Freakshow, eller?

Av , , 9 kommentarer 9

För tjugo år sedan vägde fotomodellerna 8 % mindre än genomsnittskvinnan. Idag väger de 23% mindre.

Är det någon som ens höjer på ögonbrynen? Undrar också vad dom modellar för, kläder som inte en normal människa kan ha, eller är det egentligen bara en freakshow?

Etiketter: , , , ,

9 kommentarer

  1. The Observer

    Vad är det för skillnad på raggarbrudarna idag och för 20 år sedan?
    Jo, 20 Kg.
    Tacka Gud för modeller som väger 23% mindre än genomsnittskvinnan.

    Svara
  2. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till The Observer (2009-12-15 12:09)
    Och vad är skillnaden på ”raggarkillarna” idag och för 20 år sedan? Förmodligen mer än 20 kilo, tackar Gud för ”normala” människor med nånting mellan öronen, inte dom som bara är skinn och ben.

    Och för att vara helt seriös, vilket är budskapet till våra barn?

    Svara
  3. The Observer

    Vad är normalt?
    Överviktiga normala människor som unnar sina barn ett skrovmål med extra dressing och en stor Coca Cola någon gång då och då och speciellt varje gång de inte har tid eller ork att laga mat.
    Eller är det de som har ”nånting mellan öronen” och har insett att våran största folksjukdom heter fettma och gör någonting åt sin livssituation?
    Om personen sedan jobbar som modell eller på kontor tror jag inte har så mycket att göra med vad de har ”mellan öronen”.

    Svara
  4. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till The Observer (2009-12-15 17:26)
    Ponera att en ”normal” vikt är 60kg, en modell väger alltså 46,20kg och det tycker du är mer hälsosamt och något att sträva efter, än en person som väger 80kg? Tyvärr tror jag att den som väger mer i detta fallet, klarar sig bättre både med hälsa,liv och själ, än den tunnare människan. Dessutom brukar modeller inte vara kortvuxna personer utan ju längre desto bättre. Och du ser inte vart felet ligger? I så fall är det bara att beklaga. Du tycker fortfarande precis som du vill och jag fortsätter att tycka och tänka vad jag vill. Bra va?

    Svara
  5. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till The Observer (2009-12-15 17:26)
    Sen måste jag också fråga hur du kan tycka att modeller som är underviktiga bidrar till någons hälsa? Vi ska alltså ge våra växande barn vatten och kanske en salladsbit någon gång. Jag vill också passa på att säga, att jag menade nu inte att modellerna var dom som hade lite mellan öronen, även fast det bevisligen finns en del såna också eftersom dom luras att tro, att dom kan leva på lite och ingenting. Lite mellan öronen har dom som tar en människa för hur dom ser ut och inte hur dom är.

    Svara
  6. The Observer

    Jag håller med dig till 100% i dina slutord.
    ”Lite mellan öronen har dom som tar en människa för hur dom ser ut och inte hur dom är.”

    Svara
  7. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till The Observer (2009-12-15 21:43)
    Tack! Och jag hoppas att du läste det rätt också, med lite så menar jag också ytterst lite och jag skrev det inte som en antifras då det skulle betyda motsatsen.

    Ytliga människor har vi alldeles tillräckligt med. Och för våra barns skull hoppas jag att det blir en ändring. Men visst, övervikt är inget att sträva emot heller, det ska vara balans på allting.

    Svara
  8. Helena Nilsson Springare

    Läskigt! Överhuvudtaget så har folks syn på naturliga och ”normala” kroppar förändrats så mycket senaste tio åren. Huvva.. Så många unga flickor som blir sjuka i sin hets att se ”rätt ut” HEMSKT!!

    Svara
  9. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Helena Nilsson Springare (2009-12-16 13:19)
    Ja det är läskigt och kanske ännu läskigare, att det finns dom som tycker att det är ok och så länge somn det gör det så kommer problemet att kvarstå. Om inte vi, föräldrar, kan övertyga våra barn om vad som är rätt och fel, och framförallt lära dom att dom duger och är lika bra som vilken annan människa som helst, oavsett, hur dom ser ut. Man klarar allt man förutsätter sig att göra om man bara tror på sig själv. Ha det gott!

    Svara

Lämna ett svar till Maria Lundmark Hällsten Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten