Kåtalappen eller lappkåtan, kåtakyrkan eller kyrkkåtan, thats the question for today.
Vad är felet?
Skulle aldrig ha skrivit att man skulle ringa 118 8000 för att fråga om fel på bilen. Nu ser det ju ut som att vi skulle få lova att göra det.
Jag skulle vara snäll med Åke och sa att han kunde ta Cheven idag, eftersom jag inte behöver den och det skulle ju vara kallare ute. Han for imorse i vanlig ordning, men efter 20 minuter ringer han. Bilen startade, han backade ut fick in driven och sedan dog bilen. Så nu ville han ha hjälp att knuffa undan bilen en bit för att sedan kunna ta Volvon på jobbet.
Strartmotorn snurrar men den vill inte kicka igång, vad har nu hänt? Bilen står lite malplacerat, egentligen mellan två skyltar om parkeringsförbud, men den står inte i vägen för trafiken. Vad gör man då man inte orkar knuffa undan den mer och folk som går förbi struntar i att ens försöka, hjälpa till. Jo man puttar den dit man orkar och nästa gång, just dom här människorna vill ha lite hjälp, så ska dom inte fråga oss.
Fast ska jag vara ärlig, jag som inte ens kommer ihåg hur grannarna ser ut kommer väl knappast ihåg vilka som passerade då vi stod där 🙂
Helt orädd…ska man vara
Gick ut och hämtade Jennifer på scouterna igår kväll, i stormen och snön, då man egentligen skulle ha suttit framför en öppen brasa någonstans i världen. Det var som att gå i lera, man tog två steg framåt och ett bakåt. Dessutom fick jag öva i att gå ner i spagat. Det är fruktansvärt halt under snön och det är där traktorskopan legat mot backen. Varför kan dom inte sätta en typ av rasp därunder i stället för att det bara ska var blankt? Inte är det konstigt att folk bryter benen av sig. Det behöver ju inte vara så dom river upp den hårdpackade snön under, bara så pass att det inte blir blankt.
Jennifer hade ett litet utlägg på hemvägen om att när man är rädd för att halka så gör man ju det. Sant, därför att man går och spänner sig, och jag tror också att ju äldre man blir desto värre är det.
Minns en vinter då jag hämtade Jennifer från skolan, hela skolgården var ett stort, tjockt ishav och barnen sprang omkring helt oberörda medan alla lärare och fröknar trippade runt gården och vevade på med armarna. En fritidsfröken kom fram och vi stod och pratade, och hon sa att visst är det konstigt att dom inte ramlar? Nä, sa jag, egentligen inte, dom är inte rädd för att falla, dom tänker nog inte ens på det så dom håller upp farten och därför klarar dom sig. Dessutom så har dom bara hälften av en vuxens längd så om dom ramlar så blir det inte så högt fall. Dom glider bara omkull, och vi sätter oss med en ordentlig smäll.
Jag och Åke var ute och körde för nån vecka sedan och körde på Morkullevägen, Åke frågade om bron eller viadukten som vi alltid kallade den då jag bodde på Mariehem, hade funnits där (man passerar under bron på väg upp på Mariehemscentrum). Ja svarade jag, såvitt jag minns så har den det. Och där har man sprungit många gånger uppe på räcket. Helt orädd för döden eller vad som skulle ha kunnat hända om man tippat över på fel sida. Det är trots allt några meter ner till asfalten. Men återigen, man var inte rädd och det var nog det som räddade en, plus en massa tur.
Idag är det broddar under skorna, ska jag gå ner i spagat ska det vara för att jag vill det, inte för att man blir lurad till det. Ha en bra dag och håll er på benen.
Tredje krönikan
Nu ligger min tredje krönika om rökning ute på netdoktor.se, här är en länk till den eller så kan man gå in via länklistan, här till höger.
???
Vart har listen som sitter ovanför framrutan på cheven tagit vägen?
Svara på den ni, 118 800
Rädd för grönsaker
Lachanophobia- Rädsla för grönsaker
Jobbigt att vara vegetarian och ha den fobin
Så mycket allvarligt
Hade precis suttit och skrivit alltihop, hade en mening kvar och då stängde datorn ner. Jag som skriver detta i Word bara för att kunna spara så det inte försvinner, men vad hjälper det om man inte klickar på spara med jämna mellanrum utan bara då man är klar. Jag fick morra en del men se, när jag startade upp igen så hade den sparat allt själv. Perfect!
En morgon då jag följde med Jennifer till skolan så gick vi och pratade om att vara utbytesstudent. Jag frågade henne om hon skulle få välja ett land i hela världen, vart hon i så fall skulle åka.
Först sa hon nåt som jag inte kom ihåg och hon undrade vad kriterierna skulle vara för att få åka just dit. Jamen det handlar ju om att lära sig språket och kulturen, svarade jag. Jaha, men då skulle jag åka till Thailand, sa hon. Där skulle hon köpa en massa coola saker och ta fina bilder.
Jag upprepade mitt svar och sa att du ska lära dig kulturen och språket, har du tänkt bo där i flera år, och det är inte en shoppingresa du ska ut på. Att lära sig Thailändska är nog inte tvärgjort.
Aha, sa hon, då väljer jag Japan. Och sedan kom värsta utlägget om hur bra det var där. Hon hade hört genom någon som varit där att det fanns dom som klädde ut sig till seriefiguren och gick runt på stan. Jamen Hallå, sa jag, du ska väl inte åka dit för att bli en seriefigur heller. Då skrattade hon och sa att det kanske vore kul. Jaha, men språket då sa jag. Japanska är säkert inte så mycket lättare att lära sig än Thailändska.
Det oroade inte henne ett dugg. Jag kan redan Japanska, sa hon. Ehhh, ok? Ja, sa hon, jag kan säga Hej, Skit, Tack och Vi ses.
Mhum, och på dom fyra orden skulle du kunna klara dig själv. Du skulle alltså kunna gå in i en affär, säga Hej, peka på en vara och säga Skit, sedan Tacka då dom ger dig den och till sist säga Vi ses. Jag tror inte att dom skulle vilja att du kom tillbaka till deras affär i så fall.
Så kan ett samtal låta på väg till skolan, fantasin r det inget fel på och ofta kan hon ge svar på tal.
Jag blev uppringd igår, av ett företag i Uppsala, han undrade om jag kunde länka till två bilföretag därnere. Jag trodde först att han var en försäljare av något slag men fick sedan förklarat för mig vad han var ute efter.
Han hade gjort en sökning på motor eller bilar eller nåt liknande och då hade min blogg legat ganska högt upp på den listan och därför blir bloggen intressant och i gengäld för att jag gör det så lägger han ut min länk på andra ställen. Ok, jag förstår att företag kan behöva detta men jag som vanlig bloggare har ju inget för det, så egentligen spelar det ingen roll om jag finns på andra platser, men å andra sidan, vem vet. Kanske man får andra erbjudanden från oväntat håll. Så, det var en förklaring över varför jag länkar till företag i Uppsala.
Idag ska jag till Annika och göra mina 4 timmar, det är inventering av företagets tillgångar och alla papper för december som ska läggas i ordning till bokföringen som ska hinnas med, plus mailen som ska gås igenom och säkert något mer på det. Vi får se. Ha det gott!
Ny dragracingbana?
Fick alldeles nyss detta tips från Theresé, någonting för alla dragracingförare.
www2.unt.se/avd/1,1826,MC=76-AV_ID=1007684-PARAM_1=-PARAM_2=-TYPE=,00.html
Bara synd på avståndet men det skulle tarva för mer besök av oss i Järlåsa då…kanske.
Jo-jo
Jo-Jo:s var från början ett vapen i Filipinerna
Jag kan nog tänka mig att det kan räknas som ett vapen idag också, för dom som inte riktigt vet hur man hanterar det 🙂
Hemlig miljonär
Vi såg på outsiders igår och vad säger man, nog är vi alla olika. Jennifer satt och suckade hela tiden och tyckte att det var mycket som inte stämde in i bilden. Apropå ”sockiplast mannen” så kom jag att tänka på Tex. Inte för att han diggade sockiplast, utan för att jag och Åke, skickade ett par blå sådana, storlek, typ…44, till honom då han fyllde 50 år med ett bifogat gratulationskort där det stod att dom var för snabba och riviga starter.
Nu finns han ju inte längre hos oss, men om hans son eller övrig släkt råkar hitta dessa sockiplast så kan dom i alla fall sova lugnt, han hade ingen förkärlek till dom, inte vad vi vet.
Ikväll är det ett ganska intressant program, den hemlige miljonären, den går på kanal 9, och handlar on miljonärer som går runt inkognito, i jakten på människor att skänka pengar till. Såna som arbetar ideellt, som hjälper andra utan att räkna med att få något tillbaka. Och i slutet av programmet så talar dom om vem dom egentligen är och skänker en del av sina tillgångar till just dom här människorna.
Det roliga är att många av miljonärerna säger att dom ska fortsätta med detta, att dom på något sätt har avskärmat sig från dom ”vanliga” människorna och nu öppnas helt plötsligt en annan värld för dom. Som den där radiohandlaren i förra omgången, han som sa till miljonären som var osäker på om han skulle köpa den lilla radion eller inte, att ta med radion hem och testa den några dagar, utan att betala något för den. Den radiohandlaren fick några tusenlappar efter det, bara för att han visat förtroende och att han litade på en helt okänd människa. Ja, jag ska då se på det ikväll.
Sen fick jag ett uppdrag av Theresé eller det var hon som framförde det men egentligen är det hennes sambo som vill ha hjälp, idag, klockan 10, för att vara exakt. Då ska jag logga in och köpa 4 biljetter till AC/DC. Dom tror nämligen att biljetterna kommer att ryka, med en gång. Ja vi får se hur det går, jag har aldrig köpt en biljett heller så jag hoppas att jag klurar ut hur jag ska gå tillväga. Ni får ha en bra dag i snön, tänk, nu säger dom att ett annat snöoväder är på G, KUL, precis vad jag ville ha, MERA SNÖ!!!!
Senaste kommentarerna