattar, öppna luckor och förflytta tvätt till tumlaren, ta bort ludd och kämpa på. Lite som att elda under tunnan, lösa upp tvålflingor och koka byket för att sedan gå till bäcken för att skölja. Inte alls som när man bor i hus och obemärkt slänger i en tvätt då och då.

Värsta tvättbråket verkar också pågå. Någon bokar upp HELA lördagen! Varje vecka! Inga snälla ord på listan till den personen. Har inte själv hunnit förstå innebörden av det fasansfulla utan tänker mer att det är synd om människan som måste tvätta en hel lördag! Fy tusan. Glad att slippa…säger jag.

Sen var det ju det här med trappstädning. Där hann jag faktiskt känna ett sting av irritation, ja faktiskt från första dagen jag klev in i huset. Under all kritik! Tänkte att jag inte skulle låta mig nedslås av detta utan istället göra en insats direkt. Men inte förrän jag klampat in med alla mina saker förstås. Men tänk, på måndagmorgon när jag klev ut genom min lägenhetsdörr doftade det Ajax och allt hundhår och annat ,okänt vad, var borta! It´s a sign!

Trevligt också med posten direkt innanför dörren, lyx lyx. Funderar t o m på att ge VK en ny chans 😉

Hej på er…