Skog och strand utan hittepå

Det förs fram en hel del påståenden och en del rena falskheter om den lagrådsremiss som presenterades i veckan. Ska försöka bemöta några av dessa här, men ni får så klart gärna fortsätta höra av er till mig med frågor.

– Vad innebär fri passage?

Fri passage infördes i lagstiftningen 2009. Sedan dess ska fri passage säkerställas vid upphävande eller dispens från strandskyddet. Detta innebär en remsa på för att säkerställa att människor och djur ska kunna passera obehindrat närmas strandkanten. Det finns inget fast avstånd utan kommunen avgör utifrån platsens beskaffenhet vid tomtplatsavgränsning. I LRR hänvisar vi till praxis på 15m, 22m och 40 m. Om det man vill göra av sin natur måste ligga strandnära görs undantag från fri passage. Detta är alltså ingen ny företeelse i lagstiftningen, utan något som redan finns idag och något som överensstämmer med utredningens intentioner, men med en annan lösning. Man kan ogilla fri passage som företeelse men att kalla det no go-zon på 40m på varje sida om ett dike är verkligen att ta i.

– Har länsstyrelsen veto för små sjöar och vattendrag?

Om propositionen går igenom kommer strandskyddet från och med 1 juli 2022 ha en nedre gräns på 1 ha sjöar och 2 m vattendrag. För vattendrag under dessa gränser kommer Länstyrelsen, i enlighet med utredningens förslag, ges möjlighet att återinföra strandskyddet i ’områden av särskild betydelse för strandskyddets syften’. Det utökade strandskydd på 300 m som finns i olika delar av landet är baserad på kriteriet ’området behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften’. Att återinföra strandskyddet för små sjöar och vartendrag kräver alltså en betydligt högre skyddsnivå än för det utökade strandskyddets. Hur någon får det till ett veto för små sjöar och vattendrag förstår jag inte riktigt.

– Vad gäller för konstgjorda dammar?

Rådande praxis är att konstgjorda vatten utan något in- eller utflöde till/från något annat vatten är undantaget strandskydd. Därför tydliggörs i LRR att det är så lagstiftningen ska uttolkas istället för ny lagstiftning. Dock finns en rad anlagda vatten (våtmarker men även olika bevattningsdammar, fosfordammar mm) som har strandskydd. Här kommer strandskyddet upphävas. Utredningen föreslog att en gräns skulle dras för vatten anlagda efter 1975. Det förslag som ligger i LRR har däremot inte någon tidsgräns. Är den enda kritik man har mot förslaget att det inte görs ny lagstiftning för redan etablerad praxis och att det görs via föreskrifter så känns det inte som man har jättemycket att komma med kanske…

– Kommer strandsnära utvecklingsområden (SUO) bli sämre än LIS-områden?

Dagens LIS-områden kan endast inrättas i områden som bedöms lämpliga för landsbygdsutveckling. De ska vara begränsade till både antal och utbredning och är helt förbjudna i ett antal kustområden. I närheten av tätorter så får de bara inrättas i områden av liten betydelse för strandskyddet.

SUO får istället inrättas i hela landet, utan begränsning i omfattning eller antal. Det finns inget krav på landsbygdsutveckling. Kriterierna följer i hög grad utredningens förslag och baseras på att:
1. Det ska finnas god tillgång till strand i trakten. Då tittar man inte bara på den enskilda stranden, utan man kan titta på både den egna kommunen och angränsande kommundelar för att påvisa att kriteriet är uppfyllt.
2. Det ska vara områden med lågt bebyggelsetryck. Alla områden med <3000 invånare bedöms automatiskt ha lågt bebyggelsetryck och uppnår kriteriet. För tätorter 3-7000 så anses lågt bebyggelsetryck börja någon km utanför tätorten. Mellan 7-40000 handlar det om proportionerligt från någon km utanför tätorten och uppåt. Lägger en karta i en kommentar så ni får en bild av vilka stora områden det ändå handlar om.
3. Det ska vara ett område som inte är av särskild betydelse för strandskyddets syften. Här inkluderade utredningen t ex det ovan nämnda utökade strandskyddet. Det står nu uttryckligen att dessa inte ska anses av särskild betydelse vilket innebär att SUO kan användas även i områden med utökat strandskydd.

För att följa upp tillämpning av regelverket kommer en SUO-vägledning tas fram med berörda aktörer och ha fokus på landsbygdsutveckling, samt att det ska göras en utvärdering om fem år för att säkerställa att intentionen i lagstiftningen följs. Jag har stor ödmjukhet inför att lagstiftning kan landa på ett annat sätt än tänkt vid tillämpning, inte minst för strandskyddet, men jag har genuint svårt att se hur man kan säga att SUO kommer bli sämre än LIS.

– Måste strandnära utvecklingsområden gå via översiktsplan (ÖP)?
Nej. Påstår man det så ljuger man antingen medvetet, eller så har man läst extremt slarvigt. Till skillnad från LIS som måste gå via ÖP så kan kriterierna för SUO användas vid dispens utan att SUO är utpekade i ÖP. Men det är så klart smidigt om kommunen pekar ut i ÖP och därmed tydliggör var de kommer anse att kriterierna för SUO är uppfyllda. Kommunerna kan även för långsiktig planering använda SUO-kriterierna för att i detaljplan upphäva strandskyddet för SUO.