I belive you can fly

Igår tog vi en riktig långpromenad, ner till Lundåkern och sedan strandpromenaden tills vi kom till gamla bron, upp där och sedan till ridvägen och hem. Det tog 1 timme och 10 minuter, inte dåligt. Det var många människor ute fast det säkert firades valborgsmässoafton på många håll, kvällen innan. Men vädret var ju otroligt bra, måste jag ju säga.

När jag var liten, då var jag elak det vet jag, nä inte riktigt så illa men jag var inte alla gånger så snäll med min lillebror, då jag var ung. En gång så lurade jag honom att han skulle kunna flyga, det enda han behövde göra var att springa runt gården, ta 3 stora skutt, hålla ut armarna och luta sig framåt, då skulle det funka. Han sprang runt där och ropade till mig, det går inte! Nä svarade jag, då gör du ju fel. Och där höll han på och springa runt och flaxa.

Det blev då snack för någon månad sedan om att jag varit till tandläkaren då jag var gravid med Jennifer. Jag visste inte att man fick ett särskilt skydd när man skulle röntgas, om man var gravid och tandläkaren frågade aldrig heller om jag var det så jag skyddades aldrig mot strålarna. Det där tyckte Jennifer lät hemskt. Jamen sa jag för att lugna ner henne, jag tror att du kanske är som spindelmannen, han fick ju förmågan att klättra som en spindel då han blev biten av en så du kanske fick andra oanade förmågor sa jag, du kanske kan flyga. Prova!

Nä hon var inte så lättlurad, men jag sa åt henne att ringa ner till Theresé och säga åt henne att Theresé säkert kan flyga om hon gör som jag bad min lillebror att göra. Så hon ringde dit och talade om den stora nyheten. Men hon lät inte helt övertygad om denna förmåga.

Jaja, jag får ju vara glad över att jag aldrig sa till min bror att han skulle hoppa från något högt, då kunde det ju ha gått riktigt illa. Nu får ni ha en bra lördag, det tänker då vi ha.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.