I framkant kvalitetsmässigt och på efterkälken ekonomiskt…

I veckan har det varit sammanträde med landstingets hälso och sjukvårdsnämnd, där vi fick information om vad som är på gång i nämndens ansvarsområden. Vi fick höra hur landstinget ligger till i jämförelse med andra landsting i landet, där Västerbotten ligger i framkant inom många områden och man får känna sig både stolt och glad över det arbete som innovativa människor driver på. Glesbygdsmedicinskt centrum lyfts fram (såg att en läkare ska anställas i Holmsund som ska kunna jobba på distans mot patienter ute i länet via tekniken.) Mycket bra och mycket intressant för andra delar av världen.

Vi får ett material med siffror på hur rekryteringsbehovet prognostiseras för de kommande åren. Det är många som går i pension så det gäller att vara rädda om befintlig personal och inspirera unga att utbilda sig i vårdyrken.

Stafettläkarkostnaderna ökar och kommer att vara bestående de kommande åren. Det är ett tufft läge! Västerbotten har många vårdplatser utifrån länets befolkning och vi konsumerar mycket vård per befolkning i jämförelse med andra och vi påverkas av att vi har en stor andel av befolkningen som är äldre, vi har tex. långa vårdtider inom geriatrik. Samtidigt gör vi fina resultat inom väldigt många områden och ligger i framkant.

Vi fick en redovisning av ekonomin som sammanfattningsvis inte går bättre utan än sämre än förra året. Den politiska ledningen har under lång tid inte tagit det fulla ansvaret för att hålla budget. (De har under många år skyllt det ekonomiska läget på regeringen.) Det här betyder att det krävs än större budgetdiciplin där alla medarbetare involveras för att vi ska kunna få ekonomin i balans. Det är svårt och det krävs stora åtaganden. Vi i Alliansgruppen tycker det är orimligt med kortsiktiga åtgärder och det krävs en mer långsiktig budgetprocess där vi har en budget som alla som berörs känner är relevant.

I Alliansgruppen diskuterar vi hur vi ser på framtiden, vi behöver se över verksamheten både kortsiktigt och långsiktigt hur vården organiseras och hur olika kompetenser nyttjas. Vi måste se över hur system kan byggas för att äldre som blir sjuka ska kunna få en läkarbedömning där de bor utan att behöva resa. Den nära vården är viktig och måste förstärkas för att spara både människor och pengar.

Som det ser ut idag så är det oerhört svårt för den här nämnden att klara av den omställning som krävs med den budget som majoriteten lagt fram. Så det blir till att förstärka det som ligger i framkant och hitta nya sätt att lösa de behov som finns där samverkan mellan landstingets olika verksamheter är ett ben och teknikutveckling ett annat.

Majoriteten har ett starkt hopp till att den S ledda regeringen ska komma med en penningsäck och rädda upp underskotten. Jag tror de kommer att bli ytterst besvikna. De problem som ledningen i landstinget själva satt sig i måste de själva lösa.

3 kommentarer

  1. Gunilla Billman

    Hej,
    Vad är det som ligger i ”framkant” i landstinget? Antal administratörer,chefer,politiker eller planeringen av Region Västerbotten… konkreta exempel skulle vara kul att höra.
    Vad tycker du om sammanslagningen av akutvårdplatserna o åldringsvården i vår kommun är det framkanten av glesbygdsmedicin kanske? Utveckla är du snäll.
    Ha det bra:)

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      SKL Sveriges kommuner och landsting gör varje år jämförelser mellan olika kommuner och landsting. De mäter olika Kvalitetsmål och hur stor nytta medborgarna har för de skattekronor de betslar in. De har mätt landstingets kvalitet på väldigt många olika punkter. Man kan läsa om detta och välja områden på http://www.kolada.se
      Gå gärna in där och kolla. Vi ligger bra till då det gäller sjukvård på flera områden.

      Jag tror att det lokala samhällets organisationer måste hjälpas åt allt mer. Samarbete är bra men det möste vara på lika villkor. Hemsjukvården tex är en mycket dålig affär för kommunerna. Jag tycker inte heller att kommunen får den del av den kaka man borde ha då det gäller gemensam vårdavdelning i Vilhelmina. Personalen borde även dom i Dtoruman tillhöra Landstinget. Då hänger det bättre ihop.

  2. Carl-Axel Otterhall

    Hej Maria. Samarbetet VLL – Vilhelmina kommun är väl ett exempel på hur Landstinget skall spara pengar. Glesbygdskommunerna får ta över kostnader alternativt utebliven sjukvård/akutvård. Du skriver (och det är väl välkänt) att antalet äldre ökar och det medför ju större resurser mot den målgruppen. Åke Nilsson har skrivit avtal med VLL om att minska antalet för dessa platser samtidigt som han säger att ”Sammantaget är detta ett bra exempel på hur vi kan använda våra gemensamma resurser till att skapa mernytta för våra medborgare”.

    Ja det finns många frågetecken i hans slutord ”Nya tider kräver nya lösningar”.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.