När barn demonstrerar handlar det också om kommunutredningen

I veckan har jag varit i huvudstaden och jobbat med lite olika frågor. En av dem berör oss mycket i vår kommun. Det är kommunutredningen som presenterade sitt förslag i riksdagen i tisdags där vi som Cetnerpartister har haft en hel del synpunkter som vi nu ska driva på. Den ekonomiska situationen i kommunerna är svår och trots effektiviseringar och ökade resurser ifrån staten så väntas nu ytterligare prioriteringar.

Något som vi i Vilhelmina verkligen känner av, alla känner av det i vår kommun. Vi lyfter fram i riksdagen att många kommuner, särskilt glesbygdskommuner, har det svårt just nu. Så det är uppenbart att reformer behövs för hur kommunerna ska fungera framöver. Så att man gör en utredning är bra och Kommunutredningen är ett viktigt steg på vägen.

Det utredningen jobbat med är att:
-Identifiera kommunernas utmaningar, särskilt de utmaningar som har en stor påverkan på kommunernas förmåga att klara av sina uppgifter.

-Analysera i vilken utsträckning som exempelvis kommunal samverkan, kommunsammanläggningar, ändrade uppgifter och ansvarsfördelning kan stärka arbetet.

-Föreslå åtgärder framåt – vilka måste kunna genomföras inom dagens system och inte innebära en ökning av statens utgifter.

Det finns mycket bra i utredningen och i stort står vi bakom förslagen i rapporten. Men inte för allt. Vi vill värna det kommunala självstyret. Staten måste betala kommunerna när staten lägger fler uppgifter på kommunerna, vilket man inte gör idag. Vi tycker också att kommunerna själva ska få bestämma vart de statliga pengarna ska läggas i sin kommun. Kommunen själv vet bäst vart pengarna behövs.

Andra saker vi driver på är avskrivning av studielån för boende i glesbygd, att kommunsammanslagningar ska vara frivilliga och att strategisk samverkan mellan kommuner är viktigast för att öka kommuners drift- och utvecklingskapacitet. Att statlig service ska finnas i hela landet

Vi tycker det är helt fel att ge skuldavskrivning till kommuner som väljer sammanslagning. Det löser inte de strukturella och grundläggande problemen. Det blir även som en muta att köpa ut motstånd bara fröa tt bli skuldfria. Vilka signaler sänder det om en kommun som blåst på får sina skulder sanerade och den kommun som gnetat och kämpat för att få ekonomin i balans inte skulle ha någonting för det. Det är fel signaler och risken är stor att ett sådant incitament ger ett ojämlikt utfall. Om kommunerna ser att vi kan gå ihop så ska de naturligtvis göra det om de är möjligt och klokt men kommunsammanslagningar måste komma ur att verksamheten ska kunna bli bättre för medborgarna.

Det som varit viktigt för mig har handlat om skatteutjämningssystemet där utredningens förslag slår fel. Vi behöver se över skatteutjämningssystemet, med större hänsyn till gleshet och tillväxtfrämjande frågor. En annan viktig sak är hur vi ska kunna få bygga på landsbygd, idag i princip omöjligt att finansiera. Där tycker vi att avskrivningsregler för bostäder på svaga marknader ska ses över. Finansieringen av bostadsbyggande i landsbygdskommuner ska ses över.

Så än om man jobbar i riksdagen ena dan, kommer hem andra dagen och träffar skolelever som demonstrerar mot skolnedläggning och har ärendegenomgång med bostadsbolaget så handlar mitt jobb och mitt uppdrag om samma saker. Om att kunna skapa en framtid utifrån det man vill och det man önskar. Det blir så självklart att det behövs nationella reformer för att klara av det lokala framöver.

Det kommer att bli några tuffa år innan vi är i balans. Vi kommer att ha pengar till det nödvändiga och vi kommer att klara av basen i servicen till medborgarna och vi kommer dessutom att ha en pott pengar att prioritera på sånt som vi själva kan bstämma över. Det staten nu kan göra är att se till att kommunerna inte behvöer sänka ribban så lågt att medborgarna tappar tron på samhället.