Regioners och kommuners ekonomi och vad göra?

I veckan har det varit budget-dag för regionen. En dag där vi får veta hur illa det ser ut i regionens ekonomi. Riktigt, riktigt illa med gigantiska underskott. Annika Wallenskog som är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner gick igenom hur det ser ut nationellt och det är riktigt illa där också. Så inge mer pengar till kommuner och regioner inom överskådlig framtid.

Inflationen är den stora boven som ger underskott i kassorna. 1997 sattes den svenska lönemodellen där det satts ett märke i löneutvecklingen som sedan alla fått förhålla sig till. Det har gjort att vi varje år fått ökade löner och hållit en bra nivå. Nu sitter vi med krig i Ukraina, en tredjedel av jordens spannmål och konstgödsel produceras där det nu krigas vilket ger svältkatastrof i världen.

Svensk industri kommer att ha bra konkurrenskraft utomlands vilket dämpar inflationen liksom riksbankens ränta. De vill ju att vi ska få mindre pengar för att minska efterfrågan och hålla tillbaka inflationen.
Just nu står vår export av sånt vi behöver delar till som vi importerat vilket gör att vi inte tjänar lika mycket på det vi exporterar.

Sverige har tecknat korta räntebindningstider och till och med rörlig ränta, då det varit så lönsamt. I andra länder ligger räntor på upp mot 25 år i bindningstider, i Danmark 8 år. Vi är dessutom högt skuldsatta om vi jämför med andra länder. OECD kritiserar oss för att vi har höga skulder och korta räntebindningstider som kan slå väldigt fel.
Hushåll minskar konsumtionen och köpkraften minskar. Hyror, räntor, energi ökar i pris. Så det blir minus i kassan både för hushåll och offentligheten. Kostnaderna ökar med 2,5 % mer än intäkterna. Så sammantaget blir det riktigt tuffa år för kommuner och regioner.
70-80% av regionens intäkter kommer från det som människor betalar in i skatt. Så blir det mindre pengar för de som jobbar blir det mindre intäkter för regioner.

Pensionskostnaderna ökar från 60 till över 120 miljarder för regionerna och kommunerna. Så det påverkar regionen väldigt mycket då det ska betalas ut under ett antal år framåt.
Prisbasbeloppet har ökat med 8,7% jämfört med 2022 vilket gör att pensionerna ökar med samma summa. Inför 2024 kommer de att öka med ungefär 8% då också och då även pensionskostnaderna.
OM inflationen går ner så kan vi hamna i fas 2025 och framåt. Inflationen har faktiskt börjat falla. Konsumentprisindex var som högst på drygt 12 % men har fallit tillbaka till runt 10%.
Drivmedelskostnaderna kommer att minska från 2024 och pensionskostnaderna minskar från 2025 om allt går som det prognostiseras. Men allt är ju byggt på att inflationen går ner.

SKR räknar att regionerna kommer att gå minus 14 miljarder 2023. Kommunerna kommer att ha överskott på 8 miljarder. Det är de stora kommunerna som går plus, de små går starkt minus.
Effektiviseringar, stänga ner vissa verksamheter, minska busstätheten, digitalisering, antal projekt är sånt som nu sker runt om i landet för att komma ner i kostnader.
Vad kan kommuner/regioner göra? Vad säger forskningen?

Oshyvel är det första som politiker tar till men problemet är att det blir negativt i verksamheten där de redan är effektiva och gör ett bra arbete. Där det finns luft i verksamheten funkar det, men det är på få ställen det finns ”luft”.
Nedskärningar i verksamheten där en plockar bort delar men problemet är att en då förlorar kunskap och förmåga. Att skjuta fram investeringar är möjligt men det kommer ofta surt efter. Det svåra är strukturella reformer som ofta är det som krävs men effekten blir då mer långsiktig.

Ta reda på hur ekonomin ser ut på längre sikt, vilken bemanning har vi då råd med? Vilka satsningar behövs och när kan vi sätta dem i sjön, alla satsningar behöver syfta till att skära ner. Digitalisering, effektivare nyttjande av arbetstider hos personalen, heltider, jämnare uttag av föräldrapenning, ta in idéer hos personalen oh stimulera dem att hitta nya sätt att jobba mer effektivt och till slut vad kan vi prioritera bort?

Äldreomsorgen kommer att öka där antalet anställda kommer att öka stort. Kan vården ställa om? Kan vi jobba annorlunda med äldre framöver? Om alla tjänster som försvinner då folk går i pension så skulle alla som går ut gymnasiet vilja jobba i äldreomsorgen…. Utbudet av arbetskraft är så mycket mindre än det behov av anställda som finns i regioner och kommuner. Så det behövs att vi får människor från andra delar av världen att vilja flytta hit och jobba och att alla som redan bor här att de jobbar heltid.

Omställningen måste även ske för att underlätta för regioner och kommuner att dela personal, att människor sköter sin hälsa mer själv via självmonitorering, minska fallskador i hemmet, digital tidsbokning, längre arbetsliv, längre arbetstid och inte minst förebygga hälsoproblem.