IKSU

Har gjort det igen. Skaffat IKSU-kort och ett ständigt dåligt samvete.

Som nu t ex, sätter mig i soffhörnet med en kaffekopp och datorn istället för att pallra mig iväg till tortyrkammaren. Jag och Alfons Åberg är av samma skrot och korn. ”Ska bara…”

Men jag har faktiskt testad lite olika aktiviteter på träningsanläggningen. Lite sporadiskt så där. Simmat t ex, med ett avslappnande avslut i bubbelpoolen var det tänkt. (Vill gärna ha en liten morot) Men det visade sig att bubbeln barrikaderades av ett gäng män hela kvällen och då vågade jag mig inte dit. Jag simmade längd efter längd och sneglade drömmande mot bubblorna och tänkte att snart måste de ge sig. Men icke, de stunder bubblorna skulle vila satte sig samma män runt kanterna på poolen för att invänta nästa period av skönt masserande. Jag gav upp till sist och tog sikte på bastun istället.

Bodypump är en finfin träningsform men den har fått mig att inse att det förmodligen är ett under att jag kan resa mig upp och gå över huvud taget. Jag har nämligen inga benmuskler. Som tur är verkar armarna fortfarande fungera hjälpligt så jag får väl dra mig fram på dem så småning om. Men att lyfta tungt ovanför huvudet går dåligt. Gammal skada sen ett par år då jag gjorde en saltomortal i duschen. Allt detta gör ju att det känns lite tungt att pallra sig dit fast det är förmodligen precis vad jag behöver.

Pilates. Knallade iväg på introduktionskurs. Jag och en massa tanter i 65-70 års åldern. Lugnt och fint och säkert superbra. Men det kändes inte riktigt bra, lite för mesigt kanske. Jag vet inte men känner mig inte riktigt där än, har inte gått fler ggr.

Gym…gick dit, tittade, hoppades jag var osynlig och vände…

Nu har jag tänkt ta sikte på bättre kondition, flås kan vi kanske kalla det. Det finns massor med maskiner för detta ändamål. Det är bara synd att jag har så svårt ställa in dem. Tycker det är pinsamt. Det står ju precis hur jag ska göra men ändå verkar fanskapen ha egna liv. Ingen annan verkar ha några bekymmer men för mig trasslar det alltid. Väljer jag ett program som heter random hill borde jag ju känna någon slags stigning och motstånd ibland men icke??? Väljer jag manuellt program och ställer in själv så borde ju inte maskinen ändra hastighet hur som helst. Men det gör den! Vips måste jag tokspringa och dessutom göra det utan att med en min visa att jag är helt förfärad. När jag lite fint klickat mig tillbaka till ”rätt” hastighet så…vips ska jag börja gå i en takt som passar en höggravid. Vad fn är det frågan om? Tänker alltid att det någon som sitter med en fjärrkontroll och fnissar. Dolda kameran typ.

Sist tror jag att jag bytte maskin 6 ggr innan jag ens fick igång en. Börja trampa, börja gå…står det alltid. Jag trampade och jag gick på allihop men inget hände.

Detta gör jag dessutom alltid så diskret som möjligt. Det är ju fullständigt normalt att prova flera maskiner innan man hittat den rätta.

Fick tillslut igång en och stoppade i musik i öronen…äntligen på banan. Efter en stund kommer en man fram och undrar om jag inte skulle kunna byta maskin för jag levde om så mycket???! Hade i och för sig hört ett konstigt ljud i bakgrunden som inte kom från mina hörlurar men inte kunde jag tro att jag, osynliga Maria, var den som precis hela rummet störde sig på. Tusan tusan tusan! Hoppade snabbt över till maskinen bredvid som nyss lämnats av en kille som inte haft några problem och där kunde jag äntligen få lugn och ro och försvinna in i mängden.

Nä nu har jag snart slarvat bort hela min ledig förmiddag. Dags att dra på mig träningsbrallorna och ge mig iväg.

Lycka till, sa Lisa igår kväll när jag sa att jag skulle iväg och träna idag. Vadå lycka till, sa jag? Du säger alltid att du ska träna men det blir sällan av mamma…

Öh…hm… Usch jag hatar när ungar är som morsor!