Sveriges export kommer från norr!

Av , , Bli först att kommentera 1

12 000 miljarder investeras från Gävle och norrut det är ungefär lika mycket som Sveriges BNP på ett år. Så det är enorma pengar som ska investeras. Utmaningen är hur ska vi få fatt på folk som kan jobba i dessa investeringar? Det är en arbetskraftsbrist i samtliga branscher och i princip alla företag är i behov av att anställa.

Handelskammaren som jag fått lyssna till i veckan, jobbar med internationella handels och exportfrågor, infrastruktur och kompetensförsörjning. De gör allt de kan för att förbättra förutsättningarna för näringslivet i länet där de samarbetar med andra aktörer. I landet finns 11 handelskamrar där Västerbotten samarbetar mycket med Norrbotten. Största delen av Sveriges exportnäring kommer från dessa två län.

Finns idag 7000 företag i länet och utvecklingen går mot allt fler. Idag investeras 880 miljarder i norra Sverige. Det satsas på det nordiska batteribältet där Mo i Rana nu bygger en fabrik, Northvolt och Finland bygger även de. Transporterna blir viktigare i öst västlig riktning och kompetensförsörjningsfrågorna är lika viktiga i våra grannländer. Ett samhälle måste vara diversifierat då en ung människa byter jobb 7-8 gånger under en livstid, så det måste finnas olika arbetsgivare och olika jobb.

Handelskammaren jobbar för att inspirera unga människor att se vilka företag och vilka jobb som kommer att finnas när de ska ut i jobb. Det är så att gymnasieskolan idag inte får sökande till de program där jobben kommer att finnas. Som vård och omsorg och industri. De jobbar även med lärlingssystem som är ett sätt att komma ut i jobb i praktiska yrken. Då ligger 1/3 av utbildningstiden i ett företag.
Fråga en ung person Hur vill du försörja dig? Svara sedan hur arbetsmarknaden ser ut för just det yrket. Det är inte säkert att jobbet finns. Den unga personen måste få veta vilka möjligheter som finns.

Regionens politiker måste påverka sina partikompisar att förstå hur det ser ut i norr, att satsningar behövs i infrastruktur, kommunikation och att skapa attraktivitet för människor i andra länder att komma hit.

Trenden är att svenska ungdomar får ett ökat intresse för norra Sverige, det kanske vi till viss del kan tacka varumärket Norrland och Hooja för!!! Eller vad tror du?

Kompetensförsörjning är tusen frågor i en…

Av , , Bli först att kommentera 1

Har fått lyssna till chefer I Skellefteå kommun som berättar om hur de jobbar. Arbetslöshet finns inte i deras region, det finns fler jobb än arbetssökande. En utmaning för alla arbetsgivare i regionen. För att lyckas måste det komma människor från andra delar av världen, vi klarar det inte annars, det blir väldigt tydligt när en får lyssna till hur de jobbar i Skellefteå.

I Skellefteå är det hett. Befolkningsutvecklingen tuffar på där de nu växer likt storstäderna. 1000 personer flyttade hit under senaste halvåret varav ca hälften kommer från andra länder. Allt beror inte på Northvolt men det är en motor för hela regionen. Northvolt behöver 4000 personer men runt omkring växer nya företag som även de behöver mycket folk. Idag är det ca 3000 gästarbetare som bor här. Mer insatser krävs nu för att få arbetsgivare att se de utanför arbetsmarknaden som attraktiva arbetstagare.
Det investeras ca 100 miljarder i Skellefteå i både näringsliv, infrastruktur och inom det offentliga. Camus har växt mot ett mål på 15 000 studenter. Skellefteå flygplats växt med 45% vilket är mest av landets flygplatser.

Det växer på ett sätt som inte skett tidigare, det finns inga modeller eller erfarenheter av det från tidigare. Hur klarar samhället av att bli 90 000 invånare på bara några år?
14 000 totalt med 7000 inom industrin, resten i andra näringar. Behövs 10 000 nya bostäder-
PLATSEN OCH DES ATTRAKTIVITET ÄR EN DEL, NÄRINGSLIVET EN ANDRA DEL OCHD UTBILDNING DEN TREDJE DELEN SOM MÅSTE HÄNGA IHOP.

• Expo 2026 där ska de visa upp hur de jobbat med tillväxt både vad som gått bra och vad som misslyckats.
• Basecamp är ett koncept som näringslivet driver, där de jobbar mellan aktörer som jobbar med kompetensförsörjning. Ett annat arbete är Welcom House Skellefteå där de hjälper individer att komma in i samhället.
Som arbetsgivare så jobbar kommunen hårt för att behålla och attraheranya medarbetare. De jobbar även hårt med effektiviseringar och AI för att klara av de uppgifter som de ska klara av. De har rekryterat över 1600 under 2022 jämfört med att tidigare legat på ca 5-600 personer. Men de ser att antalet ansökningar per tjänst sjunker. Idag är de ca 10 000 anställda inom kommunen.

Det finns för få människor i hela Skellefteå, hela Västerbotten, hela Sverige och hela Västeuropa! Det är ett tufft läge. Idag ser vi att kommuner måste lägga ner verksamheter, som skolor, då de saknar personal men där är de inte ännu i Skellefteå. De har inga färdiga lösningar utan testar och testar och får se vad som funkar som att få provjobba och provbo på olika sätt.

I Norge kan en både föda barn och åka tåg!

Av , , Bli först att kommentera 3

Ett BB-nätverk har startats för medlemmar i Centerpartiet som vill engagera sig och driva på politiken. Detta då vi ser kvinnor, barn och familjer drabbas av nedmontering av kvinnosjukvård och stängning av BB runt om i landet. Det är fullständigt oacceptabelt och vi i nätverket vill göra det vi kan för att motverka denna trend.

Några av oss i nätverket har varit på besök i Tynset i Norge för att lära oss mer om hur det fungerar i ett land där man tycker att hela landet ska leva och växa. Vi har mycket att lära och inspireras av vad gäller norsk sjukvård. Två av de absolut viktigaste medskicken från sjukhusdirektören Oddbjørn Øien i Tynset för att driva ett mindre sjukhus i inlandet var:
1.) Lokalt ledarskap och mandat på varje sjukhus är avgörande.
2.) Den politiska viljan krävs och är fullständigt nödvändig.

De har där en barnmorskeledd förlossningsklinik, en Födestua sedan 1997.
En födestua kräver inte gynekologi. De ska inte ha en beredskap för kejsarsnitt.
De har klara direktiv för hur de ska selektera patienterna och sedan de startade frö 26 år sedan har de haft fem akuta kejsarsnitt som sjukhusets generella kirurgen klivit in.
Alla jordemödrar jobbar varje år på de stora sjukhusen. För att etablera relationer, hålla kompetensen uppe och kunna höra av sig för konsultation.
De som jobbar på sjukhuset tillhör regionen, de bor där och de tar ansvar för att andra ska kunna bo där. En stor skillnad jämfört med Sverige, är att här stannar mammorna kvar på BB tills amningen kommit igång, ett snitt på fyra dygn. Detta med flera syften; att skapa trygga familjer, att etablera relationer med familjen och att motverka problem för mamman efter förlossningen i form av förlossningsskador.

Vi besökte även Norsk Helsearkiv i Tynset och träffade chefen Bjørn Børresen . En toppmodern anläggning, med otrolig bredd bland kompetenserna, lokaliserad till Norges landsbygd. Här decentraliserar man statliga arbetstillfällen på riktigt. Det viktigaste argumentet för dem var att det krävs en kultur av att utbildning och kompetens är viktig för att skapa ett hållbart samhälle. Då måste det även finnas yrken där det krävs hög kometens.

Därefter besökte vi Tynset Kommune och träffade där Komunaldirektør Erling Strålberg. Han berättade om vikten av Tynset Sykehus, vad det betyder för människors trygghet, livskvalité och möjlighet att leva och verka på landsbygden i Norge. Kommunen Tynset och omkringliggande kommuner är väldigt stolta och tacksamma för sitt sjukhus. Kommundirektören poängterade flertalet gånger att när det gäller sjukhuset så ställer alla kommuner upp mangrant, vars upptagningsområde hör till sjukhuset. Att kämpa för, bevara och utveckla sitt lokala sjukhus är en självklarhet.

Vi avslutade vårt besök genom att konstatera att i Tynset kan man både föda barn och åka persontåg.

BB i Norge fungerar, varför inte hos oss?

Av , , Bli först att kommentera 3

I veckan är jag och BB nätverket inom Centerpartiet på en studieresa till Tynset i Norge för att se hur de kan få förlossningsvård att fungera i glesbygd. Hör får dumans oredigerade anteckningar från dagens besök med sjukhusdirektören. Hör gärna av dig om du vill veta mera och kolla gärna in livesändningarna på min facebook så får du veta guldkornen. Du hittar den hör:

Studiebesök Tynset sjukehus
Arne, Stein och Oddbjörn Öien
Sykehus Innland Tynset
ca 25000 invånare i sitt sjukhusområde, i Tynset kommune bor ca 5000 invånare. Specialiserade på knä och höftoperationer. Har 23000 invånare i sitt upptagningsområde, 220 anställda och är ett akutsjukhus och har en jordemorstyrd födelsestue, dvs en barnmorskebesök förlossningsavdelning.
De har två barnmorskor anställda på beredskap och personal har jour i hemmet. Ca ca sex anställa barnmorskor. Hjemmevakt!

De har dygnetruntverksamhet och opererar dygnet runt. Ortopedi, plastikkirurgi främst hudöverskott vid viktminskning, samarbetar med Jämtland Härjedalen och opererar patienter från den sidan av gränsen. Har en kirurg som har generell kompetens. Har inte specialister i kirurgi för allt men har en generell kunskap för de vanligaste typen av kirurgi.
De har formaliserat vad de kan klara av och har selekterade kriterier för vad de ska klara av. De har själva bestämt vad de ska göra och vad de ska skicka till andra sjukhus.
Viktigt med generalister vid små sjukhus, specialister kan finnas vid stora sjukhus.
Röntgen finns dygnet runt. De har en radiolog på plats som har planlagt schema men kan jobba intensiva jourveckor.
(Kirurgin specialiseras vilket försvårar för små sjukhus. )

Dalarna samarbetar liksom vi samarbetar med SANKS, norsk samisk center för psykisk hälsa

De har primärvård och specialistvård där primärvården ligger under kommunerna och specialistsjukvården sköts av hälsoregioner och så finns det privat vård. Det pendlar mellan vilka som har majoritet hur stor del av vården som utförs av de privata.

De har en sjuksköterskeutbildning som är decentraliserad. Det är det viktigaste för att de ska klara framtiden. Att mobilisera arbetskraftsreserven lokalt är viktigt. De får utbilda sig inom sin anställning på plats i Tynset.

Sjukhusen i innlannet har ca 9000 anställda på flera enheter, akutsjukhus, psykiatri, bup, specialister, rehab etc där det mesta ligger i de täta delarna runt Hamar, Lillehammer och Tynset ligger i de glesa delarna i norr. Inbegriper 42 kommuner och ca 338 000 invånare totalt med en budget på 232 miljoner nkr.

Samarbete med kommunernas hemsjukvård. Stort ansvar för kommunen för de äldre. Kommunen har ett eget akutteamet för de som inte ska in till sjukhuset. Kommunerna har korttidsplatser och avtalat om två platser vid sjukhuset för fem kommuner.
Varje kommun ska ha en jordemoder, det är svårt då befolkningen är liten så sjukhuset rekryterade jordemödrar som kommunerna står för. Kommunen har ansvaret för mödravården och köper den av sjukhuset likväl som eftervården. Själva förlossningsvården ansvarar sjukhuset för.

Födestua
Jordemorstyrd sedan 1997. Skärpa selekteringskriterier från 2009. Samarbetar med kommunerna.
Staten styrde mot att kirurger inte skulle vara gynekologer, dvs att gynekologi krävdes vid sjukhus för kejsarsnitt. En födestua kräver inte gynekologi. De ska inte ha en beredskap för kejsarsnitt.
Klara direktiv för hur de ska selektera patienterna. De som måste till större sjukhus har
Knutna till kvinnokliniken och har forskning och akademiska aktiviteter.
De har få förlossningar i transporter.
Sedan 1997 har de fått göra akuta kejsarsnitt. Då går den generella kirurgen in.
De har måna med erfarenhet av tjänst i u-länder vilket gör att de är generalister. De har få exempel på där de flugit in gynnekologer och blod.

Hälsotjänster måste förstå att naturen är naturen. Det kan hända saker som inget kunnat förutse.
Det finns en politisk vilja att ha förlossningsvård i hela landet. En person som vill föda här där går det bra. Personalen måste vilja jobba här och ta det ansvaret som det är. Poängen är att hålla tilltron till att det går bra. Alla jordemödrar jobbar varje år på de stora sjukhuset. För att etablera relationer, hålla kompetensen uppe och kunna höra av sig för konsultation. Många av dem är fårbönder och kan födslar från jordbruket. De tillhör regionen de bor här och de tar ansvar för att andra ska kunna bo här. De är våra egna!

Har ca 50 födslar per år. Befolkningstalet håller en stabil nivå. Det som gjorde skillnad är selekteringskraven som ändrades 2009, då slutade de ta emot förstagångsfödslar ochkriterierna skärptes. Då missade de från 100 per år till 60 per år. Skulle de ta emot alla som ska föda skulle de ta emot hur 140.

Om det krävs hjälpmedel vid första födseln så måste de till större sjukhus vid nästa födsel. Ett kriterium är: Om en inte vill föda här så får de inte föda här.
Men födestuan för mer än förlossning, de är mycket innan och efter födseln. Ca 50 förlossningar och 250 personer i övrigt Det är fem gånger mer tid som läggs på övrigt än för tid på förlossning.

De som föder är inne ca fyra dygn vid födestua. För att skapa trygghet och en trygg relation med familjen samt få amning att fungera. Stora sjukhus skriver ut till födestuan för att skapa en sammanhållen vårdkedja.

Finns en födestua som lyckats i Norge, de övriga har fallit på att de krävt akutkirurgi på plats med gynekologikompetens. Där har de fallit.
Att Födslar är en normal process, den kulturen här har gett framgången.
Modellen är lokalt knuten och är uppmärksammad. Den bygger på lokalsamhällets tillhörighet.
De har inte högre lön än andra de som jobbar som jordemor.

De finns fyra födestuer till men de ligger inte på sykehus.

Paul Öian Tromsö forskat på tranpostfödslar i Norge.

Kompetensförsörjning
Tynset modellen är en arbetstidsmodell för överläkare som togs fram under 90 talet då en konflikt mellan läkare och ledning drev på.
Två veckor på 3-4 veckor. De jobbade två veckor i sträck och sen lediga i fyra veckor där de skulle vara tillgängliga. Alla överläkare jobbar så idag. Jobbar en halvtid så jobbar en en vecka av sex. De har inga rekryteringsproblemen utan läkare vill jobba här. Vuxna specialister med vuxna barn som inte vill forska vill jobba så. De har flera team som jobbar såhär tex inom plastikkirurgin. De får jobba med patienterna och administrationen görs av andra.
Att kunna ta lokala beslut är ett av de mest attraktiva delarna för att rekrytera läkare och annan personal. Utvecklingen i Tynset sykehus har berott på lokal ledning. De har förändrat utbudet utifrån de kompetenser de har tillgång till.
De har fritt sykehus valt i Norge så medborgarna väljer sjukhus själva.

Arbetsmiljölagen accepterar en genomsnittlig arbetstid upp till 60 timmar per vecka. Läkarföreningen har involverats i framtagandet av detta. Viktigt att inte ta livet av de som jobbar, de måste få sova och de måste stryka operationer om det varit mycket akut.

Stark vi känsla
Anpassningar, små sjukhus måste förändra sig efter behoven och ledas lokalt
Tynset modellen säkerställer läkartidningen
Kvalitet
Ekonomi
Lokal sjuksköterskeutbildning
Avstånd
Folkets och politikens vilja

De har bäst betyg ilandet av patienterna.
Många återvänder hem då de ser tryggheten med sjukhuset.

När staten privatiserade vården så blev ekonomin annorlunda. Det går inte att gå med underskott idag. De har kunnat effektivisera och ändra verksamheten tidigare. Idag är de effektiviserade som gör att de inte kan krympa mer. Det gäller att hålla nivån och ekonomin. Det går inte att gå i underskott. Investeringar måste ske inom budget. En verkligt stor investering måste beslutas om både i regionen och nationellt. Regionen har mycket att säga till om även om staten betalar. Sjukhusregionerna är statens.

Regioners och kommuners ekonomi och vad göra?

Av , , Bli först att kommentera 0

I veckan har det varit budget-dag för regionen. En dag där vi får veta hur illa det ser ut i regionens ekonomi. Riktigt, riktigt illa med gigantiska underskott. Annika Wallenskog som är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner gick igenom hur det ser ut nationellt och det är riktigt illa där också. Så inge mer pengar till kommuner och regioner inom överskådlig framtid.

Inflationen är den stora boven som ger underskott i kassorna. 1997 sattes den svenska lönemodellen där det satts ett märke i löneutvecklingen som sedan alla fått förhålla sig till. Det har gjort att vi varje år fått ökade löner och hållit en bra nivå. Nu sitter vi med krig i Ukraina, en tredjedel av jordens spannmål och konstgödsel produceras där det nu krigas vilket ger svältkatastrof i världen.

Svensk industri kommer att ha bra konkurrenskraft utomlands vilket dämpar inflationen liksom riksbankens ränta. De vill ju att vi ska få mindre pengar för att minska efterfrågan och hålla tillbaka inflationen.
Just nu står vår export av sånt vi behöver delar till som vi importerat vilket gör att vi inte tjänar lika mycket på det vi exporterar.

Sverige har tecknat korta räntebindningstider och till och med rörlig ränta, då det varit så lönsamt. I andra länder ligger räntor på upp mot 25 år i bindningstider, i Danmark 8 år. Vi är dessutom högt skuldsatta om vi jämför med andra länder. OECD kritiserar oss för att vi har höga skulder och korta räntebindningstider som kan slå väldigt fel.
Hushåll minskar konsumtionen och köpkraften minskar. Hyror, räntor, energi ökar i pris. Så det blir minus i kassan både för hushåll och offentligheten. Kostnaderna ökar med 2,5 % mer än intäkterna. Så sammantaget blir det riktigt tuffa år för kommuner och regioner.
70-80% av regionens intäkter kommer från det som människor betalar in i skatt. Så blir det mindre pengar för de som jobbar blir det mindre intäkter för regioner.

Pensionskostnaderna ökar från 60 till över 120 miljarder för regionerna och kommunerna. Så det påverkar regionen väldigt mycket då det ska betalas ut under ett antal år framåt.
Prisbasbeloppet har ökat med 8,7% jämfört med 2022 vilket gör att pensionerna ökar med samma summa. Inför 2024 kommer de att öka med ungefär 8% då också och då även pensionskostnaderna.
OM inflationen går ner så kan vi hamna i fas 2025 och framåt. Inflationen har faktiskt börjat falla. Konsumentprisindex var som högst på drygt 12 % men har fallit tillbaka till runt 10%.
Drivmedelskostnaderna kommer att minska från 2024 och pensionskostnaderna minskar från 2025 om allt går som det prognostiseras. Men allt är ju byggt på att inflationen går ner.

SKR räknar att regionerna kommer att gå minus 14 miljarder 2023. Kommunerna kommer att ha överskott på 8 miljarder. Det är de stora kommunerna som går plus, de små går starkt minus.
Effektiviseringar, stänga ner vissa verksamheter, minska busstätheten, digitalisering, antal projekt är sånt som nu sker runt om i landet för att komma ner i kostnader.
Vad kan kommuner/regioner göra? Vad säger forskningen?

Oshyvel är det första som politiker tar till men problemet är att det blir negativt i verksamheten där de redan är effektiva och gör ett bra arbete. Där det finns luft i verksamheten funkar det, men det är på få ställen det finns ”luft”.
Nedskärningar i verksamheten där en plockar bort delar men problemet är att en då förlorar kunskap och förmåga. Att skjuta fram investeringar är möjligt men det kommer ofta surt efter. Det svåra är strukturella reformer som ofta är det som krävs men effekten blir då mer långsiktig.

Ta reda på hur ekonomin ser ut på längre sikt, vilken bemanning har vi då råd med? Vilka satsningar behövs och när kan vi sätta dem i sjön, alla satsningar behöver syfta till att skära ner. Digitalisering, effektivare nyttjande av arbetstider hos personalen, heltider, jämnare uttag av föräldrapenning, ta in idéer hos personalen oh stimulera dem att hitta nya sätt att jobba mer effektivt och till slut vad kan vi prioritera bort?

Äldreomsorgen kommer att öka där antalet anställda kommer att öka stort. Kan vården ställa om? Kan vi jobba annorlunda med äldre framöver? Om alla tjänster som försvinner då folk går i pension så skulle alla som går ut gymnasiet vilja jobba i äldreomsorgen…. Utbudet av arbetskraft är så mycket mindre än det behov av anställda som finns i regioner och kommuner. Så det behövs att vi får människor från andra delar av världen att vilja flytta hit och jobba och att alla som redan bor här att de jobbar heltid.

Omställningen måste även ske för att underlätta för regioner och kommuner att dela personal, att människor sköter sin hälsa mer själv via självmonitorering, minska fallskador i hemmet, digital tidsbokning, längre arbetsliv, längre arbetstid och inte minst förebygga hälsoproblem.

TANKA SVENSKT! ALLA SKA HA RÅD ATT TANKA GRÖNT, SVENSKT BIOBRÄNSLE

Av , , 1 kommentar 4

När regeringens politik går åt helt fel håll så tänker vi framåt och föreslår istället att fler ska tanka svenskt! Ett paket bestående av flera förslag som är bra för klimatet och landsbygden och som samtidigt skulle innebära ett lägre pris vid pump.

Vi vill göra det möjligt för alla att vara en del av folkrörelsen för klimatet, alla ska kunna ställa om oavsett plånbok och var man bor, säger vår partiledare Muharrem Demirok.
Regeringen är nu överens om att sänka reduktionsplikten till 6%, vilket man menar skulle sänka priset med 5:50 kr vid pump. Kritiken mot förslaget har varit hård, inte minst från drivmedelsbolagen.

Ingen tror på det här, inte transportföretagen, inte drivmedelsföretagen och inte ens statsministern verkar tro på det. Det är ytterligare ett misslyckande från regeringen som sänker Sveriges klimatarbete genom att öka användningen av fossil diesel med 4 miljoner liter om dagen. Vi vill tanka svenskt, för att både sänka priset på biobränsle och öka produktionen av det. Förslaget innebär att vi fryser dagens inbladning av förnybara bränslen och gör om hur den framtida ökningen av inbladningen ska ske, samtidigt som vi sänker momsen för biobränsle och justerar avgifter och skatt kopplade till reduktionsplikten.

Vi föreslår avskaffad koldioxidskatt på allt biodrivmedel och sänkt moms på allt biobränsle till 6%, samt att reduktionspliktsavgiften sänks. Utöver det vill vi att Sverige går över till den europeisk dieselstandarden som kan hantera större inblandning av biobränsle och ger drivmedelsbolagen större utbud av leverantörer.

Dessa förslag skulle innebära en sänkning av priset vid pump med 4kr/l.
Efter Rysslands invasion av Ukraina har frågan om strategisk produktion av energi och drivmedel blivit särskilt viktig. Trots att Sverige har en stor potential att producera biodrivmedel importeras idag 80% av råvaran till vårt biobränsle, mestadels från Europa.

Centerpartiet vill:
• Sänka momsen på biobränslen till den lägsta nivån.
Se över möjligheten att ändra momssatsen på biobränslen så att den ligger på den lägsta momssatsen. En sänkning till 6% moms borde givet aktuella priser och 30,5% reduktionsplikt, sänka priset med ca 1 kr.
• Öka utbudet av biobränslen.
Det innebär att vi skapar en omfattande strategisk reserv av biobränsle som är producerad av svensk råvara, motsvarande hälften av dagens dieselkonsumtion. Staten upphandlar i nästa steg och ställer krav på att den säljs billigt vid pump.
• Sänka reduktionspliktsavgiften.
I reduktionsplikten finns en sanktionsavgift för de aktörer som inte uppnår den föreskrivna inblandningen, som idag uppgår till 5,04 kr/kg CO2. Denna avgift har kommit att få en prissättande funktion på marknaden snarare än alternativkostnad för att leva upp till reduktionsplikten. Vi föreslår att avgiften sänks till 3,20 kr/kg CO2.
• Ta bort koldioxidskatten för biobränslen inom reduktionsplikten.
Att skattebefria biobränslen inom reduktionsplikten skulle sänka dieselpriset med 1,00 kr/l vid pump, givet dagens skattenivå och en inblandning på 30,5%.

BB Lycksele

Av , , Bli först att kommentera 1

Har träffat idag, tillsammans med beredningen för kompetensförsörjning, träffat Ellenor Berglund som är chef för BB i Lycksele, ett mycket bra samtal där vi fick höra om deras utmaningar och hur de jobbar framåt. De jobbar med Lyckselemodellen en modell där trygga barnmorskor leder kvinnorna genom förlossningen. Vattenförlossningar tex som ett sätt att linda smärtan. Hon berättar om hur de jobbar och hur de ser på framtiden där de verkligen gör ett fint arbete för att bli en attraktiv enhet som lockar personal. Det handlar både om deras budget som inte täcker, att höja löner och att få personal att trivas.

Det vi fick höra är att de kan ta bilurubin test och hörseltest även om BB är stängt. Det låter bra. Det de däremot inte kan ge är kvinnosjukvård som kräver gynekologi då de saknar personal Det gör att kvinnosjukvård måste ske vid kusten. Det betyder också att kvinnor i Södra Lappland inte får en jämlik vård OCH att de får betala resan själv medan kusten kvinnor får resan gratis. Det är inte rimligt. Så min hint till S, V och MP är att se över detta NU!

Ta tag i ratten och styr!

Av , , Bli först att kommentera 3

Revisorerna berättade igår på regionfullmäktige om vad de ser i årsredovisningen för 2022. Att styra en kunskapsintensiv verksamhet som sjukvården är, är inte lätt säger revisorernas ordförande när han inleder. Men har pekar också på fullmäktiges ansvar för att medborgarna får det de har rätt till.

Revisorerna är väldigt hårda i sin kritik över hur regionen styrs och leds. De säger att det inom flera områden saknas tillräckligt med strategisk styrning. De säger att bristerna är så omfattande att de underminerar förutsättningarna för den demokratiska styrningen. De har påtalat många av dessa brister tidigare och säger att det inte är hållbart att brister de påtalat inte blir åtgärdade.

Svag styrning och kontroll är det som återkommer i revisorernas rapport och det är hård kritik mot den politiska majoriteten som styr. Jag ställer frågan om hur vi i fullmäktige ska kunna stärka förutsättningarna för den demokratiska styrningen då revisorerna pekar på att det brister där. I en tid när demokratin utmanas, det finns starka krafter som vill underminera demokratin så har vi som politiker ett stort ansvar för att motverka dessa krafter och jobba för att stärka demokratin.

Revisorn svarar ungefär så här, att det är vi som är valda av folket att styra över verksamheterna som måste ta vårt ansvar och verkligen styra och inte överlämna bestämmandet åt någon annan, för besluten måste tas någonstans. En bil ska styras efter en väg och någon måste hålla i ratten för att vi ska ta oss dit vi vill. Om det inte finns någon som håller i ratten så kan vi inte följa vägen mot de mål vi satt upp. Så den styrande majoriteten måste ta tag i ratten!

Samers hälsa

Av , , Bli först att kommentera 2

För tre år sedan lade jag en motion i regionfullmäktige om en digital tjänst för samers hälsa. En motion som ledde till att region Västerbotten tecknade avtal med Samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsa i Nordnorge, SANKS, för att samer i vårt län skulle kunna söka vård där. SANKS har samisk språk -och kulturkompetens vilket vi inte kan erbjuda i Västerbotten ännu.

Detta som ett sätt att nå målen i den Strategi region Västerbotten antog i februari 2020. Strategin slår fast att ”God och nära vård med utgångspunkten att organisera vården utifrån befolkningens och patienternas behov, behöver inkludera även det samiska folkets behov i det kommande arbetet. Det kan handla om flexibla öppettider, digitala möjligheter och kontaktmöjligheter, men även om att stärka förtroende och trygghet genom samisk kulturförståelse. Digitala lösningar kan anpassas efter samiska behov. För samer i renskötseln kan det underlätta att slippa resa till närmaste vård-/ hälsocentral och istället få träffa vårdpersonalen via digital teknik.”

Samer är ett urfolk i Sverige, och har därför speciella kulturella rättigheter. Rättigheter som även har betydelse för hälso- och sjukvården. För att kunna ge en vård på lika villkor för det samiska folket krävs kunskaper om samer. Många av de problem som samer upplever i mötet med vården har sin grund i Sveriges koloniala historia. Historiska händelser har betydelse för samer som lever idag. En historia som till stora delar inte är berättad och som behöver synliggöras.

Målet är alltså att vården blir mer tillgänglig, att samer känner sig förstådda när de söker vård, att de renskötande samer som flyttar mellan olika geografier får ökade möjligheter med en fast vårdkontakt som finns oavsett vart de befinner sig i renskötselåret. En god och nära vård tillgänglig för alla samer.

I dag debatterades detta då jag ställt en interpellation i regionfullmäktige där jag frågar:

Hur har arbetet gått? Har resultatet av avtalet utvärderats?

Jag fick ett väldigt bra svar, ett gediget arbete som jobbar från flera perspektiv och från olika håll, både från akademin och från praktisk vardag. Jag och jag tror hela fullmäktige var imponerade av det gedigna arbete som gjorts och som görs. Jag är förvånad att allt detta rymts inom den halvtid som den ansvariga i regionen har som tjänst.

Tips är att ni går in på www.samiskhalsa.se där du kan gå en liten kurs för kulturförståelse. Ett enkelt sätt att lära sig mer om samers historia och den kolonisation vi i Södra Lappland varit del i.

Eller på deras facebooksida Sök på Kunskapsnätverket för samisk hälsa.

Har du tankar kring detta eller funderingar, hör av dig.