Ja jösses…

Jag har redan hunnit vara ute nu på morgonen, kan ni gissa, vavava??? Åkes bil, Volvon, startade inte, så jag fick skjutsa upp honom på jobbet.

Nu har jag precis lagt på luren, ringde till tandläkaren på ridvägen och dom har en tid i dag, klockan 13.10, om…OM det inte ringer någon som har till exempel tandvärk, för då får den människan ta min tid. Jamen, om min tand gör ont då, sa jag. Ja då hoppas vi att du inte ljuger, svarade hon, hehehe, nä, jag ljög inte, för henne, tanden skaver, men den gör inte ont, så är det. Men nu skulle jag bli mäkta förvånad om jag får behålla min tid. *undrar* (man kanske skulle ta med döskallen på promenaden idag, hm…)
 
Vi käkade pizza igår, jag följde med Åke för att hämta dom, då vi var in och tankade bilen och köpte dricka i väntan på att dom skulle bli klara. När han kom ut med pizzorna så skulle jag skicka ett sms till Nicco och be henne duka fram på bordet. Men det tjorvade hela tiden och meningarna blev kortare och kortare, till slut skrev jag bara: Duka nu, tack!
 
Jag skickade iväg sms:et och blev varse att jag skrivit fel nummer. Hahaha, nu stod det att det var ett sändningsfel, men man kunde inte låta bli att undra vad mottagaren hade trott eller tänkt om sms:et hade gått fram. Vaddå duka nu, får jag främmande eller vad???
 
Jag gjorde ett liknande misstag då jag fick min nya mobil. Jag hade inte lagt in några mottagare i telefonboken men tycktes ju kunna Åkes nummer utantill. Jag skrev ett fint sms om hur mycket han betyder osv, sen skickade jag iväg det. Det tog två minuter, sen kom ett svar: Vem 🙂
 
Vaddå vem, tänkte jag, han vet väl vem jag är. Sen blev jag lite misstänksam, tog fram min gamla mobil och började jämföra numret, jag hade skrivit 53 på slutet istället för 43, hjälp, vad gör man, tänkte jag. Jag tyckte inte att jag bara kunde strunta i det hela, med risk att människan kanske skulle ringa upp, så jag skyndade mig att svara: Jag ber så hemskt mycket om ursäkt men sms:et var menat till min man, för stora fingrar och liknande nummer.
 
Det tog bara några sekunder så svarade han, Ok, det gör inget, hann bara bli så glad 🙂
 
Det var ju nästan humor. Vilka misstag görs inte med mobiler och kanske ibland mail som skickas till fel personer. En siffra fel eller en bokstav på fel plats, fort var det gjort. Farsan fick ett sms för tre jular sedan, där stod det bara, jag kommer inte hem till jul. Och detta fick han på självaste julaftonen, synd för dom som inte fick veta då, att människan inte skulle komma. Men farsan vet inte heller hur man svarar eller skriver sms. Ja, nu kanske han vet, då visste han inte. Sen tycker han väl också att det inte är hans sak att rätta andras misstag, han har annat att göra.
 
Nu hoppas jag att ni håller en tumme för mig idag, så jag får fixa tanden, det vore fint. Önskar er alla en bra dag!

Håller ni på ledsna?

Med risk för att låta tjatig och att saker bara går sönder, men jag hann bara besvara Jan A:s kommentar så gick jag ut i köket och skulle bre mig en havreknäcke, upptäcker sedan nåt som ligger i smörbyttan, och det var en del av smörkniven. Den pallade inte trycket. Oj så förvånad jag blev…skrev hon, inte bara liiite *ironiskt*

Det är inte bara det elektriska…

Av , , 4 kommentarer 3

Nu är det inte bara elektriska saker som går sönder hemma hos oss. Näjdå näjdå…

Vi var ut på Teg och gjorde en liten shoppingrunda på Stilservice, ni vet, vi är ju som i behov av lite småsaker till Camaron.

Nå, jag står där ute och tuggar på ett tuggummi och vad tror ni då går sönder? Jo, en fjärdedel av min kindtand…tack för det televerket, det blir säkert billigt och bra att laga den.

Här kan man snacka om tänder, gjorda av den finaste marsipan, eller hur?

Bara pladder

Det bidde ingen Seinfeld igår, vi spelade på V75 istället och vem hade anar att det skulle ta hela kvällen. Tre timmar innan alla sju lopp var färdiga. Jag stöp på tre av loppen och var därmed ute, Åke däremot fick in sex hästar, men någon större slant blir det inte då det ska delas på tio. Men han går i alla fall plus.

Jag och Nicco var ju hem till mina föräldrar igår och då visade farsan några kort han hade i kameran. Det var på vår alla första buss, Holiday Inn, den står tydligen någonstans i Gräsmyr och den såg hur bra ut som helst, nymålad och grann. Det skulle vara så kul och få se hur den nu ser ut inuti, om dom har ändrat planlösningen och inredningen. Sen hade han ett kort på en lastbil…som han har köpt. Han är ju som han vart, han ska bara ha den för att köra runt lite skräp, typ.
 
Det är min pappa det. En som inte bara köper en jeepdunk för att det är rea på dom, nä, då köper man alla som finns på pallen, för det kan vara bra att ha. Han köper inte bara en vedklyv, nä, vi tar två, det kanske är någon som tycker att det är roligt att klyva ved, eller hur? Jag vet inte om det finns något som han ”bara” har en sak av, men det är klart, man ska väl inte klaga, vi har nog fått dragit nytta av det också någon gång, då man har varit tvungen att låna en bil eller släp, eller något annat. Då har det funnits.
 
Inte har vi blivit morföräldrar än heller, ja om det nu inte har kommit något inatt. Igår var då dom hemma i godan ro, men det vet man också, att när det är dags då kan det bara smälla till.
 
Dagen idag är ett oskrivet blad, det enda jag vet är att Camaron står på verkstaden och att vi ska käka pizza till middag, allt annat får bli en överraskning. Hoppas dagen överraskar er med, med något roligt och intressant.

Loppis runda

Av , , 2 kommentarer 3

Nu har vi varit på retur centrum i Vännsby. Massor med saker från golv till tak. Jag köpte oss en ny vissel Johanna (kolla Jan A, jag kom ihåg, den heter inte pip utan vissel), den ser ut så här:

Så blir det nu gott kaffe i denna så åker vår gamla kanna i soporna.

Hittade även dvd med Seinfeld, säsong 1-3, så dom köpte vi också, tror ni vi kommer att drömma om Stålmannen efter man sett på dom 26 timmarna 🙂

Sen fortsatte färden till Vännäs och efter det tog vi en sväng förbi loppisen i Överboda. Där jag gjorde ännu ett fynd, i mina ögon, sex såna här koppar med åtta tillhörande fat, för en hundralapp. Gefle Sweden är märket.

Nu är det Camaro för Åkes del, själv åker jag och Nicco upp på m-hem och fikar med morsan.

Ömmande kulpåse

Av , , 2 kommentarer 3

Jag var hem till ”gammbossen” igår, hon har köpt sig en liten hundvalp, av rasen King Charles Cavalier. Jag vet och jag tror att många av er också vet, att valpar eller djur som bara är några veckor gamla, är oemotståndliga. Den var bara för gullig.

Nu har hon haft en Cavalier tidigare, Lufsen, så hon vet ju vad det innebär att ha en hund. Jag är då överlycklig, regniga dagar som denna, att vi har självgående katter 🙂
 
Hund har jag redan provat på att ha, en Chow-chow, som jag fick då jag var 12 år. Om jag hade vetat då, vad jag vet idag, så skulle jag nog inte ha tjatat så mycket om att få en hund. Jag tycker att det är så fel då man skaffar ett djur och sedan inte engagerar sig i hunden eller aktiverar den, varje dag. Nu hade min hund turen att min pappa tog över och hon blev en fin hund som fick följa med på älgjakt och var ofta ute i skogen, så hon fick ett bra liv, men man kunde ändå ha gjort mer.
 
Nå, det finns en anledning till varför jag började skriva om djur, vi såg nämligen roliga klipp igår och då var det en iller i en bur, som hoppade ut genom luckan och högg sig fast i byxorna på en kille som stod där, och illern hittade tydligen av något väldigt ömtåligt. Då…mina vänner, kom jag ihåg en annan kille, Ronny, som en gång i tiden bodde på en annan plats i världen, som heter Kourbervare. Han var tillsammans med en gammal stugkompis till mig och vi var hem till dom och hälsade på. Dom hade två katter, om jag inte missminner mig. Då berättade han följande:
 
Han hade klivit upp en morgon, och han brukade sova naken så av naturligt skäl så hade han inte en tråd på kroppen. Han klev in i köket och ställde sig i dörröppningen och sträckte upp sina armar och gäspade stort. Gapet blev ännu större, för när han gjorde denna manöver så dinglade väl kulpåsen till, en katt ligger i bakhåll och gör en tjurrusning fram till honom, hoppar upp och sätter sina klor i påsen och dinglar en sväng fram och tillbaka. Vad vi garvade då han berättade detta, det gjorde även han, men han var inte lika road vid det aktuella tillfället.
 
Idag är det bröllop, heeela dagen, jag bojkottar dom tvkanaler som visar detta, jag är inte intresserad och jag hoppas att Viktoria och Daniel drar alla vid näsan och drar iväg till Las Vegas istället och gifter sig i ett kapell, moahhaha….
 
Hoppas ni får en bra lördag!
Maria Lundmark Hällsten