”Att komma ner på vardagsnivån för att göra skillnad.”

Rapport från det gränsregionala forumet i Hell 2024. Här är en rapprot för er som liksom jag är nörd på regional utveckling. 🙂

”Att komma ner på vardagsnivån för att göra skillnad.”
Det jag tar med mig från de här dagarna är att för att få till ett gränsregionalt samarbete måste det ske förändringar i människors vardag. Det räcker inte med ministrar som diskuterar och är ense utan vi måste skapa samarbeten och samverkanslösningar i vardagen. Räddningstjänst, ambulanser, förskoleplatser på andra sidan gränsen inte minst i sydsamiska områden, svish/vips, skattesystem etc. Att jag tjatar om kompetensförsörjning och samarbeten mellan universitet och utbildningsanordnare har satt sig och nu är det ett av de mål som nordiska ministerrådet kommer att finansiera. Känns bra.
Det jag även tar med mig är viljan i de tre länderna om transportlösningar i öst-västlig riktning. Problem är att planeringsramarna är nationella och det måste till strukturer över ländernas gränser för att nå framåt snabbare. Det är långt från ministrarnas vilja och ut i vardagen då det sitter 250 myndigheter och statliga verk däremellan.
En tredje sak jag tar med mig är pratet om att försvara de nordiska värderingarna om den öppna liberala demokratin. Att försvara dessa värderingar som ett sätt att bli starkare globalt.

Det nordiska samarbetet blir allt viktigare. Jag är med på gränsregionalt forum i Trondheim där vi jobbar för att stärka det nordiska samarbetet. De liberala partierna i de tre länderna står upp för samarbete och samverkan. Ett samarbete som blir allt viktigare och mer nödvändigt. NATO är en drivkraft för infrastruktur, transporter och utbyte av kompetenser. Behovet av Arbetskraft är stort i både de norra delarna av Finland, Norge och Sverige. Vi behöver attrahera fler människor till alla de jobb som skapas och som redan finns. Inte sen Kalmarunionen har de nordiska länderna haft en gemensam säkerhetspolitik. Vi behöver stärka noder, stråk och transporter. Nu måste vi tänka öst-väst och inte nord-syd som vi tidigare gjort.
Att förstå att det öst västliga samarbetet kommer att kräva att beslutsfattare i huvudstäderna börjar tänka öst väst och inte nord syd som de alltid gjort. Underlag måste byggas utifrån andra faktorer när vi ska tänka beredskap, infrastruktur och sammanhållning.
Midtskandia, där jag arbetar i styrelsen för Region Västerbotten räkning, är ett samarbete mellan Nordland fylke och Västerbotten från kusten vid Atlanten till kusten vid Kvarken. Vi jobbar med samhällsservice, säkerhet, infrastruktur, sjukvård, kompetensförsörjning och nu jobbar vi vidare tillsammans med Kvarkenrådet för att jobba för infrastruktur öst-väst. Integrerade arbetsmarknadsregioner är även det ett viktigt område att jobba vidare med.

Det norska regionrådet berättar om hur viktig matproduktion är i Norge. Både mjölk, fisk och kött. De har aktivt politiskt drivit på för en stark livsmedelsförsörjning. Något jag och andra svenskar blir både imponerade och avundsjuka över. Deras sätt att tänka behöver vi lära oss. Att köpa närodlat ör ett sätt var och en av oss kan göra en insats.

”Bron över Kvarken är nordens hetaste industriprojekt.”
Kvarkenrådets berättar om de stora investeringar som sker i både finska o svenska sidan och planer på en bro över kvarken som ska säkra försörjningen mellan länderna. Rikard Carstedt säger att om någon sagt för tio år sedan att han skulle få uppleva att gräshoppor tar över skördar i Afrika, om pandemi som stänger gränser, om en ränta som rusar och om krig i Europa så skulle han tänkt att det var då en domedagsprofet. Men allt detta har hänt de senaste fem åren.

”Så fort det finns en gräns vill en gå över den”
Tre professorer från tre olika universitet i tre olika länder redovisar sin forskning om gränsregioners samarbeten, hinder och utmaningar. De har tittat på hur man gör gränser i vardagen balanserar mellan öppenhet och kontroll, mobilitet och säkerhet. Att människor känner varandra skapar gemensamma vägar för att lösa problem och hjälpas åt när det uppstår problem. Att skapa ytor för samarbeten som gemensam polisstation på gränsen är et sätt att få det att fungera. (byggs mellan Arvika Kongsvinger)

”Vad är det viktigaste när människor väljer vart de vill jobba?”
Det är lön, språk, kommunikation, villkor och karriärvägar. Men det handlar även om att det är en attraktiv region med fungerande samhällsservice och möjlighet till bra fritidsutbud. Restid spelar stor roll. Öresundsregionen har jobbat för att överbygga gränsen, att den inte ska kännas eller märkas. Det har varit både upp och ner och pandemi men deras arbetsmarknad har blivit bredare och ökat attraktiviteten för inflyttare. Att få ner restider har legat i fokus. Även möjlighet fr hemarbete lockar arbetskraft.
Framtidens arbetsmarknad kräver snabba restider, flexibla arbetstider och möjlighet till hemarbete samt attraktiva boendemiljöer. Att marknadsföra sin region globalt ger resultat, som jobbmässor.

”När gränserna stängdes fanns inga gränshinder”
Vi får en genomgång av hur det Nordiska ministerrådet jobbar. Det är departement i de olika länderna som samarbetar för att lösa problem och hinder kring gränser. Där involveras Midskandia och andra gränsregionala samverkansorganisationer. De jobbar med mobilitet och särskilda utmaningar utifrån säkerhetsläget. De har tex löst problem kring yrkesbevis, system för bedömning av arbetsförmåga, arbetsgivaravgifter, rösträtt och möjlighet att söka akademiska utbildningar i andra länder.

”Vi måste bygga upp en stark beredskap även i Sverige”
Regeringen i både Norge och Sverige ger mandatet till oss gränsregionala forum att jobba för ett starkare Norden. Statssekreteraren Ulf Eriksson, från Sveriges landsbygds och infrastrukturdepartement säger att vi ska ta för oss och att vi har regeringens förtroende att jobba vidare för att ta tillvara landsbygder, städer och regioner som är beroende av varandra. Allt handlar om att vi ska bli starkare tillsammans mellan de nordiska länderna, att stå stadigt vid kris och krig. Att träffas, diskutera, lära känna varandra är det sätt som vi bygger grundläggande gemenskap och tillit till varandra över gränserna. Det är viktigt att mötas människor emellan, inte bra digitalt.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ska inriktas och utformas. I uppdraget ingår bland annat att analysera om det finns behov av att förändra myndigheternas och regionernas ansvar och uppgifter. Utredaren ska även identifiera hinder och vid behov föreslå hur samordningen mellan myndigheter, regioner och kommuner kan utvecklas. Särskild utredare kommer att vara Martin Olauzon, en gammal bekant jag ska ta och prata med.

”Ett internationellt forskningscentrum för regional utveckling och planering”
Nordregio, som forskar utifrån ett nordiskt perspektiv utifrån frågor som är aktuella hos oss. Jag gillar deras arbete och brukar vara med på många av deras presentationer och webinarier då deras frågor alltid ger ett vidare perspektiv på det som rör oss i norr. Vill du kolla så se Nordregio.org

Nu jobbar de med hur civil beredskap, regionalpolitik och robusthet ska kunna stärka landsbygder under fred men även under perioder av kris. De jobbar nära OECD som även de forskar kring frågor som är aktuella för oss. Energistruktur tex. konflikter om mark och vatten, livsmedelsförsörjning, tillgång till offentlig service, gruvor och hållbarhet, alltså såna frågor som vi i inlandet i norr lever i.
Sverige, Finland och Norge delegerar stort ansvar till regionerna för den regionala utvecklingen. Men staten följer inte upp eller deltar i implementeringen av politiken. Nordregio lyfter fram hur kommuner kan samarbeta men även hur offentliga tjänster kan läggas ut på privata utförare.
Det finns exempel på goda exempel på nordregios hemsida som vi kan lära mycket av. Det är en karta där du kan klicka dig fram till olika exempel. Du hittar den här: https://storymaps.arcgis.com/stories/abf7e46618e1455c8f1fefa383a73046

”De människor som bor på landsbygden klarar sig själva men många som besöker landsbygden klarar sig inte, de har inte förmågan.”
En SOT punkt är en punkt som fyller kriterier för vad en service behöver innehålla. På en SOT punkt ska det finnas en året runt öppen livsmedelsbutik, drivmedel, reservkraft, säker uppkoppling och information. Det vi får höra är om arbetet i Stockholms, Ålands och Finlands skärgård. De människor som bor på landsbygden klarar sig själva men de som besöker landsbygden klarar sig inte, de har inte förmågan. Då besökare och nya stugägare kommer in i lokalsamhällen på landsbygden så vill de se mer av service. Där de som bott i generationer lärt sig att klara av och lösa saker själva.

”Det nordiska samarbetet är viktigare än någonsin”
Det nordiska ministerrådet presenterar kommande period för en grön, konkurrenskraftig och socialt hållbar utveckling i hela norden 2025-2030. Målet är en skapa utveckling för både människor och företag, underlag för prioriteringar, en effektiv markanvändning och att både städer och landsbygder ska få del av möjligheterna i den gröna omställningen. Ett mål är att attrahera och behålla arbetskraft i alla norens regioner. Ett mål jag tycker att vi ska söka finansiering för över både Norge, Sverige och Finland. Att Norge inte är med i EU är ju ett bekymmer då det är svårt att få medfinansiering för projekt om det inte finna en nationell finansiering. Men där får vi jobba på.
De nordiska gränskommittéerna bygger nätverk, strukturer, samlar organisationer, akademi och politik och involverar medborgarna. Framtidens gränskommittéer kommer att spela en större roll än de gjort tidigare, det nya världsläget, energiförsörjningen, den regionala utvecklingen, gröna omställningen och brist på kompetenser driver på att skapa närmare samarbeten inte bara kring infrastruktur, även om transporter och infrastruktur är en grund för att klara av de andra.