Hong Kong?!

Av , , 2 kommentarer 7

Har fått frågan i sociala medier vad jag tycker om förslaget att länets kommuners två främsta politiker och de som leder två av region Västerbottens styrelser ska åka till Hong Kong på studieresa. Jag svarade vad jag tycker, det är en dålig idé.

Främst för att det inte går ihop med det vi har att hantera ekonomiskt i både kommuner och i regionen och att det finns många andra luckor att fylla kompetensmässigt. Men även ur demokrati och klimatsynpunkt. Ska en resa göras så måste medborgare se nyttan med en sån resa. Svårt att tro att medborgare skulle acceptera en resa för politiker som de som medborgare bekostar. Samtidigt som besparingar sker i deras vardag. Demokratin bygger på förtroende. Detta förtroende måste man förvärva. Tror det är få kommuner som kommer att sända några politiker på detta.

I veckan fick vi en redovisning av hur regionen tänker kring Regional utveckling. Dock pratades det inget om resor till Kina. Vi fick däremots veta att staten ger uppdrag till regionerna att jobba med utveckling och tillväxt. Det handlar om att få företag att växa, utvecklas, anställa och hitta nya produkter. Det betyder att samarbeten och samverkan är viktig för att skapa kontakter och knyta an människor och skapa nya ideér.

Region Västerbotten ska jobba med kollektivtrafik, kultur och regional utveckling i övrigt. Staten kräver in länstransportplaner, regionala utvecklingsstrategier, kollektivtrafikplaner etc. Pengarna kommer från pengar från EU, från staten och från skattebetalarna i länet.

Kommunerna och regionen samarbetar kring räddningstjänst, avfall, media tills skolor, gymnasiesamverkan, vård och omsorgscollege, bredbandsutbyggnad, kulturarrangemang, infrastruktur som järnväg mm. Främja, balansera och företräda regionen är fokus för regional utveckling.

Det man måste komma ihåg när man lyssnar på detta är att utvecklingen och tillväxten sker i företag. Det är företagen som skapar jobben, som utvecklar och som skapar villkor för människor att bo där de vill. Så jag frågade om inte bilderna som visades borde ha mer av näringsliv och företagande. Nu var det stort fokus på kultur. Jag fick ett bra svar att han erkände att fokus borde förstärkas så nästa gång jag får se den här typen av bilder är det förhoppningsvis med fokus på näringslivet och företagen.

Mer om nära vård

Av , , Bli först att kommentera 2

Nu jobbar regionen för att organisera sig i närvårdsområden. En mer nära vård. Britta Vinsa ny hälso och sjukvårdsdirektör för Region Västerbotten berättar om planerna i veckan. Jag försöker skriva ner det som togs upp.

Nära vård, det handlar om att få sina behov av vård, tillgodosedda så nära hemmet som möjligt. Kan man få hjälp hemma så är det jättebra, eller måste man in till ett vårdrum, en vårdcentral, till sjukstugan eller måste man in på sjukhus. Att se till att du får den vård så nära som möjligt är både enklare för dig som människa och ger bäst kvalité och ekonomi. Att utgå från människans behov och samarbeta med andra som berörs är tanken.
Södra Lappland blir ett sjukvårdsområde där alla chefer nu tillsammans ska titta på hur man kan sätta mål, effektivisera, samverka och få en mer god och nära vård för människors bästa.

Nationellt kommer man att flytta mer av den högspecialiserade vården i landet så att det blir noder som blir med samlad och specialiserad. Vi vet inte riktigt idag på vilka vårdområden som kommer att hamna vart. Idag är svåra brännskador tex och barnhjärtsjukdomar högspecialiserade områden.
Det är idag brist på många yrkesgrupper i Västerbotten. Sjuksköterskor, tandläkare, läkare och många andra yrkesgrupper. Det är en stress som gör att människor sliter i sitt jobb. Det här behöver vi jobba mer med. Både att få fler som utbildar sig, vill jobba och vill stanna kvar i jobbet länge. Trivas och må bra.

Britta lyfter några tankar om vad som behöver göras framöver: effektivisera, öka kapaciteten, mer egen vård, hälsofrämjande arbete, digitalisering, bemanningsplanering, upphandla, minska utbudet och se till att strukturerna fungerar.
Vad tänker du om detta?

Hur ska vården finansieras och hur vill du ha det?

Av , , 1 kommentar 3

Sverige har en brist på arbetskraft trots att vi har arbetslösa. Den ekvationen handlar om att vi har en hög konjunktur i Sverige och att de som söker jobb inte har de utbildningar som krävs för jobben eller att man är nyanländ. Annika Wallenskog chefsekonom vid SKL berättarvid en kick off för regionpolitiker om hur det ser ut i Sverige. Hon visar kurvor och diagram och jag försöker anteckna ner det hon säger.
Kurvorna över bostadsbyggande som visar att Sverige investerat stort i bostäder tidigare men att den trenden vikit ner. Det byggs sjukhus, skolor och förskolor men det privata byggandet har minskat.

Idag är det rekordhög sysselsättning närapå 73 % av den arbetsföra befolkningen mellan 16-64 år jobbar. Men kommer en kris så kommer sysselsättningen att dyka brant neråt. Antalet arbetade timmar har ökat men den kurvan viker nu ner sig. Det här gör att det kommer in mindre skattepengar, dvs pengar till välfärden. 2020 tar högkonjunkturen slut men det blir inte en lågkonjunktur utan en mer normal konjunktur enligt prognoserna. Det kommer att bli betydligt mindre pengar till regionerna och kommunerna de kommande åren.

För att få ihop sin ekonomi kan en kommun eller en region höja skatten. Genomsnittet ligger på 32.19 kr skatt på varje hundring du tjänar. I norr ligger vi vanligtvis över snittet vilket gör det svårt att höja än mer. Vi slår redan i taket.

I Västerbotten har vi varit bra på att spekulera på börsen, vi har vunnit på finansmarknaden som gjort att vi fått in vinst till regionen. Det har gjort att vi trots att vi gjort av med mer pengar än vi fått in ändå gått plus i bokslutet. Finansiella poster har räddat oss!
Patienter vårdas kortare tid på sjukhus, antalet vårdplatser minskar och antalet vårdtillfällen minskar men kostnaderna för varje vårdtillfälle ökar i raketfart. Skälet till att det ökat å är att personalkostnaderna ökar så snabbt. Det är svårt att få fatt på utbildade människor som sjuksköterskor. Det är svårt att få människor att jobba obekväma tider vilket vården har.

Ett annat område som drar iväg är kostnader för läkemedel. En spruta mot lymfomcancer kan kosta flera miljoner. Idag kostar mediciner för äldre än 75 år i genomsnitt 6000 kr per invånare och år. Då antalet äldre ökar så kommer den kostnaden att öka.
När det brister i pengar i regioner och kommuner kan man ju tycka att staten sak rycka in och vara med att betala. De borde väl lägga mer pengar på välfärden? Det kan vi glömma! Statens utgifter ökar också så de kommer inte att kunna lägga mer pengar till kommuner och regioner redan från 2019 och framåt. Staten kommer att säga att regionerna och kommunerna får fixa det här själva.

När man föds kostar man ca 25 000 kr för samhället. Sen blir det lägre kostnad fram tills man är 15 år. Ungdomars behov av psykiatri har ökat rejält så då kostar man lika mycket som när man föds. Sen blir man billigare fram tills man blir gammal och ökar sen från 60 år och skenar från 80 år. Att antalet äldre av befolkningen ökar gör att det blir allt färre som jobbar och ska betala skatt. Så det kommer att bli spännande att få ekonomin att hålla ihop framöver. Det är inte konstigt att vi höjer pensionsåldern.

2070 beräknas det att vi lever i snitt till vi är 93 år. Idag är det 89 för kvinnor och 87 för män. Om 10 år kommer de över 80 år att vara 44% fler än idag och de som jobbar kommer att vara 6% förre. Ingen vidare ekvation. Västerbottens siffror ser än värre ut. Vår befolkning kommer mest att bestå av äldre.

Det kommer att behövas fler människor som jobbar. Om man räknar så kan men se att alla som tillkommer på arbetsmarknaden kommer att behövas i vården. Men så kommer det ju inte att bli. Det är ju fler som behöver jobb än offentlig sektor.

När man reflekterar över det Annika säger så är det svårt att få ihop det. Vad är lösningarna? Vad kan vi göra idag för att hantera denna framtid? Hon lyfter att vi måste ha en samsyn med staten om riktade bidrag som kommer och går. Kommuner och regioner måste kunna få bestämma vad pengarna behövs till och anpassa sina verksamheter utifrån sina behov utan att regelverk sätter stopp.

Effektiviseringar, nya lösningar, digitalisering, nära vård så att människor kan vårdas hemma så länge det går, glesbygdsmedicin, hur kan människor själva kunna få möjlighet att sköta sin sjukdom och bara besöka läkare när det behövs. Mäta själv sina värden och inte behöva åka långt för återbesök. En bättre hälsa, försvåra för rökning tex. Alternativa intäkter, andra skattebaser, ökad fastighetsskatt, förlängt arbetsliv var några av de saker som hon tog upp.

Vad tänker du omkring detta? Håller du med?

Tufft blir tuffare

Av , , Bli först att kommentera 4

Det här är sådant en politiker som jag inte vill höra men måste begripa och ta ansvar för. Många vet att Sverige är inne i en högkonjunktur men att bedömare nu ser en avmattning. Det säger Annika Wallenskog chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting. Hon pratar på Centerpartiets kommundagar i veckan. Hon säger att det är tufft och det kommer att bli tuffare för kommunerna.

PÅ 90 talet var Sveriges Europas Grekland, det var verkligt tuffa är. Det som hände då var att människor miste sina jobb. Det tar väldigt lång tid innan det vänder. Nr många jobbar så kommer det in mer pengar till kommunerna som det nu gjort under många år. 2018 börjar vi se att det börjar hända saker i kommunerna där behovet inom socialtjänsten ökar. Både att pengarna från Migrationsverket inte längre kommer och att bostadsbrist gör att kommuner måste fixa bostäder samt att det är svårt att få tag på folk att anställa. Det gör att kvalitén sänks i kommunerna när man måste leverera trots att man saknar rätt kompetens.

Kommuner behöver bygga mer som nya förskolor, skolor, äldreboenden, VA anläggningar. Behoven ökar men resurserna minskar. Skatteintäkterna kommer inte att räcka till.

Västerbotten minskar antalet av befolkningen i arbetsför ålder och antalet äldre över 80 år ökar med 30%. Det ger ökade krav på välfärden och mindre människor som betalar in skatt. Behoven av personal inom välfärden kommer att behöva varje människa i arbetsför ålder. Resten av samhället skulle inte få anställa en enda en. Dvs företag skulle bli utan personal.

Så det kommer att bli en kamp om personal. Så vi kommer att behöva jobba på ett annat sätt för att klara av vård, skola, omsorg och fundera på hur vi organiserar arbetslivet, digitalisera arbete och hitta alternativa inkomstkällor.

Så intressant och så svårt….

Hur samverkar vi…

Av , , 1 kommentar 4

Varför behövs samverkan? Den frågan ställs på de utbildningsdagar som alla regionpolitiker var på i veckan. Svaret är att en part inte klarar individens alla behov. Det är mer effektivt och vi lär mer av varandra och tar bättre beslut kring en individ som gör att den inte faller mellan stolarna. Både då det gäller vård men även i vardagligt liv. Ambitionen är att få alla kommuner att hjälpas åt och att driva arbetet i region Västerbotten.

Det finns en överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2019-2022. Det handlar om att effektivisera, öka kvalitén, öka kunskap, skapa tillit och förståelse för varandras uppdrag, ansvar och förutsättningar samt att stärka sammanhållningen i länet.

Här är det viktigt att vi tar vara på de erfarenheter som finns och smala de resurser som finns i både pengar och kompetenser.

Jag lyfter upp hur viktigt det är att partierna hinner diskutera de frågor som beredningen för regional utveckling innan det ska upp till beslut i nämnden. I sammanträdesplanen ligger beredningen samma dag som nämnden. Jag antar att det som ska beredas den dagen är frågor för nästkommande nämnd. Det måste ju finnas tid för det interna arbetet i partierna. Ingen ledamot vill gå till en nämnd och inte ha mandat från sitt parti för de beslut som ska tas.

Samverkan kommer vi att behvöa utveckla på alla ledder. Det är tillsammans vid kan lösa de problem som finns.

Närmare vård på G!

Av , , Bli först att kommentera 2

Vården nära är så viktig för att vi ska känna oss trygga. Det är något som vi i Centerpartiet jobbat hårt med. Vi villa tt dus ak få den hjälp du behvöer så nära som möjligt när du behvöer hjälp.

Vård nära handlar både om avstånd geografiskt men det handlar också om att det är öppet den tid som passar mig och att det är personal som jag har haft kontakt med och känner mig trygg med.

Vi en utbildning förra veckan för regionpolitiker fick vi diskutera detta emd nära vård. En enkät som gått till alla patienter i länet visar att 86,6% av de som besöker vården tycker att deras vårdbehov tillgodosetts. Men ca 100 besök per dag i länet anser att de inte fått den vård de behövt. Det är för många.

Det värsta för folk i länet är att man känner sig osäker på att få komma in i vården, att få hjälp när man behöver det. Det gör att man känner sig otrygg och kanske söker vård oftare än man skulle behöva om man var trygg. Att sätta individen i centrum och utgå från den har visats sig vara ett sätt att bli bättre.

Jag frågar de ansvariga hur det ser ut om man ser regionala skillnader över länet. Det fanns inte svar på det då man enbart tittat på lämnat i stort. Jag tror att det är viktigt att jämföra hur vården upplevs utifrån vart man befinner sig i länet. Att Vårdcentralen i Storuman klarar av långt många fler av de behov som patienterna har i jämförelse med vårdcentralerna i Umeå visar ju på att man jobbar olika över länet. Hur kan vi jobba mer lika över lånet och hur skulle det arbetssätt man har i Storuman kunna få genomslag även i Umeå?

Vi ska nu organisera om vården i länet i tre områden, ett i Skellefteå, ett i inlandet och ett i Umeå. Jag tror det kommer att bli bra. Att samarbeta närmare varandra och hitta lösningar för individen och inte skicka människor runt i systemet. Det kommer att bli spännande!

Vart gick pengarna?

Av , , 1 kommentar 2

Här kommer en till blogg från de utbildningsdagar som vi som regionpolitiker hade i veckan. Nu kring regional utveckling som är grunden för att länet ska utvecklas.
Den regionala utvecklingsstrategin ska lägga upp planer för hur hela länet ska utvecklas och se till att det blir av. Det finns ett nationellt uppdrag som reglerar vad som ska göras så allt får vi inte hitta på själva.

Det är frivilligt för regionen att i samverkan med staten göra livsmedelsstrategi, kulturplan, digital agenda och exportsamverkansplaner. Regionen själv kan ta egna initiativ som att vara med att betala för Norrlandsoperan och genomföra Västerbotten på Grand Hotell i Stockholm. Men regionen kan också välja att arbeta med samverkan mellan kommuner som omkring intagningar till gymnasieskolor, avfallsfrågor, räddningstjänst, undervisningsmaterial etc.

Allt som görs både från regionen och kommunerna handlar om människors vardag. Ju närmare människor arbetet, kontakterna och inspirationen tas dess bättre.
Nu ska en ny strategi tas fram 2020 – 2040. Den förra handlade om ekonomisk tillväxt och nu ska vi titta lite bredare än så. Tänka mer på hållbarhet, ekonomisk, ekologisk och social. Utveckling kan ju vara så mycket. Vad är livskvalitet tex? Nu finns något som kallas BRP+ brutto regional produkt och plusset står för livskvalité.
Vi kommer att använda OECD sätt att mäta och se på livskvalité. Det kommer att bli bra mycket bättre att se hela länet, tänka och utgå från människors upplevelse av livets kvalité. Jobb, fritid, bostäder, balans mellan jobb och fritid, en god hälsa, sociala relationer, känna oss väl till mods och vara nöjd.

Naturkapital, ekonomiskt kapital, socialt kapital, humankapital hänger liksom ihop genom våra 15 kommuner. Vi har olika växtzoner, befolkningstätast efter älvdalarna och vid kusten.

Det har varit ett antal möten i Lycksele där man diskuterat olika områden nu i höst. Det kommer att komma en redovisning nu i februari för vad som är gjort och vilka resultat vi nått så längt. Nu i vår kan det bli en digital dialogfas så att människor kan vara aktiva och engagera sig i frågorna. Planen ska vara klar 2020 då den ska antas av oss politiker.

Jag tycker det är viktigt att vi ser hur medel och ambitioner för regional utveckling har spridits över länet. Vart ligger tyngdpunkten och hur kan vi sprida regional utveckling över länet? Oerhört viktigt för att både se och verka för hela länet mot 2040.