Human och generös flyktingpolitik? För vem?

Igår röstade Sveriges riksdag för en stramare flyktingpolitik. Socialdemokraternas förslag som även Moderaterna röstade för tillsammans med SD, skulle för några år sedan ha kallats för rasistiskt och inhumant.

SD applåderade och deras talman Björn Söder var mer än nöjd. De får ju igenom sina förslag utan att behöva anstränga sig. S har blivit deras främsta kompanjoner utan att behöva stå upp för det de gör.

Det är skrämmande hur snabbt politiken kan ändras och hur lätt det verkar vara att gå från sina ideologiska värderingar. Så idag fylls mitt flöde i sociala medier av personer som hulkande och hukande försöker förklarar sitt röstande i riksdagen i går till förmån för några av de mest restriktiva reglerna i Europa. Det därmed flexibel ryggrad har jag extremt svårt för. Varför försöka förklara er? Ni vet innerst inne att det ni gjort är inhumant och ovärdigt ett rikt land som vi faktiskt är.

Som slutkläm i sina försök att skylla ifrån sig så klämmer de till med att det är för en human och generös flyktingpolitik och att detta bara är ett tillfälligt andrum. Vadå tillfälligt och tillfälligt för vem? Vilka behöver detta andrum? De som flyr? Deras familjer? Barn i flyktingläger? Eller de som åker till Almedalen om några veckor?

Jag har stor respekt för de som är riksdagsledamöter och det jobb de gör. Men jag kan varken förstå eller respektera deras röstning igår. Sverige stänger nu, tack vare er, ute dem som behöver vårt stöd och hjälp, vi splittrar familjer och vi låtsas som om det är flyende människor som är problemet som ska bekämpas. Eller att det är smuggelligor som vi sätter åt vid medelhavet. Det är ju inte smugglarna vi sätter dit, det är de människor som flyr som drabbas. De kommer att fortsätta försöka rädda sina liv, de kommer att fortsätta sätta sig och sina familjer i värdelösa båtar för att korsa havet. Flyktingarna kommer att fortsätta söka ett tryggt liv. Precis som du oh jag skulle ha gjort om vi levde i ett krig eller i armod.

Det finns inget humant och människovärdigt i att Sverige, ett av världens rikaste länder, där du och jag råkat födas till ett liv i bekymmerslöshet och trygghet, nu stänger om sig och vägrar att dela med oss av vårt överflöd. Det är i någon ett fattigt liv…