Firar vi demokratin tillräckligt?
Igår den tionde januari var det exakt hundra år sedan de första kvinnliga ledamöterna tog plats i Sveriges riksdag. De hade blivit invalda i valet den tolfte september 1921. Valet 1921 var det första där kvinnor hade rösträtt och fick kandidera och också det första där männen hade lika rösträtt oavsett egendom och inkomst. Men alla hade inte rösträtt. 1945 fick inte den som var försatt i konkurs eller omhändertagen av fattigvården rösta, och fram till 1989 kunde personer omyndighetsförklaras och förlorade då sin rösträtt.
Jämställdhet har varit viktigt för mig ända sedan jag gick i högstadiet. Killar och tjejers möjligheter är fortfarande idag inte lika elelr jämställda så vi måste fortsätta driva på för jämställdhet.
Det är så många kvinnor som kämpat för jämställdhet och för demokrati. Krossat glastak och slitit för att ge andra kvinnor bättre möjligheter. I Vilhelmina startade ett antal kvinnor Emma resurscentrum som ett resultat av att Maud Olofsson sett till att det gick att söka pengar för att jobba för jämställdhet och fler kvinnliga företagare. Vi jobbade hårt i detta resurscentrum och drog in projektmedel, hade mång anställda och drev internationellt arbete. Resultatet var att antalet kvinnliga företagare ökade, kvinnor och tjejer tog plats i traditionella manliga miljöer som politik, företagarföreningar, mässor och tog plats i samhället. Jag tänker ofta på alla dessa kvinnor som engagerade sig och gick före och visade vägen.
Sverige är ännu inte ett jämställt land, även om vi har kommit en bit på vägen, kampen måste fortsätta och jag är så glad över att vara omgiven av så många fantastiskt duktiga människor som driver jämställdhet, både kvinnor och män idag i politiken.
Vi ska inte bara fria demokratin en dag vart hundrade år utan vi ska fortsätta driva på kampen för demokratin och ett jämställt samhälle, för din och min skull och för de som kommer efter oss.
Senaste kommentarerna