Kvinnor med makt, är det ett problem?

Kvinnor med makt är en nagel i ögat på folk, kvinnor med makt provocerar. Unga kvinnor med makt ska vi inte tala om. Dem är det många som tycker om att ogilla, skriver Aftonbladets Lena Melin idag och jag klappar i händerna åt den analys hon gör. Lena är en av mina favoriter i att se saker ur en rättvis synvinkel.

Jag vet, med egen erfarenhet och utifrån det jag läst vid universiteten, att kvinnor med makt provocerar. Det är ett avsteg från normen att kvinnor ska ha makt, kvinnor ska helst inte "bete" sig som en man. Dvs en kvinna ska inte höja rösten i församlingen utan hels nicka snällt till det som männen säger.

Att dessutom vara ung och ha makt är ju än värre. Annie har stor makt och har tre mycket tunga poster; parti­ledare, departementschef och ledamot av regeringens inre kabinett, det sticker ut från normen att det borde vara en man. En man som helst skulle se ut som Reinfeldt.

Vi borde våga se borton kön, etnicitet och ålder och se vad människor står för och vad de säger. Ha en sorts sil som silade bort de normer som vi har som filter när vi bedömer. Tänk om alla politiska företrädare var avkönade, fick en kropp utifrån mallar som ändrades allt eftersom aticifiellt. Skulle vi bedöma vad som sägs annorlunda då? OM Löfven fick en mall som en liten kort, knubbig kvinna med rötter från Afrika i ett sammanhang och som lång ung kille med rött hår och fräknar i ett annat sammanhang.Skulle vi värdera det som sägs annorlunda då? 

Ska vi fortsätta att välja politiker utifrån hur de ser ut och inte utifrån vad de står för och vad de säger? Vilka konsekvenser får det isf för vårt samhälle?