Anpassningspolitik är lika fint som utvecklingspolitik!

“If you want to make everyone happy, don’t be a leader – sell ice cream” Steve Jobs
Det citatet använda ekonomichefen på en av sina bilder på dagens budgetkickoff. Det har varit ett tufft och hårt arbeta att sanera ekonomin som Vilhelmina kommun gjort. Det är många uppoffringar och många tuffa beslut. Han framhåller att politikern tagit beslut och genomfört dem som en framgångsfaktor. Det har inte varit lätt och det har varit många diskussioner och prioriteringar.

Kommuner har alla ett mål om budget i balans, det innebär att en kommun måst gå med ett visst överskott för att klara av de kostnadsökningar som alltid kommer. Löneökningar på nån procent ger flera miljoner mer i utgifter för en kommun tex.

Vi hade en träff med analysgruppen på SKR, Sveriges kommuner och regioner som har analyserat vår kommun utifrån ekonomi och verksamhet. Jag skriver ihop nedan vad de säger och rekommenderar.
Det var det mycket om skola, äldreomsorg och individ och familjeomsorg. Ett citat var ” när krubban är tom börjar hästarna bitas” De pratade om hur viktigt det är med förtroende mellan politikerna och mellan tjänstepersoner och politik. De tror att vi behöver utgå från våra styrkor och utvecklingsområden för att klara av de utmaningar som kommunen står inför och har.

Prognosen över ekonomin visar att kommunens värden minskar (soliditet) Vi har en bra finansiell ställning som sjunkit de senaste åren medan andra kommuner ökat.
Deras analys visar att vi har mer kostnader än vad vi skulle behöva utifrån hur kommunen ser ut i befolkning. Bara fritidshem ligger under den kostnad vi borde ha. Mest kostnader har vi för individ och familjeomsorg, gymnasieskola och grundskola och förskola.

196 miljoner kronor dvs 28% av kommunens inkomster kommer från det kommunala utjämningssystemet. Resten kommer från det vi som jobbar betalar in i skatt och sånt vi betalar för till det kommunen levererar. De säger att vi måste anpassa verksamheterna utifrån hur befolkningen förändras. Minskar antalet barn måste skolan minska, liksom gymnasieskolan måste minska utifrån att ungdomar minskar. På samma sätt måste äldreomsorgen minska trots att andelen äldre av befolkningen ökar. Det beror på att det blir färre i gruppen över 90 år. 2026 har vi 33 miljoner mindre i intäkter enligt analysen. Alla verksamheter måste minska där äldreomsorgen ska minska minst och skolan mest.
Vi har en hög skattesats redan så att höja skatten är inget alternativ. Vi måste stärka soliditeten dvs ah starka resultat och gå plus åren som kommer.
Äldreomsorgen: Vi ligger 14 miljoner mer i kostnad jämfört med vad vi har råd med. Så vi måste minska kostnaderna här. Vad kan man då göra? SKR säger att vi ska minska särskilda boendeplatser och korttidsplatser. Vi borde dra ner 15 platser där en plats kostar ca 1 miljon per år. Vilhelmina har flest korttidsplatser utifrån befolkning i hela Sverige.
16% av våra medborgare i Vilhelmina över 80 år bor på ett särskilt boende. Liknande kommuner har 12% och i riket 15%. Då det gäller hemtjänst så ligger vi lägre än andra kommuner. Kostanden per hemtjänsttagare är ca 330 000 kr per år.

Kvalitén då? Där finns det många mätningar och många mätningar. Det SKR använder är brukarenkäter där Vilhelmina ligger relativt låg i särskilt boende samtidigt som man ser att kostnaderna per invånare är hög. Inom hemtjänsten är brukarna nöjda där ligger vi högt och kostnaden ligger relativt bra i jämförelse med andra kommuner. De säger att vi har en för stor kostym.
Individ och familjeomsorg: Vilhelmina ligger 10 miljoner högre än vad som kan förväntas utifrån hur kommunen ser ut. Vi har lägre ekonomiska bistånd jämfört med andra och vi har dyra konsulentstödda familjehem och HVB hemskostnader där vi ligger mycket högre n andra kommuner.

Förskola skola: Vi ligger högre än riket i kostnader där vi borde ha lägre kostnad så vi har lägre antal barn i andel av befolkningen. Personaltätheten är hög i skolan. Dvs Ca 4 barn per anställd 2018 och där är vi nu i samma nivå som länet men ändå lite högre än riket. Grundskolan i kommunal regi har vi höga kostnader långt högre än andra kommuner. Skillnaden är med andra kommuner är att vi har låga kostnader för skolskjuts där vi ligger lägre än andra kommuner. Vilhelmina ligger högt på alla mätområden. Så här har vi en hel del att göra. Här slår ju Fjällskolorna igenom då det är få elever per lärare i dessa. Att vi nu har två skolor mindre, Nästansjö och Malgovik och förre förskolor, gör att vi fått bättre siffror men ändå så ligger vi dåligt till. Även då det gäller resultat där elevernas resultat ligger för lågt jämfört med andra kommuner. Vi lägger alltså stora resurser på skolan men ändå har vi låga resultat. Vi kan inte skylla på att vi har många elever med större behov i jämförelse med andra kommuner och inte heller ligger vi socioekonomiskt sämre till. En förklaring till de höga kostnaderna i gymnasiet är att det är yrkesprogrammen som är störst och de är de dyraste. I landet är det 60% som går de billigare högskoleförberedande programmen och i Vilhelmina är det inte ens 30%.
Vi har 6 elever per lärare i gymnasiet jämfört med andra kommuner 12 elever per lärare. Det är klart det blir dyrt. Vi ligger bra till dåd et gäller hur många som går ut med fullgoda betyg från gymnasieskolan. Det är ju väldigt viktigt.

Att vi ligger högt är att vi har stor personal i skolan jämfört med antalet barn och unga. Det är ju svårt att göra jämförelsen här men ändå. SKR föreslår att vi analyserar mer mot prislappsmodellen, samordnar resurserna mer, se över organisation och arbetssätt och se över programutbudet i gymnasiet. Det här är sånt som vi hoppas vi kan nå i det nya gymnasieförbundet.
Reflektion: Det är ändå trots att det varit oerhört svårt att vi vågat ta alla de stora tuffa besluten, inte minst när vi lagt ner och minskat inom skolan som gör att vi idag ligger så pass bra till ekonomiskt. Det gör att vi kommit en bit på väg och ser att vi kommer att överleva även de tuffa besluten som ligger framför oss. Inte minst då det gäller skolan. Vi vågar ändå utveckla oss med nya M3, trygghetsboenden, investeringar i fjälldalarna, att vi samverkar med andra kommuner som med gymnasieförbundet vi startat och snart ett gemensamt bolag för vatten, avlopp och sophantering. Stora saker som får stor betydelse på sikt.

Ledarskapet att våga samarbeta med ett parti som ideologiskt står långt bort, ta beslut, hålla ut och stå med rak rygg när det blåser är det ledarskap som Annika visat. Så tack för ditt goda och tydliga ledarskap Annika.

Huvudbudskapen:
• Skapa förtroende mellan politiker måste bli bättre. Utmaningarna för kommunen är desamma oavsett partifärg. Demokratin bygger på olika åsikter. Samverkanspolitik där man samverkar för kommunens bästa. Tillitsbasrad styrning.
• Utgå från kommunens styrkor och utvecklingsområden. Kom överens och sök konsensus. Vi har otillräckligt med resurser som minskar dessutom. Vad är viktigast och vad kan vi sluta med?
• Säkerställ ekonomin, stärk resultatet så att det håller över tid. Vart kan vi sänka ambitionsnivån? Sänk utgifterna då inkomsterna minskar.
• Se över fastigheter och lokaler.
• Se över arbetssätt och organisation för att krympa och sänka kostnader
• Folkhälsa och psykisk ohälsa, männens medellivslängd hör till de lägsta i landet.