Stannare och flyttare!

När de unga tjejerna flyttar och de unga männen stannar vilken effekt får det på samhället och vad kan vi göra åt det?

Äldreomsorgen har just nu gigantiska problem att hitta vikarier i sommar då det inte finns människor som söker tjänsterna. Förr jobbade många unga kvinnor under sina sommarlov inom den här sektorn och det var kö till att få jobba. Så är det inte längre. De unga kvinnorna söker inte utan söker sig bort och de unga männen söker sig till andra branscher med andra löner och andra arbetsvillkor. Männen arbetspendlar, tjänar bra och har sina intressen inpå knuten.

Vi i inlandet ser problematiken med urbanisering först då det är vi som drabbas först. Sen kommer de större orterna att få samma problem. Men hur påverkar det samhället och vad kan samhället göra? Det finn ju regionala tillväxtpengar som borde jobba med frågor som påverkar länets framtid strategiskt.

Ett annat sätt är att kommunen gör det enklare att vara kvinna, att det finns barnomsorg när man behvöer den även nattetid, att löner och arbetsvillkor förbättras. Att man kan få utbilda sig på distans emd bibehållen lön om man lovara tt jobba kvar ett antal år. Att man kan styra sin arbetstid, att kvinnor premieras och får möjlighet att starta eget även inom vård och omsorg och att unga kvinnor ser möjligheten i att starta egna företag där de kan sälja tjänster åt även kommunen. Det måste finnas valfrihet och mäjlighet att styra över sitt liv. Att kunna bo i en by är det många unga kvinnor som vill, så därför behöver kommunen bygga flyttbara bostäder i de byar där folk vill bo.

Ett sätt är att se till att unga kvinnor vill stanna, att de känner sig prioriterade, synliggjorda och att det de är intresserade av och vill göra lyfts fram. Idag är det tyvärr tvärtom. Några punkter ur rapporten Jämställd regional tillväxt i Västerbotten:

I Västerbotten är kvinnor underrepresenterade i ledande befattning i de flesta branscher. Vid jämförelse av andel kvinnor som är sysselsatta per bransch och andel kvinnor med ledande befattning i samma bransch är andelen kvinnliga chefer lägre för de flesta branscher.
Unga kvinnor ser att det är svårt att få en eldande befattning i vårt län, enklare i staden.

De regionala strategierna saknas i princip helt jämställdhet som ett mål i sig. Det ger konsekvenser då det gör att man inte behöver ta tag i problemen och konsekvensen av att jämställdheten brister även utifrån regionala prioriteringar av regionala pengar.

Majoriteten av kvinnor jobbar i branscher inom offentlig sektor vilket minskar sannolikheten för att det startas företag i dessa branscher eftersom möjligheterna till att starta företag inom offentlig sektor är mer begränsade. Det betyder att det inte är lönt att satsa på en sån bransch om man vill styra över sitt eget arbetsliv som företagare.

Merparten av de projektstöd och företagsstöd som beviljas i Västerbotten går till branscher där majoriteten sysselsatta är män. Majoriteten av företagsledarna i de företag som beviljas stöd är män. Majoriteten av företagsstöd går till företag inom tillverkningsindustrin. I den kategori var ingen företagsledare kvinna.
Förstår inte de som tar besluten att det här påverkar hur unga kvinnor bedömer sina egna livschanser?

Slutsatsen blir att länet måste identifiera och tydliggöra konsekvenser av hur regionala insatser påverkar jämställdheten och problematisera att unga kvinnor hela tiden ser att ska de ha en valfrihet att styra över sitt egna liv så får de söka sig till staden.

De här frågorna ligger i min bh, jämställdhet är så viktig på så många sätt och ska vi skapa ett hållbart län så måste vi lyfta jämställdhet som en drivkraft för fungerande samhällen.

Läs rapporten här: https://regionvasterbotten.se/wp-content/uploads/2017/04/jacc88mstacc88lld-regional-tillvacc88xt-behovs-och-nulacc88gesanalys.pdf