Se debatten från Torsta Ås utanför Östersund ikväll kl 18.00 via den här länken:

Idag debatterar Miljöpartiets Gustaf Fridolin med Centerpartiets Annie Lööf på Torsta i Ås utanför Östersund. Det kommer att vara en hel del Västerbottningar som åker dit för att vara på plats för att höra hur partierna vill utveckla landsbygden. Landsbygdsfrågan är den heta frågan. För dig som är Centerpartist så kommer det att gå att följa debatten på webben via Centralen.

Redan igårkväll släpptes nyheten om den snabbutredning som nu ska göras för att se hur staten kan stötta upp den kommersiella servicen på landsbygden. Det vill säga lanthandeln i byarna. Den butiksdöd som vi sett är förödande för landsbygden. Det måste till både lokal moilisering, köptrohet, ut
vecklade servicelösningar, fler ben att stå på och kopplingar till annan service och företagande. Staten måste gå in och både stimulera men även konkret betala för att service ska finnas kvar på många små orter i landet.

Jag är extra engagerad i de här frågorna dels för att jag drev dem på uppdrag av Region Västerbotten men även då jag i mitt jobb jobbar med fokus på frågor för en hållbar landsbygd och för Norrland.

Det är i kvällens Västerbottensnytt ett reportage om knark i Vilhelmina. Det är bra att det uppmäksammas i media så att föräldrar, vuxna och ungdomar förstår vad det handlar om. Narkotika har inget gott med sig, människor som går under och människor som aldrig får ett fullt värdigt liv.
Alla i samhället måste hjälpas åt för att få bort narkotika från samhället. Ingen får någonsin acceptera och tillåta att knark florerar.

Igår kväll när jag kom hem från Stockholm så fick jag höra att en ladugård brann utanför Vilhelmina. Idag är det en riksnyhet. en företagare har förlorat enormt mycket slit och arbete men det värsta är att han mist djuren på det mest förfärliga sätt. Mina tankar går till företagaren och familjen. Det är svårt att sätta sig in i hur deras dag ser ut idag.

Dagarna i huvidstaden ägnades åt arbete med kommande valår och de frågor som vi ska driva på. Det var ovanligt många politiker med på planet ner då det var invigning av Granddagarna nu i måndags. Det är kul att det är sånt tryck på dessa dagar och det är bra reklam för oss Västserbottningar. Jag skulle dock vilja att det inte fick vara några repriser. jag följer dagarna på avstånd och ser att flera inslag påminner om det jag själv varit med på. Jag tror att en lagom förnyelse och uppgradering skulle behövas. De som redan varit med ett år borde få stå på kö i en väntelista med omlopp om tio år. då skulle fler Västerbottningar komma fram och fler bli involverade.

Min telefon ringer och jag har många meddelanden i mitt mobilsvar som handlar om distriktssköterske mottagningarna i fjälldalarna. Det är många oroliga och många förbannade människor då man än en gång känner sig överkörda och ej lyssnade på. Centerpartiet har ställt en interpellation till landstingsledningen som ser ut såhär.

Till/
Landstingsrådet Peter Olofsson

Är detta beslut förenligt med en likvärdig vård i Västerbotten?

Jag kommer att blogga om vad de svarar så fort jag vet.

Härligt att vi fått känna av en rejäl vinterkyla. En sån där kyla som mördarsniglar, fästingar och andra kryp inte gillar. Ser hur växthuset fryst ihop och börjar scrolla frökataloger och längta efter sommaren. Det hör året ska vi göra ett särskilt kålland en bit ifrån de andra vi odlar. Tänk att steka sin egna Brysselkål nästa jul!

Det blir dock lite svårt att planera resegarderoben den här veckan då vi har -32 i Badviken ikväll och ser ut att bli runt noll i Stockholm i veckan. Yllet måste kompletteras med andra material helt enkelt.

Den hör veckan inleds Västerbotten på Grand som du kan följa hela veckan via webbsändningar på www.regionvasterbotten.se
Vår dotter LOTTAKarin är nominerad till Västerbottenspriset och vi håller tummarna så de blir blå. Hon skulle verkligen ha nytta av 30 000 kr för att fortsätta att utveckla sin restaurang www.restaurangsocialize.se

Det här året har jag hjälpt till med föreläsare och deltagare i diverse paneler. Jag tror det kommer att bli kanonveckor framåt där AC får den uppmärksamhet vi gjort rätt för. I så mycket så visar Västerbotten framfötterna och det behöver synas, spridas och marknadsföras.
De åtta inlandskommunerna har en egen dag på tisdag med ett mycket bra program. Det blir kul att se om de tillsammans kan komma fram till samarbeten för utveckling som verkligen tar milasteg, jag håller tummarna!

I veckan togs ett väldigt viktigt beslut i Europaparlamentet. Ett beslut som kommer att påverka oss som bor på landsbygden på ett bra sätt bara kommunerna och landstinget tar tag i frågan och vill ändrar sina egna vanor då det gäller hur de upphandlar.
De nya reglerna handlar om de ca 500 miljarder kronor som staten, kommuner, landsting och regioner shoppar för varje år. Det är allt från pennor till röntgenapparater. Det är även tjänster av städbolag och byggfirmor och köp från företag som levererar mat till äldreomsorg och skolor.

Fram till idag har kommunerna kunna säga att de bara följer lagen om offentlig upphandling då de frångått krav på närproducerade produkter, att företagen ska ta miljöhänsyn eller att de ska garantera en hyfsad arbetsmiljö och villkor för de som arbetar.
Det har åxå varit svårt för små företag att kunna konkurrera och vara med i upphandlingar lokalt då det efterfrågats så stora kvantiteter att de inte mäktat med.

Men nu med det nya beslutet blir det bättre. En kommun får nu dela upp tjänsterna på flera mindre aktörer, och ställa andra krav på leverantörerna än lågt pris. Det kan vara att det ska vara rättvisemärkt eller att ett lands fackliga kollektivavtal respekteras av utländska företag.

När en kommun kan ställa krav om miljöpåverkan eller sociala effekter så blir det lättare att köpa in närproducerad eller ekologisk mat och att välja välfärdsföretag med sociala värderingar.
Nu är det upp till de västerbottniska kommunerna, landsting och Region att agera, ta fram nya upphandlingspolicys och fundera mer när det ska upphandlas. Upphandlingen kan ju vara ett fantastiskt verktyg för att öka de lokala företagens möjligheter att växa och utvecklas. Det är då det skapas jobb lokalt.

I måndags berättade jag i min blogg om att det ryktades om att S majoriteten i Landstinget nu tänkte lägga ner distriktssköterskemottagningarna i fjälldalarna. Idag kan du läsa reportaget här i VK att det är sanning. Bra där VK.
Jag tycker att man ska tänka tvärtom. Det är i fjälldalarna det nu växer och det är till fjälldalarna besökarna sig söker. Det är där servicen borde stärkas upp så att det blir tryggara för både de som bor, de som besöker och de som ny bygger.

Att göra Stalon till en serviceort är svårt då det inte finns annan service där. Att lägga samman olika former av service på en ort är ett bra exempel där människor kan både besöka sjuksköterska, låna böcker , handla, gå ut och fika och se lite folk. Men det behövs mycket om det ska bli möjligt i Stalon. I Saxnäs finns tillkommande service, man kan handla, äta gott, se lite folk och även gå och bada. Samma sak i Dikanäs där service finns samlad.

När man lagt sjukhus mitt i skogen som man gjorde i Norrbotten så blir det ingen succé utifrån att tillkommande service saknas. Det här borde landstinget dra lärdom av där Landstinget i Norrbotten även de drivs av Socialdemokrater. Att däremot lägga in distriktsköterskan på en plats dit människor söker sig, är en bättre idé.

Jag kommer att göra allt jag kan för att det här inte ska bli en sanning och jag hoppas att människor i fjälldalarna oavsett partitillhörighet gör som Doroteaborna, ockuperar sin mottagning.

Hittade en väldigt intressant artikel om de vrångbilder som vi matas med om hur det är ställt i Sverige. Den säger att vi den debatt som förts om skatter och resurser till välfärden varit förvirrad. Vi som medborgarna har matats med påståenden om hur vård, skola och omsorg monteras ned, trots att statistiken säger något annat.

Läs själv på: http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/konkurrens_i_vard_skola_och_oms/resurserna-till-valfarden-nar-toppnoteringar_210798.html

Eller läs här nedan:
”Vrångbilden upprätthölls vid Vänsterpartiets kongress, där såväl skattehöjningar som ökade offentliga åtaganden föreslogs. Det har saknats en samlad bild, vilket öppnat för felaktiga uppfattningar.
Det påstådda motsatsförhållandet mellan sänkta skatter och mer resurser till vård, skola och omsorg har varit ett återkommande tema i den offentliga debatten. Det tydligaste exemplet har varit skolan. Budskapet i den senaste PISA-undersökningen, som visar att svenska elever halkar efter i en internationell jämförelse, är oroande. Men oroande är också den selektiva verklighetsbeskrivningen i den efterföljande analysen. Uppfattningar om bristande resurser lyfts fram som förklaring till de sämre skolresultaten. Inte sällan beskrivs utvecklingen som en följd av skattesänkningar. Sådana slutsatser är missvisande.
Fakta är att resurserna till skolan ökat och att mer nya resurser tillförts än i många jämförbara länder. Undervisningsresurserna per elev i grundskolan och gymnasiet är högre idag än år 2000. Detsamma gäller lärartätheten. Även förskolan har mer resurser och högre personaltäthet idag än vid sekelskiftet.
Svenskt Näringsliv har undersökt skattetryck, skatteintäkter och resurser till vård, skola och omsorg under 2000-talet. I en kommande rapport (23/1) analyseras utvecklingen. Slutsatserna är tydliga. Parallellt med sänkta eller slopade skatter har skatteintäkterna vuxit och utgifterna för vård, skola och omsorg ökat. Kombinationen skiljer ut Sverige från de flesta övriga länder under det senaste decenniet.
Sedan mitten av 1990-talet har transfereringar, exempelvis a-kassa och sjukpenning, och ränteutgifter fallit som andel av BNP. Färre sjukskrivna och arbetslösa, skärpta regler samt amorteringar och sjunkande marknadsräntor har bidragit till detta. Samtidigt har offentlig konsumtion, mestadels utgifter för vård, skola och omsorg, ökat. Det gäller totalsumman, men även när man mäter realt, per brukare och som andel av BNP. Resurserna som tillförs välfärdssektorn är också höga i ett internationellt perspektiv.
Resurserna till vården har ökat mer än vad enbart den ökade befolkningen hade medfört. Inom stora delar av vården har resurserna per vårdkontakt ökat. Kostnaderna för handikappomsorgen har, justerat för prisökningar, vuxit med cirka 50 procent sedan sekelskiftet och motsvarar idag två tredjedelar av kostnaderna för äldreomsorgen. De totala kostnaderna för äldreomsorgen har ökat något. Resurserna per brukare inom äldreomsorgen är oförändrade sedan 2007, vilket är så långt tillbaka som jämförelser kan göras.
En annan felaktig föreställning är att förändringarna skett med lånade pengar. Det stämmer inte. Sedan år 2000 har den offentliga sektorns skuldsättning fallit med tolv procentenheter i förhållande till BNP och är i dag internationellt sett låg. Överskotten i kommunsektorn har historiskt sett varit höga under 2000-talet och i linje med sektorns mål om god ekonomisk hushållning.
År 2000 toppade skatteintäkternas andel av BNP. Samtidigt infördes vid denna tid en rad regler som syftade till att säkerställa sunda offentliga finanser. Då inledde den dåvarande socialdemokratiska regeringen också de skattesänkningar som vi sett sedan dess. Hittills har skattetrycket sjunkit med nästan sju procentenheter, till 44 procent.
Det är en tydlig förändring i skattepolitiken även om Sverige fortfarande har bland världens allra högsta skattetryck. Sedan år 2000 har skatteintäkterna ökat med 260 miljarder kronor, justerat för inflationen. Ökningen kvarstår även när hänsyn tas till den demografiska utvecklingen. Utvecklingen har varit jämnt fördelad med växande skatteintäkter och fallande skattetryck under såväl socialdemokratiskt ledda regeringar som när Alliansen haft makten.
Det nya seklet inleddes med beloppsmässigt stora skattesänkningar på arbete genom skattereduktionen för pensionsavgift. Andra viktiga åtgärder för att underlätta generationsskiften och företagande har varit slopade arvs- och gåvoskatter samt nya så kallade 3:12-regler. Efter regeringsskiftet 2006 har skattesänkningar på arbete fortgått genom jobbskatteavdrag och företagsklimatet har fortsatt förbättras genom bland annat slopad förmögenhetskatt och lägre bolagsskatt.
Många av skatteåtgärderna har förbättrat ekonomins funktionssätt och bidragit till en förhållandevis stabil utveckling med stigande skatteintäkter och ökade reala satsningar på vård, skola och omsorg. Goda tider med växande BNP kan i sig innebära lägre skattetryck. Men även under finanskrisen och de tuffa åren därefter har det lägre skattetrycket bestått. En god utveckling framöver kräver att skattesystemet fortsatt reformeras.
Den svenska välfärden står inför stora utmaningar, inte minst den åldrande befolkningen. Kraven på skattesystemet tilltar också i en allt mer globaliserad värld. Den framtida finansieringen av välfärden beror på hur vi lyckas skapa förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft. Vi borde enas om att diskussionen om skatter och välfärd blir fruktbar enbart om vi utgår från fakta.
Hur resurserna används har fått förhållandevis lite utrymme i debatten. Kvantitet och ekonomiska resurser är inte detsamma som kvalitet. De dyraste verksamheterna är långt från alltid de bästa. Effektivare organisation, smartare resursanvändning eller nya arbetsrutiner kan skapa utrymme för ökad kvalitet för en given kostnad. Viktiga instrument för att stimulera till ökad effektivitet är konkurrensutsättning, kombinerade med tydlig upphandling, rätt utformade ersättningssystem och noggrann kvalitetsuppföljning. Det här borde debatten handla om.”

För några år sen jobbade jag tillsammans med Arena för Tillväxt, det ägs av Sveriges kommuner och landsting och tar fram fakta för kommuner när det gäller tillväxt. I deras senaste nyhetsbrev skriver de om tillväxt. De skriver, ”All time high” i antal sysselsatta!

Aldrig har det varit fler antal sysselsatta i Sve- rige än det var tredje kvartalet 2013, 4 786 000.
Tar man hänsyn till folkmängden så visar syssel- sättningsgraden, 15-74 år, en hög historisk nivå tredje kvartalet 2013, men att den ex. var högre tredje kvartalet 2007 och 2008. Eftersom det är tydliga säsongsvariationer i statistiken är det viktigt att respektive tidsperiod (kvartal eller

Skill- naderna beror bl a på att de stora årskullarna födda i mitten av 40-talet successivt har lämnat arbetsmarknaden senaste åren vilket reducerat sysselsättningsgraden, 15-74 år, samtidigt som folkmängden ökat markant i Sverige senaste åren, framförallt beroende på det höga migrationsnettot.

Läs hela nyhetsbrevet på www.arenafortillvaxt.com

Den tid vi lever i kommer inte att stanna, ej heller kommer tiden att vända och gå bakåt! Trots att flera av de som debatterade idag skulle önska att det vore tvärtom. Att tiden stannar, går bakåt och att framtiden aldrig skulle kräva några nya lösningar på de utmaningar som finns.

Skola, ekonomi och jobben var de stora frågorna id debatten idag. Det är olika bilder av verkligheten de två blocken presenterar. Ekonomin kritiseras trots att omvärden skryter upp Sverige att hålla en bra ekonomi och ekonomiska politik. Statlig förvaltning ska enligt ett förslag från Socialdemokraternas ekonomiska talesperson Magdalena Andersson, (finns på S hemsida) krympas ordentligt. Om det blev verklighet skulle Umeå drabbas hårt som både har Universitet och statliga myndigheter. 35 000 jobb skulle försvinna bara från universiteten runt om i landet. Det här ville inte S ta upp idag i debatten, det blev lite jobbigt.
I debatten mellan partiledarna så blev skillnaderna på hur de olika partierna ser på tiden, på verkligheten och på vardagen tydliga. Vänstern vill gå bakåt, Socialdemokraterna har inte sett att Sverige ligger bra ekonomiskt till i jämförelse med andra Europeiska länder. Sverige är ett av de länder som stått sig bäst genom den ekonomiska krisen i Europa. Sverigedemokraternas verklighetsbild stämmer dåligt med de fakta och statistik som finns. När Sjöstedt kritiserar regeringen för att flygbolaget Norwegian säger upp personal så har han inte förstått hur arbetsmarknaden eller företag styrs. Det är inte en regerings som styr vad företag gör eller vilka villkor företage verkar under i konkurrens med andra företag. Däremot har en regering ansvar för att se till att företagens villkor är bra och att landets exportmöjligheter underlättas. Här för S fram Centerpoliti i debatten vilket jag tycker är bra. Om fler partier förstår vart jobben skapas så måste det göra skillnad för företagen.

Skolan är en av de heta frågorna och kommer att så vara. Skolan i Sverige idag har stora problem och ligger efter andra länder. Här måste det till en långsiktig politik för att lärare och skolledare ska få lugn och ro och göra det de ska göra, undervisa. Mina systrar som jobbar som lärare säger att de administrerar mer än de undervisar. Det är inte så det ska vara. Mer tid till eleverna måste prioriteras. Yrkesutbildningar är jätteviktiga då de flesta som går en sådan har ett jobb när de är färdiga. Centerpartiet föreslog 9000 nya yrkeshögskoleplatser förra året. Nu föreslår S 6000 platser.
Det kommer att bli ett intressant år för oss som är politiskt intresserade, ett år fullt av debatter och sanningar som måste granskas. För det är ju ofta så att det du förlorar på gungorna tar du igen på karusellerna. Som när S säger att de ska tillföra 6000 nya platser i Yrkeshögskolan men samtidigt lägger förslag som skulle dra bort 35 000 högskoleplatser. Det kommer att komma mera..