Vinst trots förlust

Av , , Bli först att kommentera 5

 

En vecka, 1,3 kilo lättare, totalt på 5 veckor gör det en förlust på 6,4 kilo, eller förlust och förlust, det ska väl snarare räknas som en vinst.
 
En av dom som går på den här kursen har tappat 8,4 kilo och hon sa att hon alltid varit överviktig, liksom skitviktig, fast vinsten av pengarna hördes hon inte ha så stort intresse av, men pengar är pengar, och det skulle sitta fint med lite extra nu i jul.
 
Jag fick ett tips av min coach och tror att jag ska göra som hon säger, så kan man checka av igen om 2-3 veckor och se vart man hamnat, om det gett bättre resultat.
 
Nu är det ju inte meningen att man ska tappa mer än 0,5 kilo/vecka, det är den ultimata viktnedgången för att kroppen ska hinna med och kanske man själv också. Vilken grej om man vaknade upp nästa dag och det hade försvunnit 20 kilo rätt ut i cyberspace, det vore någonting det.
 
Jag går en hel del om dagarna, minst 1 timme och 20 minuter plus dom gånger jag styrketränar också och det hade inte varit så jobbigt om jag inte fått så dödligt ont i mina fötter. Min mamma vill absolut att jag ska beställa tid hos min läkare men jag tror mig veta vad han kommer att säga –ja det där det kan ju vara vad som helst, sååå….
 
Nä sa jag till mamma, jag ska fortsätta att gå lika mycket, tills mina fötter faller av, då vore det väl själva den om inget skulle kunna åtgärdas.
 
Idag blir det stadstur med Jennifer och uppdraget är att hitta ett par vinterskor, har förberett henne på att jag inte köper nåt som bara kan användas i finväder och plusgrader och hon verkar införstådd med det…fast jag har nu en viss vana av att göra detta så guuu´vet vad vi kommer att komma hem med.
 
Åke är hemma idag, han har hostat och levt om hela natten och varm som ett element gående på högvarv, vilken tur då att jag var kall som en isglass 😀
 
Nu ska jag putsa på ett brev som ska med i ett annat brev, som jag gjort i ordning och som innehåller diverse småsaker och som ska säljas på auktion i U.S.A. Dom har en insamling till auktionen som går av stapeln den 8/11 till förmån till en som fått en hjärntumör. Jag har bara av en slump, lärt känna hon som dragit igång det hela, via facebook , och jag tänkte att många bäckar små, sen tror jag stenhårt på uttalet: ”what comes around, goes around”. Man behöver inte heller få tillbaka från den man hjälper utan det kan komma från okänt håll, alla behöver vi bli lite bättre på att hjälpa andra och inte bara se till sig själv.
 
Hoppas ni får en bra fredag, vi får göra det bästa av dom förutsättningar vi har.

Kossor på vägen

Av , , Bli först att kommentera 3

 

I förrgår då jag följde med Jennifer till skolan så var vi ute i sista minuten, skolklockan ringde då vi hade 3-400 meter kvar och hon skulle bli lite sen.
 
Då skulle hon komma på en ursäkt till hennes försening. Mm sa jag, du kan säga att det låg en ko i vägen och när vi försökte ta oss förbi så flyttade hon sig också, JAAA sa hon, det ska jag säga sen säger jag att vi kom på en jättebra taktik, jag sprang åt ena hållet och mamma åt det andra, ja sa jag, och sen säger du att det var en himla tur att det var du som kom förbi för min mamma är fortfarande kvar därborta vid kossan.
 
Hon kom bara en halv minut försenat och behövde inte ursäkta sig, typiskt, vi som kommit på den ultimata ursäkten. Vet inte om fröken hade godtagit detta men det är säkert bra för fantasin.
 
Jag var på tupperware party igår, alltså där dom säljer plastburkar och dylikt. Jag blev tvärsnål och köpte ingenting. En äggskärare skulle gå lös på 189:- och när man nu har klarat sig utan en sån, i flera år så tror jag att jag kan fortsätta vara utan.
 
Synd också att dom flesta sakerna är så jädrans dyra, och allt tar en massa plats i skåpen. Hon demonstrerade en riskokare, en plastbytta som man kunde koka ris i mikron med. Men det skulle bara gå med ris. Jaha? Jag lutade mig åt sidan och sa till min mamma som även hon var med, att jag kokar minsann både ris, makaroner och potatis i mikron, i en vanlig plastbytta och det går minsann hur bra som helst. Visst är deras saker säkert mycket mer tåliga och hållbara, men ofta klarar man sig med det man redan har hemma. Sen är det lite lustigt, hur mycket plastbyttor man än har hemma så saknar man alltid den där byttan med det exakta måttet som resterna skulle rymmas i, man vill inte använda en 2 liters glassbytta till 5dl köttfärssås, och 5dl köttfärssås ryms inte i en 3dl bytta. Sånt är livet…med Anita Lindblom.
 
Ikväll är det åter dags för min viktkontroll och nu är vi halvvägs och ska då mätas åt alla håll och kanter, det ska bli mycket intressant och se vad som hänt på 5 veckor. Återkommer med resultaten imorgon. Ha det gott!

Ideér

Av , , 2 kommentarer 2

 

Nu har vi blivit väckta mitt i natten, flera nätter, av ett billarm som står och tjuter, snacka om irriterande. Natten mot måndagen hade jag legat och retat mig länge på tjutet, sedan blev det helt plötsligt tyst, man lägger sig tillrätta och ska precis drömma sig bort, då sätter Åkes väckarklocka igång att tjuta, hm…
 
Nu hade jag tänkt skriva om en jättebra idé som lösning på problemet, men tyvärr så är det inte min idé utan Jennifers, och jag hoppas att dom kommer att få delta i Finnupp från skolan och då ska jag påminna henne om denna idé som hon kläckte för några månader sedan. Den är suveränt bra och ja, jag vet att jag är lite jävig i detta fall men, men…
 
Min boss, sitter som ordförande i uppfinnarföreningen och själv kallar hon sig för innovationsmäklare, hon hjälper människor med deras idéer från idé till marknad. På kontoret finns en hel del spännande saker som både finns ute nu och som är på gång. Ofta när man ser en ny sak kan man tänka, jamen det där hade ju t.o.m. jag kunnat komma på, men det är förmodligen för att det egentligen är ganska simpelt och av den anledningen förbiser man såna saker eller lösningar på ett världsligt problem.
 
Tänk om man kunde ha en typ av idébank, och alla som fick in sina saker där, var skyddade. Företag och för all del, privata personer som sedan söker en lösning eller en vara kan då lämna in en sökning om det i idébanken, hittar dom en sak dom vill ha så får dom givetvis betala för det, eller dom kanske är intresserad av att utveckla och gå vidare med idén och får då göra det efter kontakt med idéinnehavaren.
 
Sedan ska givetvis själva sökandet göras av en pålitlig person som sedan förmedlar det man hittat, så ingen utomstående kan ta del av alla idéer som finns, utan att ha betalat för sig. Ska kanske ta upp detta med stämman (läs chefen), och se vad hon tycker om det hela.
 
Vet ni förresten om att vi ska ha ett lokalt draknästet här i Umeå, men då heter det umenästet istället. Om ni har någon idé och vill vara med så kan ni anmäla erat intresse på www.uppfinn.se 

Ha en wonderful day, och guess what, det ska jag ha.

En fundering

Av , , Bli först att kommentera 2

När jag och Kerstin var ute och gick igår så hade hon med sig ett brev som skulle postas på preem.

Då vi rundar husknuten så får hon syn på postbilen som står där och håller på att tömma lådorna. Hon lägger benen på ryggen och springer dit för att hinna få med sitt brev i skörden och frågar killen av vilken anledning han tömmer 14,30, då tiden på lådan är 17,00.

Hon får till svar att det bara är en förtömning.

Ehhh, ok? Då undrar jag varför dom bytt ut dom stora brevlådorna som stod där för drygt en månad sedan om dom nu helt plötsligt måste dit och tömma en gång extra, om syftet vara att göra en besparing, vart tjänade dom nu in pengar, kan man undra. Det kostar väl en del att åka dit en extra gång + att lådorna som en gång satt där var ju redan där, kostnadsfritt, vart har dom hamnat nu, på skroten eller? Dom nya lådorna var säkert inte gratis och det ska väl ha kostat något att ha folk till att byta ut dom också *suck*.

Sjukdomar

Av , , 4 kommentarer 2

 

I söndags, då jag, Kerstin och Janne tog rundan runt ja-berget fast i omvänd riktning, så blev det bl.a. prat om vaccinationer och influenser, och det här att äldre, friska, människor kan stå emot influenserna bättre än yngre människor. Det har ju att göra med att man som äldre, oftast har varit mer utsatt för sjukdomar och därför har ett bättre immunförsvar. Tyvärr, så är det tvärtom då det gäller barnsjukdomar, vilket vi fått erfara, inte nu men för ca 18 år sedan.
 
På Mariehemsskolan där Theresé gick som liten, var det dags för vattkoppor. En av hennes kompisar åkte på det och jag tycke att det kunde vara bra om även Theresé skulle få göra bort det, jag visste att det är en sjukdom som kan vara jätte besvärlig om man får den som vuxen och trots att Åke ofta säger att han inte är en dag över 22 år och han vid det tillfället var runt 32 år så räknas det som just, vuxen.
 
Jag ringde och checkade med Åkes mamma först och frågade om han haft vattkoppor. Ja sa hon, det är klart, han har haft det mesta. Vad bra tyckte jag och sedan gick vi upp till Theresé kompis så dom fick leka ihop den dagen. Det dröjde inte länge förrän hon hade vattkoppor och om jag inte missminner mig så var det ganska lindrigt…för henne. Ni som nu hängt med i min blogg och vet hur vi brukar drabbas av den ena oturen efter den andra, kan nu lista ut vad som hände därefter.
 
På julaftonsmorgonen så låg Åke i sängen, rödprickigare än vad man någonsin skådat, hög feber, spydde så det såg ut som värsta exorcisten filmen, hjärtat arbetade på högvarv och jag kände mig tvungen att ringa upp på akuten för att höra vad jag skulle göra. Åke fick sedan prata med sköterskan eller vem det nu var och jag satte upp telefonen på hans bröstkorg, den studsade upp och ner av hans hjärtslag. Så risig har jag aldrig sett honom, varken förr eller senare.
 
Botemedel vet vi alla att det inte finns mot vattkoppor utan han fick härda ut sjukdomen liggandes i sängen den julveckan och nu lär han ju inte åka på den sjukdomen i varje fall. Förhoppningsvis har han nu också haft alla andra smittsamma barnsjukdomar som man kan få i vuxen ålder, annars vet jag ju en som kommer att få det en dag. Ha en bra tisdag!

En tanke

Av , , 2 kommentarer 3

Vi såg på tv:n igår och jag tror att det var på nyheterna som dom visade ett gäng i Göteborg, som åkte runt till affärerna och fick ta mat som dom inte kunde sälja men som fortfarande var tjänlig. Varorna skänktes sedan vidare till olika, behövande instanser som till exempel dom hemlösa, för att dom skulle få sig ett mål mat.

Problemet är att givaren är tvungen att betala för att skänka bort sina varor eftersom mottagarna inte har några pengar, och transporterna kostar en del. Då undrar jag, varför man inte skulle kunna tillaga maten så att dom hemlösa först fick sitt och sedan kunde vem som helst som ville, gå dit och få köpa sig en billigare lunch. Det finns säkert många som skulle uppskatta det. Kanske andra som inte har det så gott ställt men som gärna vill komma sig ut och träffa andra.

Bara en tanke så här på måndagsmorgonen.

Rååå Åke

Av , , 2 kommentarer 2

 

Åke fick höra att han varit omnämnd i radion någon gång under veckan som gått, men han hade svårt att förstå hur han kunde ha varit det, vi gissade fram och tillbaka på vad det skulle ha kunnat handla om. Rå Åke, hade dom sagt, men han kan inte vara med idag för han sitter nog i lastbilen på väg till Vindeln.
 
Ja det lät onekligen som om det var Åke dom pratat om, han kallas av vissa, ibland, för rå Åke. Jag sökte på radio västerbotten men att lyssna igenom hela dagar, det ids man inte, vi hade inte ens en bestämd dag att gå efter utan gissade att det skulle ha varit under torsdagen.
 
Brorsan skrev ett meddelande på facebook och kommenterade just att han hört talas om rå Åke på radion, jag frågade honom i vilket syfte och fick till svar att dom intervjuat Wolfman Jack, så då ringde Åke upp John, the lead singer in the band, och frågade vad det handlade om, då fick vi också en tid att lyssna efter.
 
Dom hade snackat om deras utrustning och sa att enligt ryktena så var det rå Åke som hade haft deras nuvarande förstärkare (även gitarr men den vet jag inte om dom använder), och dom trodde att det var ett hemmabygge. Ja det kan ju vara så men inte ett bygge av Åke, han köpte gitarr och förstärkare till Theresé, (på den tiden då hon ville satsa på en karriär som gitarrist men sedan övergav planerna för något annat) på en loppis, och det kan ju vara den förre ägaren som byggt ihop något.
 
Känner nu att med dom orden sagda så lämnar jag över till denna uppspelning av Wolfman Jack och låten watch out! Dom är suveränt bra.
 

Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten