#Framtidskommissionen

Britta berättar om sin kommun Arjeplog som är lika stor som Skåne, halva Halland och Blekinge tillsammans och om Stockholm skulle ha samma täthet skulle det bo 68 personer och tvärtom så skulle Arjeplog ha 58 miljoner om det skulle vara samma folktäthet som i Stockholm.

Det är svårt att prata om utarmningen då Arjeplog har så stora resurser. Det är många känslor i detta där vi har två vägar att gå, antingen ska alla människor bo i Stockholm alla ryms ju i Stockholm eller så inser vi att Sverige består av ett antal små orter där folk har valt att leva. Ska vi dra en gräns över hur små kommuner vi kan ha? Ska vi tvångsförlytta människor? Om en myndighet inrättar en arbetsplats i stan är det inte regionalpolitik, när man bygger vägar runt stan så är det inte regionalpolitik men det är det om samma sak händer på landsbygden.

Slå ihop kommunerna är ett alternativ men det skulle göra att kommunerna skulle bli så enormt stora geografiska men befolkningstätheten skulle ända vara för liten. Välfärden måste ju levereras där människor bor.

Vi kan inte förändra om vi inte erkänner problemet. Folk bor ju i hela landet så vi måste få lösningar för att få välfärden att fungera. Att inte använda offentliga jobb som ett verktyg för landsbygden är oförsvarligt. Det är ett ansvar som det offentliga Sverige.

Per berättar om sin verklighet och sin bild av framtiden. Hållbarhet är hans ledstjärna där städerna har mycket att hantera för att klara av en hållbar framtid. Städerna har en förmåga att lösa framtidens problem men det finns ett samband mellan städer och landsbygd. Det finns samband mellan stad och land som växer som den medvetenhet vart maten man äter kommer ifrån. Maten odlas på landsbygden och biodrivmedel framställs på landsbygden. Regioner växer i Europa och där måste Storstaden stärka sina positioner internationellt.

Konklusionen av detta är att staden och landet hänger samman och det finns ingen konflikt. Vi behöver bara se verkligheten som den är och anpassa politiken utifrån det och nyttja de verktyg som det offentliga har i sin verktygslåda.

 

Kristina Mattson som skrivitboken Landet bortom storstaden berättar om det hon sett när hon skrev boken.(Vill du låna bokn så hör av dig, den står i min hylla hemma.) 

 Metronormalitet, staden är vår norm, det coola, det viktiga och det som är hett. Hur påverkar detta fokus vår politik? Ett hundbett på Östermalm blir en viktig nyhet medan gruvöppning i Pajala blir en sidan av rubrik. Vilka effekter får det?

Skattesystemet är märkligt, det bygger på att varje kommun tar in sin skatt och fördelar den. Där man bor bestämmer skatten och rika kommuner ahr många rika och fattiga kommuner har många fattiga. Det finns ingen skatt utifrån hur produktiva kommunen är. Ragunda tex är en sån kommun som producerar otroligt mycket men de är sveriges fattigaste kommun och får be om bidrag fån det interkommunala utjämningssystemet. De rika kommunerna är villaförorter där de som bor pendlar till högbetalda jobb i grannstaden. De får ut mest av skattesystemet. Men systemet blir så märkligt då det ger såna orättvisor.

Gunnar Bendelin Gotlandsupproret berättar om hur de jobbar för att hindra utarmningen av landsbygden. ( En god kamrat i arbetet för service på landsbygd där vi samarbetat kring innovativa lösningar) Rebellkungen visar sin ilska och den kraft som finns i motkraftrörelsen. 10 landsbygdsskolor skulle läggas ner på Gotland och det blev ett stort dråpslag där Gotlänningen reagerade och protesterade. Vårt län måste utvecklas så att välfärden blir kvar för att folk ska kunna leva. Det behövs fler rebellkungar för att få folk att förstå i regeringskorridorerna!

Länsstyrelserna har 90 % av sina tjänster som hanterarnaturvård men 1% som jobbar emed utveckling och tillväxt. Hur ska vi då kunna växa när fokus ligger på att bevara till varje pris? Möjlighetsprövning borde vara fokus för offentliga instanser.

Diskussionen av detta seminarium går ut på att landsbygden får klara sig själva utifrån de resurser som faktiskt finns. Fördelningen av resurserna måste hanteras bättre av det offentliga samhället. Varför ska så många jobb finnas i storstäderna enbart?

Företagen ska skapa jobben men det offentliga måste vare en medspelare och inte en motspelare. Det händer mycket då det gäller förståelsen för landsbygdens problem och ser sambanden mellan stad och land. Skatteutjämningen måste hanteras bättre.

”När vi är för få så tröttnar även vi som är starka. Vår kommun går på fälgen och vi har en supertanker att vända eller en regatta som drar åt olika håll.”

Anders Knape berättar om Framtiden Sverigeprojektet som SKL driver handlar om att hantera de olika förutsättningar som kommuner står inför.

Hur kommer det at vara i vår kommun 2025? Hur ser företagandet ut? Hur ser välfärden ut och hur möter vi de behov som våra medborgare har? Vi ska försöka lyfta blicken för att verkligen se en konkret bild av framtiden där vi hoppas att alla kommuner är med och tar utmaningen och är med i detta projekt. Om vi får en bra bild av framtidens Sverige så har vi lättare att möta utmaningarna. Så kommuner i Västerbotten- GÅ MED!! www.framtidskommissionen.se