Byskolornas framtid

Iågr kväll var det möte i skolan i Nästansjö där bybor från både Malgovik och Nästansjö med kringområden bjudit in kommunpolitiker. Jag och Annika var med från Centerpartiet. Ett väldigt bra upplägg där vi fått frågar att förbereda oss på som var väl igenomtänkta. Vi delades upp i fyra grupper där vi diskuterade olika infallsvinklar udner kvällen. Du kan se live sändningar i mitt facebookflöde från gårdagen där jag berättar om vad som sades.

Ett stort engagemang och en stor frustration från de föräldrar som har sina barn i skolan me även från de som nyss flyttat in i byn coh som fått sina första barn. Det är verkligen hårt mot dem att prata om att lägga ner skolor. Det är så långt från det jag står för, jag står för en levande landsbygd, decentralisering och att vi ska satsa på byarna och den kraft som finns där. Trots det kan jag behöva ta beslut bara pga den styrande majoritetens oförmåga de senaste tio åren att styra ekonolmin och anpsassa den utifrån hur stor kommunen är. Beslut som kommer att riva hjärtat ur kroppen på mig.

Jag förklarade att byskolan i Nästansjö är min skola, det är där jag har mina minnen och min uppväct. Det sliter verkligen i själen att prata om att lägga ner den men att när vi står där och har tagiot fram alla alternativ så kanske jag måste ta ett sånt beslut ändå. Jag som politiker måste ta ett långsiktigt ansvar för hela min kommun och alla dess verksaheter. Nu ska cheferna ooh rektorerna fortsätta räkna på olika alternativ och lösningar så att vi vet vad vi ska prioritera. Sanningen är att det är 30 miljoner bara i utbildningsnämnden som ska sparas det här året. Sens ak det sparas i alla andra nämnder coh styrelser också.

När KDs representant säger att de föreslagit att spara på kommunstyrelsen och höja skatten istället så undrar jag vad han då menar. En skattehöjning på 14 kr till per hundring är det som behövs. Vill du betala nästan halva din lön i skatt? Vad ska vi ta bort i kommunstyrelsen som har en pytteliten budget, sophämtning, stänga av vattnet och stänga avlopp eller sluta ploga vägar? Det han borde sagt är att vi kan tvingas lägga ner allt som inte är frivilligt som gymnasieskolan, fritidsgården, ishallen, biblioteket, simhallen, bowlingen, ridhuset, stänka Folkets Hus och lägga ner alla föreningslokaler och ändå räcker det inte till. Det vi måste göra är att se till att skolstrukturen är anpassad utifrån hur barnantalet ser ut i kommunen. Det är så att egentligen har vi råd med en skola utifrån det antal barn vi har och idag har vi Dikanäs, Saxnäs, Malgovik, Nästansjö; volgsjö och Strandskolan. Vi msåte också se tilla tt felr betalar skatt i vår kommun, att fler företag vågar växa och anställa, att människor vill och kan bo i vår kommun där byarna är mest attraktiva. Hur löser vi denna knut?

Kan du hjälpa oss att lösa den här krisen så är du varmt välkommen med inspel. Det är inte så kul att vara en politiker som ska ta ansvar för det här men om vi alla hjälps åt så kan det bli lättare att skapa en hållbar kommun på sikt. Där pengarna räcker till och där vi inte har ständiga hot över oss varenda år. Utan där politiker har pengar över attt satsa på bra saker och investera i sånt som gör vilhelmina bättre och bättre för alla de som bor, besöker och driver företag här.

4 kommentarer

  1. Mathias Haglund

    Hej Maria, bra blogginlägg. Vi i Vindeln är ju i en liknande situation. Håller med om att det river i själen att diskutera sådana här frågor. Du skriver att det har funnits en oförmåga att fatta beslut under de senaste tio åren att styra kommunens ekonomi. Har du några exempel på vad det kan vara? Vad är det för beslut som skulle ha fattats? Du skriver också att ni måste anpassa skolstrukturen efter hur barnantalet ser ut i kommunen och sedan räknar du upp sex skolor som du anser att ni har råd att ha kvar. Finns det möjlighet i Vilhelmina att anpassa skolstrukturen till ekonomin utan att lägga ner byaskolorna? Och finns det, med tanke på min första fråga, andra åtgärder som man kan genomföra utan att det drabbar byaskolorna? Eller borde dom redan ha genomförts. Stora frågor. Jag funderar själv mycket på sådana saker eftersom vi har en situation som är i det närmaste identisk. Hälsningar Mathias (s)

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      Vi kämpade oss ner till en budget i balans 2010 men sen har budget inte hållits än om vi nått resultat då vi fått mer i intäkter som räddat resultatet. Men verksamheterna har inte hållit sina ramar på många år. sKR frågade hur politiken hade tänkt när Vi sett ekonomin gå åt fel håll. Det undrar jag också som varit i opposition 2010-2018. Kommunen har byggt verksamheter som är för stora utifrån befolkningens storlek. Vi har två fjällskolor f-9 en friskola -9 två byskolor f-6, en grundskola 1-6, en högstadieskola 7-9 och en gymnasieskola som har ett stort utbud av program. Jag ser inte att någon av fjällskolorna går att flytta, avstånden är för stora. Tätortskolan är inte problemfri då den är stor medan byskolorna har de bästa resultaten och håller sina kostnader vilket tätortskolan inte gör. Friskolan har även den bra resultat. Så dilemmat ör att det är för många enheter utifrån de pengar vi har. Jag hoppas vi kan omorganisera hela skolstrukturen utan att det tär så mycket på befolkningen. Men ändringar måste till.

  2. Robin B

    Jag tror ju inte att det här är vägen att gå för att ”få en bättre kommun på sikt”. Det som det här kommer bidra till är snarare motsatsen, sämre förutsättningar för oss som väljer att inte bo på plassn.

    Ta som exempel att en småbarnsfamilj flyttar in i Lövnäs. Sen Strömnäs skola la ner är ju närmsta alternativet Malgoviks skola. Skulle den nu bli nerlagd är det 10 mil buss varje dag till antingen Saxnäs eller Vilhelmina, det är inte hållbart.

    Jag tror att detta kommer bidra till en sämre inflyttning i kommunen, fler och fler hus i byarna där lyset är släckt och bron är igensnöad och som aldrig kommer se liv igen.

    Jag förstår att det här är något av ett dilemma för styrande i kommunen, men det måste finnas andra vägar att gå. För om ni släcker lamporna i fler byaskolor så kommer kommunen att dö ut.

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      Ja det är ett dilemma. Byskolor na har goda resultat. Skolverket ser dock inte gott till att antalet elever blir för litet då det riskerar den sociala delen i skolan.

Lämna ett svar till Robin B Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.