Jag, en läkare…???

 

Det finns en medicin som jag använder med jämna mellanrum, den är receptbelagd men med dagens system så är det relativt enkelt att förnya receptet, men bara ganska.
 
Är det något jag har svårt för så är det att komma ihåg namn på mediciner, ja, inte bara namn på mediciner det finns mycket jag har svårt att komma ihåg, men medicinnamn är ett av dom. Nå, nu kan man som sagt var förnya receptet genom att fylla i ens namn, adress, födelsedata etc. Och det är ju ingen sak.
 
Men sen vill dom ha namnet på medicinen, ok, jag satte igång en liten eftersökning på nätet och hittade till slut vad min medicin heter, ja nu hoppas jag ju att det är den rätta men jag är 99,99% säker, då jag kände igen namnet samt vad man använder den till.
 
Så trodde jag då att jag kunde skicka iväg förnyelsen men inte då. Nu vill dom veta vilken styrka det ska vara på tabletten, men hallå, hur ska jag veta det? Ny eftersökning och hittar en sida där det står att den vanligaste styrkan är 150mg, jamen då tar jag det då, tänker jag. Skickar på nytt iväg förnyelsen men blir motad i grind, igen.
 
Nu ska dom veta doseringen. Ja det är klart som attan att jag vet det, eller hur? Ja, jag skriver i alla fall en tablett vid behov och se…då kunde jag skicka iväg beställningen. Hm, nu undrar jag bara hur noggrant dom läser igenom recepten, för det kan ju inte vara så galet att dom bara kopierar vad jag har skrivit utan att kolla mina tidigare recept? Men vet ni vad, det skulle inte vara något som skulle förvåna mig nåt speciellt.
 
Det är väl samma sak då man har varit på vårdcentralen med diverse åkommor och fått frågan från läkaren –Ja Maria, och vad vill du att jag ska göra?
 
Precis som om det var jag som är utbildad läkare och vet svaren på såna frågor, du, har jag då lust att svara, om jag visste vad som skulle göras, då satt jag inte här.
 
Nä, man får vara glad över att det är ytterst sällan jag faktiskt har varit i behov av läkare, senaste tiden har fokus legat på Nicco och hennes otur med benbrott i fötterna. Ja, sen var det ju min hälsporre, men det har faktiskt blivit mycket bättre och jag har inte haft några bekymmer fast jag har varit ute på 45 minuters promenader varje dag. Jag ska fortsätta med det ett tag till innan jag utökar med en promenad till/dag. Så jag inte har för bråttom och det blir ett steg bakåt igen.
 
Och med dom orden önskar jag er en trevlig dag!
Etiketter: , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Marianne

    Kul att nån fler tycker att låkare som är lite konstiga i det faööet, men jag brukar säga det du tänker och de blir oftast alldeles tysta innan de säger ”ja det förståss”, vet ej , men jag tror att det oftast är unga läkare. Ha de gott.

  2. Maria Lundmark Hällsten

    Svar till Marianne (2010-08-24 12:42)
    Ja, egentligen skulle man ju säga vad man tycker, då kanske dom också förstår vad det är dom säger. Men det där med åldern vet jag inte, jag ska skriva om det imorgon, vad jag tror och har för tankar om yngre/äldre läkare. Ha en fortsatt bra dag!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Maria Lundmark Hällsten