Oi, obra och oäti

 

Så här stod möblerna när jag kom hem igår, har trädgårdssällskapet tagit sig ner till sandlåde nivå, vad har hänt?
Nähä, jag fattar, det var vaktmästaren som har klippte gräset och tyckte att det stod i vägen.
 
Vi råkade sätta på teven mitt i programmet om språk, i förrgår kväll. Han var uppe i Blattnicksele och pratade med olika människor och analyserade orden som dom använde.
 
Slutsatsen var att vi uppe i norrland ofta använder oss av bokstaven o, före vissa ord. Om t.ex. en knapp inte gick att trycka in, så är den oi. Man har ogått, osprungit, oäti, ofarit, och varför inte som jag brukar säga, saker är obra. Det som var hysteriskt roligt är att Theresé har sagt att dom på hennes jobb brukar säga, jora sååå att…när det blir en kort tystnad då ingen vet vad man ska säga, och i det här programmet sa han att vi ofta tar bort en massa onödiga ord så han översatte just precis dom orden med scchu, alltså ljudet som vi åstadkommer när vi säger jo samtidigt som vi drar in luften i munnen. Hahahaaha, det var ju verkligen pricken över i:et.
 
Jag har många gånger fått höra att folk har trott att jag är från Åsele, ha, jag som inte ens vet hur dom pratar där. Dialekten måste jag ha fått från mina föräldrar som kommer från Malå och sedan har det blivit nån typ av blandning därifrån och guu´ vet vart annars ifrån. Jaja, huvudsaken man begriper vad jag säger. Jag känner dessutom ibland, när man måste skärpa till sig och verkligen tala rätt för att det inte ska bli missförstånd.
 
För att ta ett exempel, Theresé sambo, Anders, som inte riktigt begrep vad jag sa då jag skulle ha en "kasch" (kasse) att stoppa ner sakerna i. Det finns väl ingen som fattar vad det är sa han. Fast jag sa faktiskt en kasch, då jag handlade på maxi i Uppsala, och han tog betalt för en kasch också, så han måste ju ha fattat vad jag menade eller så gissade han bara, skakade på sitt huvud och snurrade fingret runt örat, då jag vände ryggen till. Men so what!
 
Vi var på Gammlia igår kväll, vart var du, Lisbeth? Våra vägar tycks aldrig korsas, men en dag så, vem vet, då står man där, öga mot öga. Ha en bra dag allihop!
Etiketter: , , , ,

4 kommentarer

  1. Theresé

    Joråsåatte… Igår hade ”Märlan”, på jobbet, på sig sin t-shirt med det trycket! Vi satt och pratade som vanligt till frukostkaffet, när Bräcken börjar prata om Norrland, och hur konstigt man pratar. De hade alla sett programmet om språk, varpå han funderar vad den där konstiga byn heter där utanför Piteå/Luleå/Umeå…(?) -”Blatt-nånting..” -”Jaha, du menar Blattnicksele(?)”, sa jag, och alla vart imponerade att jag visste vad det hette och frågade om jag också sett programmet. -”Nä, de har jag inte, men det är klart att man vet vart Blattnicksele ligger, då det inte är mer än 25mil från Umeå”. Ja, de tycker att jag är lite konstiga, men nog tycker de om när jag kommer med lite nya ord till deras ordförråd, som ”Harta borti harta, och harta borti he” =)

  2. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Theresé (2009-08-20 07:47)
    Fcik höra en historia av mormor igår, det var min mormor som stått utanför ett utedass i kokträsk, då hon var liten där följande samtal utspelades.

    Si du mååår´n (månen)?
    Sa du faaarn (fan)?
    Jo han kom hit
    Tig och skit

  3. Erik Sjödin

    Ibland kan man få en praktisk nytta av ordet scchu. Detta ord används mycket av Överkalix-borna. Den praktiska användningen av ordet är om man saknar en dammsugare när man städar. När man exempelvis skall få bort dammråttorna under sängen så bjuder man in en Överkalix-bo och ber honom/henne att titta under sängen, samtidigt som an frågar om det finns dam under sängen. Scchu säger då Överkalix-bon och sedan är det rent under sängen. Detta är den praktiska nyttan av ordet scchu!

Lämna ett svar till Erik Sjödin Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten