En kort rök historia

Av , , 2 kommentarer 1

 

Apropå gårdagens blogg som handlade lite om rökare känner jag att jag måste få berätta om min moster, hon bor uppe i Malå/Lapplands län och det är inte så stort samhälle. Detta hände för ca 25-30 år sedan.

Hon kom till sin läkare som sa med lite nedlåtande röst: nå hur var det nu med rökningen, röker du än?
-Ja, svarade min moster, det gör jag.
-Jamen herregud vad bra, får jag då låna en cigarett av dig innan jag kreverar. Sedan öppnade dom fönstret i mottagnings rummet och rökte på varsin cigg. Ja sa läkaren, nog vet jag att rökning inte är bra, men det är ju så farligt med mycket annat och någonting måste man få unna sig.

Nog hör man vilken skillnad det är på årtalen, nu och då. Dom visste nog inte så mycket på den tiden, i alla fall inte vad som kunde bli på sikt. Nu är det ju så med rökning att blir du någon gång sjuk, beroende på rökningen, så dröjer det trots allt ett antal år innan det händer. Du drabbas inte av lungcancer efter 1 år som rökare, och du får inte kol efter 5 år, men när du väl åker dit då är det allvarligt…tyvärr.

 
Ha en fin söndag, vi sitter i bussen, på väg hem från Malå, vi tog en rövare och åkte dit igår för att lämna lite saker.

Rökare/icke rökare

Av , , 1 kommentar 2

 

Fick en bok av min mamma, då jag redan slutat röka, den är inte avsedd att läsa för att sluta men innehåller lite funderingar och faktiskt väldigt roliga, smått ironiska stycken. Vill citera henne och börjar med ett stycke där hon skriver om rökare som uppfattas som "roligare" människor.

"Att vara rökare kan vara en stor del av identiteten. Inte sällan ser man på "icke-rökarna" som en ganska torr samling. Vilka är det som går ut och röker på fester och middagar? Jo det är de roliga människorna. Samtalen bubblar och skratten ekar från gruppen som står på balkongen och blossar. Kvar vid bordet sitter de präktiga, lite jordiga icke-rökarna. Diskussionerna vill inte riktigt ta fart efter att rökar gruppen reste sig, med några fåraktiga leenden mot varandra sneglar icke-rökarna efter lustigkurrarna på balkongen. Kommer de inte tillbaka snart? Eller ska man gå ut en stund, även om man inte röker? Varför är det så här? Varför verkar rökarna alltid ha det roligare? Att hänvisa rökarna till små utrymmen, snuskiga rökrum, trånga balkonger, blåsiga portgångar eller liknande, har inte riktigt den effekt som många icke-rökare tror. Tvärtom, ju läbbigare och trängre, ju mer förstärks också gemenskapen. Pressas en grupp människor ihop för att utföra en syssla samtidigt under några minuter, är det givet att de börjar prata…"

Författaren heter Charlotta von Zweigbergk och boken heter Eld utan rök. Jag hade ganska roligt när jag läste hennes kommentarer m.m. Och man känner så väl igen sig i vissa situationer.

Hon skriver dessutom att rökare är något av dom generösaste människor som finns. Du kan som rökare i princip hoppa på vem som helst för att be om en cigg, det är aldrig genant att fråga om eld, även om någon får vända upp och ner på hela väskan för att hitta tändaren. Jämför med om du drabbas av godis sug och ser någon stå med en godispåse eller en chokladkaka, såvida du inte är uppseendeväckande spontan- skulle inget få dig att fråga denna okända person om du kunde få smaka lite. När det gäller rökning kan du till och med be att få fimpen, utan att bete dig underligt. Jämför med: Åh, kan jag få sista biten på din macka. Nej hur hungrig du än är så ber du aldrig om det.

Ja det var lite från hennes bok, ingen tjock bok men som jag sa, rolig. Och skratta kan vi alla behöva!

 
Ha en fortsatt trevlig helg!

Faxvirus?

Av , , Bli först att kommentera 3

Annika, min chef, ringde igår och vi satt och surradde om lite av allt möjligt, hon tycker att det alltid är så skönt att prata med mig (hennes egna ord) och när hon sagt det sa hon att du borde ju bli psykopat…hahahaha, jojo, psykopat menade hon nu inte utan psykolog, en liten felsägning bara.  

Hon brukar ofta ha lite otur då det gäller datorer, mobiler, telefoner osv. Allt som kräver nån typ av energikälla. Hon säger själv att hon är den enda i hela världen som fått virus i hennes fax. Ja det har jag då aldrig hört talas om men jag vet att den inte funkar bägge vägarna, man kan bara skicka fax, inte ta emot dom.
 
Vid några tillfällen, på den tiden då hon hade kontoret hemma, så skulle jag ringa telefonbanken, ja det går ju fint, men vad gör man när den inspelade rösten helt plötsligt säger: Du måste ha en tonvalstelefon *klick*, och så avbryts samtalet. Jag försökte flera gånger och till slut skriker man åt bandspelar rösten, jamen va f-n, det här är en tonvalstelefon. Men inte hjälpte det heller. Vad gör man då ens tonvals telefon, tror att den är en vanlig gammal nummerskivs telefon?
 
Apropå fel och otur, Åkes nyckel till lägenheten har kärvat länge och nu började även min att ge vika och slutligen Jennifers. Nu går dörren varken att låsa eller låsa upp. Rapporterade till HSB felanmälan igår och blev så småningom uppringd av vaktmästaren. Huvudcylindern har pajat och en ny kostar ca 1500:-…tack för det…(ehhh vem ska man nu tacka) televerket, kan man tacka. Precis vad man önskat att få betala, men vad har vi för val? Lämna dörren olåst är obra. Det är bara att tacka och ta emot och se glad ut, och givetvis vara oerhört tacksam över att man inte har en snigel på ögat.
 

Önskar er en trevlig helg!

Oi, obra och oäti

Av , , 4 kommentarer 3

 

Så här stod möblerna när jag kom hem igår, har trädgårdssällskapet tagit sig ner till sandlåde nivå, vad har hänt?
Nähä, jag fattar, det var vaktmästaren som har klippte gräset och tyckte att det stod i vägen.
 
Vi råkade sätta på teven mitt i programmet om språk, i förrgår kväll. Han var uppe i Blattnicksele och pratade med olika människor och analyserade orden som dom använde.
 
Slutsatsen var att vi uppe i norrland ofta använder oss av bokstaven o, före vissa ord. Om t.ex. en knapp inte gick att trycka in, så är den oi. Man har ogått, osprungit, oäti, ofarit, och varför inte som jag brukar säga, saker är obra. Det som var hysteriskt roligt är att Theresé har sagt att dom på hennes jobb brukar säga, jora sååå att…när det blir en kort tystnad då ingen vet vad man ska säga, och i det här programmet sa han att vi ofta tar bort en massa onödiga ord så han översatte just precis dom orden med scchu, alltså ljudet som vi åstadkommer när vi säger jo samtidigt som vi drar in luften i munnen. Hahahaaha, det var ju verkligen pricken över i:et.
 
Jag har många gånger fått höra att folk har trott att jag är från Åsele, ha, jag som inte ens vet hur dom pratar där. Dialekten måste jag ha fått från mina föräldrar som kommer från Malå och sedan har det blivit nån typ av blandning därifrån och guu´ vet vart annars ifrån. Jaja, huvudsaken man begriper vad jag säger. Jag känner dessutom ibland, när man måste skärpa till sig och verkligen tala rätt för att det inte ska bli missförstånd.
 
För att ta ett exempel, Theresé sambo, Anders, som inte riktigt begrep vad jag sa då jag skulle ha en "kasch" (kasse) att stoppa ner sakerna i. Det finns väl ingen som fattar vad det är sa han. Fast jag sa faktiskt en kasch, då jag handlade på maxi i Uppsala, och han tog betalt för en kasch också, så han måste ju ha fattat vad jag menade eller så gissade han bara, skakade på sitt huvud och snurrade fingret runt örat, då jag vände ryggen till. Men so what!
 
Vi var på Gammlia igår kväll, vart var du, Lisbeth? Våra vägar tycks aldrig korsas, men en dag så, vem vet, då står man där, öga mot öga. Ha en bra dag allihop!

He va he I försto

Av , , 1 kommentar 1

På väg till besiktningen, 07,40.

Besiktning av buss idag, närmare bestämt om tio minuter. Igår satt Åke, i snudd på, 2 timmar och skulle skära till ett nytt glas till backspegeln (som vi fick en 1:a på ifjol). Han hade köpt ett nytt glas igår, och det var aningens för stort men är man ägare till en glas skärare så ska det väl ordna sig…icket. Efter allt arbete och med en liten skit bit kvar att ta bort så spricker hela spegeln så den ser värre ut än den förra, trasiga spegeln. Klockan är dessutom 21.30 så det finns inget annat att göra än att sätta tillbaka den första spegeln och hoppas på att dom kan vara schyssta på besiktningen.

Jag citerade Lisbeth igår och skrev att man kunde riskera att åka på en propp. När jag skrev det så kom jag ihåg ett tillfälle när jag var rökare och hade följt med Jennifer till hennes tandläkare. Det var säkert 4 år sedan och tandläkaren huserade då på grubbeskolan.
 
Då vi kom ut därifrån och gick till bilen, så tände jag på en cigarett, i vanlig ordning. Då dök det upp en kille och tjej i gissningsvis 15-16 årsåldern och killen frågade om jag möjligtvis hade en cigarett som han kunde få eller låna eller köpa. Nähä du sa jag, hur gammal är du egentligen? Ja jag är 18 år svarade han. Nä sa jag, det tror jag inte, då får du allt ta fram legitimation först. När jag sagt dom orden tänkte jag att nu lär man ju få höra vilken "gammkärring" och knäppskalle man är. Jag riktigt hukade för orden som skulle komma, men vet ni vad, han öppnar munnen och säger: Ok, men tack i alla fall!
 
Öhhh, vilken överraskning man fick, och där ser man verkligen att man aldrig ska döma hunden efter håren eller ha förutfattade meningar, men tyvärr så har nog dom flesta det. Antingen har man hört så många historier om människor i en viss ålder, eller berättelser om vissa saker, eller rykten om folkgrupper så att man själv börjar tycka och tänka samma saker.
 
Nu är Jennifer utan sina 2 tänder, det var gruvsamt men gick bra. Hon tyckte att tandläkaren skulle dra bort alla tänder så hon skulle slippa gå dit någon fler gång men det tyckte inte han var någon bra idé. Ha det gött!
 
Kl. 07.31, Liten uppdatering! Åke ringde nyss och JAAA, lite matjord i fickorna har vi nog ändå, den gick igenom, dom nämnde aldrig ens backspegeln, då har vi lite mer tid på oss att fixa den då, härligt. Sen måste det fixas lite rost och ett nytt däck införskaffas innan nästa säsong. Men det kan vi leva med.

Rimfrost och häng!

Av , , 5 kommentarer 5

 

Åke sa i morse att han kommer ihåg när han var liten och den första rimfrosten glittrade på "runda" konsum, eller var det kyrktaket? Nåja, bägge delarna syntes från hans rum. Jag kommer också ihåg hur det kändes, man blev överlycklig och sa att nu är vintern här men man blev genast besviken då mamma eller pappa sa, nä det där är ingen snö det är frost och kommer att försvinna om en liten stund. Visst är högsommaren slut men jag tycker nästan att det är skönare i luften nu än vad det var för 2 veckor sedan, inte lika kvalmigt utan friskt på något vis. Fast man känner att återigen, precis som det var i början av sommaren, så är det bara solen som värmer.
 
Från det ena till det andra.

Jag undrar verkligen om det ska vara mode att ha byxorna så långt ner som bara möjligt, utan att man tappar dom? Nä, jag är ledsen, det är så otroligt fult, jag har sett den ena värre än den andre. Senast i lördags var det en kille som lutade sig in i hans bil och man skulle ha sett låret om man tittat tillräckligt. Alltså jeansen hängde nedanför hans kalsonger. *suck*
 
Varför ids man ens ha byxor på sig då? Eller varför kapar man inte av benen, sätter en resår längst upp på dom avkapade byxbenen så blir det precis som stay ups strumpor? Samma funktion fast det ser inte längre ut som om man skitit ner sig.
 
Jo jag förstår, det är någon som sagt att det är så där man ska se ut, det är inne, men jag undrar bara om ni som har såna jeans, verkligen tycker att det ser så snyggt och tufft ut som andra kanske påstår, eller har ni det bara för att?
 
Jag kan tyvärr inte skryta över att man själv såg speciellt snygg ut då Gällivarehänget var inne, men man visade då inte vad man hade för underkläder. Jaja, tur att man kan välja själv vad man vill ha på sig. Och vill ni ha kläder som inte sitter fast i midjan så är det era bekymmer. Jag tycker bara man skulle bli så våldsamt irriterad över att ha något hängandes nedanför skinkorna.
 
Jennifer sa att det är ju ett bra mode, själv har hon ett par jeans som är för stora och då tyckte hon att om hon skulle låta byxorna hasa ner så var hon inte bara inne utan hon slapp dessutom ha skärp på sig. Gör som du vill sa jag, fast ska jag vara ärlig så tror jag inte hon skulle våga gå ut på det sättet.
 
Idag blir det ingen rolig dag för Jennifer, nu ska det dras ut 2 tänder till och fram till igår var vi båda två, lyckligt ovetandes om det. Men naturligtvis så fick jag en påminnelse via sms att det nu är dags. Hm, nu är det bara peppning som gäller för hon vill verkligen inte göra det här men jag tycker inte att hon har så mycket att välja på och förhoppningsvis behöver hon aldrig mer dra ut en tand. Vi får se hur det går. Ha en bra dag allihop!
 

Ko-kos bollar, stackars kossor!

Av , , 2 kommentarer 1

Har en liten undran. Är det inte rasistiskt eller nedlåtande mot korna, eftersom det finns bakverk som heter kokos toppar, kokos kakor, kokosbollar etc. Inte nog med att namnet näms en gång, nej, det upprepas också. I mina öron låter det rent utav sagt, hånfullt. 
 
Anledningen till det kan naturligtvis vara att vi, när jag var yngre och syftade på en mindre begåvad person så kallade man den för kokorot. Fråga mig inte vart det kommer ifrån men första gången jag hörde det var jag uppe i Arvidsjaur. Kanske det är ett lokalt ord som bara förekommer däruppe för jag har aldrig hört någon annan säga samma sak.

Nä, skämt å sidor, det är bara en sån där sak som fastnat i mitt huvud och i och med att jag nu har skrivit av mig det så kommer det förhoppningvis att försvinna.
 
Vi såg på mannen som talar med hundar, igår. Ceasar heter han och verkar kunna en hel del om hundar. I just det här avsnittet fanns det med en hund som var blind och då berättade Åke om en hund som hette Manne och som bodde uppe i Tärnaby, Konäset. Åke och hans dåvarande hund, Bronco (karelsk björnhund) kom dit och Manne var som förtjust i Bronco och kom dundrande för att möta upp dom. Han visste naturligtvis inte att en snöskoter stod parkerad i hans farväg och han brakade rätt in i den med buller och bång. Bronco som var på väg att möta honom blev tydligen alldeles paff och tordes inte gå fram till honom. Han måste ju riktigt ha trott att det snurrat runt i huvudet på honom. Åke for fram och frågade hur det gick för honom och han kravlade fram bakifrån skotern med viftande svans, så han klarade sig utan blessyrer.
 
Jag kan riktigt se hela scenariot framför mig.

Det blev en hel del friidrott igår och jag kan ju inte låta bli att fundera över detta.  Har inte fler än jag, upptäckt att när dom springer, om det är 400 meter, 800 meter eller vilken sträcka som helst, så sackar alla av en liten bit innan målgången. Ibland blir dom ju t.o.m. snuvade på första platsen för att det kommer en annan sprinter,susande förbi. Varför håller man inte tempot hela vägen?

Mm, det kan ju vara för att man orkar helt enkelt inte längre, men jag tror själv att mycket är psykiskt, det sitter i huvudet. Dom ser målsträcket och tar i det absolut sista dom har. Tänk om man fick göra en test på detta. Man skickar iväg dom i vanlig ordning, för att t.ex. springa 800 meter, då dom försvinner på andra varvet, bakom rundningen, så flyttar man fram målgången 10 meter. Det skulle vara roligt att se om dom fortfarande säckar ihop på samma ställe eller om dom fortsätter 9 meter till i samma fart för att sedan tackla av. Ingen fler än jag som skulle tycka det vore intressant?

Ja där ser man vad som kan röra sig i huvudet på mig en helt vanlig dag. Hoppas att saker rör sig i era huvuden också, annars kommer man väl ingen vart. Ha en bra dag!

Grattis Theresé!

Av , , Bli först att kommentera 3

Grattis Theresé på 24 årsdagen!

Kortet togs dagen efter Theresé 1 årsdag, uppe i lövånger där vi körde Lövångers rallyt. Kvällen innan så var det supé för alla deltagare och hon lyftes fram på scenen och blev hurrad och applåderad. På söndagen var det ett mindre rally i Lövångers trakten och helgen till ära så hade hon en hemsydd mössa och väst (syns ju inte :D), en fotograf fån VF ville ta ett kort på henne, utan tutte men hon vägrade i sten, så det bidde ingen bild för tidningen men vi passade på att föreviga tillfället.

Hoppas du får en bra dag och blir uppassad av Anders, vi kommer ner och våldgästar om några veckor istället.

Bilen är en DKW 3-6 cab -54 och står förnuvarande undanställd i väntan på en mindre genomgång och besiktning. Men med så mycket annat så har det inte funnits så mycket tid. Men förhoppningarna är väl att vi ska få den med på någon semester sväng framöver.

 

 

Mördarsniglar och projekt

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Igår satt vi ute i omgångar, Ingrid, Inge-Gerd, Janne, Fred, Birgitta, Laila, sedan kom Stig, Gerd, Eleonor, Britt, and so on. Det pratades bl.a. om att låsa dörrarna och Inge-Gerd sa att hon gärna ville låsa med dubbla lås om hon var ensam och någon sa att om dom hade bott i skogen skulle dom ha en STOR hund som kunde vakta åt dom.
 
Jag sa att om man bodde i en skog skulle man bara sätta upp en skylt nere vid vägen: Varning för mördarsniglar! Och i bakgrunden kan man då höra musiken från filmen Hajen. Ingen skulle väl tordas komma upp dit då? Om inte annat kunde dom trampa på några stycken och halka omkull. Tycker att namnet mördarsniglar kan tolkas på olika sätt. Man skulle ju kunna uppfatta det som om dom larvade omkring och tog ihjäl människor.
 
Det finns ju lampor som tänds med rörelsedetektor, man skulle ju kunna göra en liknande sak men inte med lampor utan att en bandspelare sätter igång. Kanske en hund som börjar morra och sedan ett harklande och någon dörr som öppnas och stängs. Nog skulle man lägga benen på ryggen om man var där olovandes då.
 
Idag kommer nog Åke att ligga under bussen och försöka få till det som ska göras innan besiktningen, och jag får väl ställa mig på stegen och fortsätta sätta färg på taket så det blir klart innan hösten. Att ha buss är nästan som att ha en stuga, alltid något som ska göras.
 
Jennifer och hennes kompis Viktor har också kommit på ett projekt som dom skulle vilja ha gjort. En cykel som ser ut som en bil. Man sitter bredvid varandra och ska kunna trampa samtidigt. Det ska inte vara en cykelsadel dom sitter på utan en soffa. Ja, inte vet jag hur dom ska kunna åstadkomma något sådant utan hjälp från någon vuxen, och denna, någon vuxen, heter nog Åke. Tyvärr är agendan inte blank så vi får se om det kan påbörjas någonting eller om det kan bli ett pyssel i vinter. En sån sak är inte gjort på någon timme eller dag. Material behövs ju också.
 
Jaja, nu ska vi ta oss en äggmacka, det blir en bra start på dagen. Ha det gött!
Maria Lundmark Hällsten