Vi skriver historia

De senaste dagarnas händelser då det gäller politiken kommer att gå till historien. Att efter över 30 av osämja och olika riktningar inom klimatpolitiken så finns det en enighet inom borgerligheten. Det är häftigt att få vara mitt i, att diskutera via telefon och i möten och på nåt sätt vara med fast man är på avstånd när det började. Nu är jag på Gotland på Centerpartiets kommundagar och är mitt i, pratar med Mud och Anna-Karin som jobbat med förhandlingarna och förstår vilket jobb det varit. Det är ju inte så att jag jublade i början och det är väl så att jag nu kan gilla läget och förstå nyttan om än linje tre knappen med solen ligger kvar i skrivbordslådan?..

Det är nog rätt skrämmande för Mona och socialdemokraterna. Vad ska de nu göra för att vara trovärdiga gentemot sina medlemmar, facken och sina allianspartier?

Det var en häftig dag igår. Det fanns många känslor då kärnkraftsfrågan är och förblir en hjärtefråga för oss inom Centern. Maud säger att hon inte gillar kärnkraft nåt mer nu än hon gjort förut och så är det för oss alla. Kärnkraft är inget bra alternativ och kärnkraft är förödande för framtiden och det tycker vi fortfarande. Men det känslomässiga att inte gilla kärnkraft får övervägas av att kärnkraften finns och behövs tyvärr ett tag till. Det kommer dock att bli svårt att bygga nya reaktorer så inga statliga pengar ska gå till detta. De vi har idag är finansierade av staten. Företagen själva får ta beslut om de ska bygga nya eller om de ska satsa på subventionerade och statligt understödda förnyelsebara alternativ som vindkraft.

Igår kväll var det världens fest, som det alltid är när centern träffas. Men min hosta satte stopp för partandet så jag lade mig tidigt. Andra i gänget verkar lite slitna idag och de finns de som just nu sussar gott i stolen?